Syftet med denna studie är att undersöka idrottslärares synsätt på elever i behov av särskilt stöd. Vi vill undersöka om idrottslärarna har ett individorienterat eller interaktions- och relationsorienterat synsätt. Enligt litteratur och tidigare forskning är dessa två synsätt de rådande, där det individorienterade synsättet är det dominerande i dagens skola. För att söka svar på idrottslärarnas synsätt har vi använt oss av kvalitativa intervjuer, där vi intervjuat sex verksamma idrottslärare i grundskolan. Genom intervjuerna har idrottslärarna fått beskriva sin syn på och sitt arbete med elever i behov av särskilt stöd.

Sverige är ett multikulturellt samhälle, vilket även avspeglas i vården där sjuksköterskor måste kunna möta behov hos människor från olika kulturer. Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda människor med en annan etnisk bakgrund. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 10 vetenskapliga artiklar analyserades med en manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Resultatet presenterades i fyra kategorier vilka var: ett flöde av fördomar kan påverka omvårdnaden; närstående som problem och resurs; svårigheter att upprätthålla en god kommunikation och eftersträva bättre kunskap för att kunna möta individuella behov. Resultatet visade att rasism och fördomar florerade inom sjukvården, närstående sågs i vissa fall vara till besvär för personal och andra patienter men även som en resurs i omvårdnaden.

Vårt syfte med arbetet har varit att ta reda på hur dagens lärarroll ser ut, vilka verktyg kan användas för att motivera eleverna och få dem att engagera sig i skolarbetet. Vi har granskat vad som står i styrdokumenten angående ämnet och vi har också tittat på olika teorier som kan ligga bakom de pedagogiska metoderna, vilka ledarstilar som lärarna använder sig av, samt hur läraren kommunicerar med eleven. Genom att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod med observationer har vi fått fram olika resultat i ledarstilar, ledarskap och verktyg. Vi har gjort en deskriptiv tolkning av vårt resultat, som vi fått från våra observationsunderlag, vilket gett oss en bild av hur den moderna pedagogiken kan se ut. Hur ledarskapet och verktygen används skiljer sig åt.

SAMMANFATTNING När våra elever är i femtonårsåldern ställs de inför ett beslut som sannolikt kommer att få konsekvenser för dem under en mycket lång tid. Det är nu dags att välja ett gymnasieprogram där de ska tillbringa de kommande tre åren. Under dessa år kommer i hög grad deras identitet att formas och gymnasieutbildningen ska ge en första inriktning inför deras studie- och yrkeskarriär. Valet som de gör till gymnasiet kan därför ses som ett mycket viktigt val för vad dessa unga människor har tänkt med sitt fortsatta yrkes liv. Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka faktorer som påverkar eleverna när de ska välja ett gymnasieprogram, som lärare på fordonsprogrammet uppfattar jag det som att vi får elever som inte är intresserade av fordon till vårt program. Vad är det egentligen som påverkar eleverna när de gör sina val, är det reklam eller vårt stora medieutbud, har föräldrarnas yrkesval någon påverkan eller kanske kamraterna från den gamla skolan? Med detta i tankarna genomförde jag mina intervjuer med följande frågeställning.

Inledning: Formativ bedömning beskrivs av Skolverket som att den kännetecknas av att målet för undervisningen tydliggörs, att man söker information om var eleven befinner sig i förhållande till målet och att återkoppling sedan ges som beskriver hur eleven ska komma vidare mot målet (Skolverket, 2010). Det betyder till skillnad från summativ bedömning, där syftet är att ta reda på vad eleven redan lärt sig, och den formativa bedömningen ska vara framåtsträvande och hjälpa eleven att nå så långt som möjligt och hela tiden utvecklas. Formativ bedömning är enligt Skolverket en bedömning som används för att stödja elevens lärande och utveckla lärarens undervisning. Arbetet har använt sig utav ett sociokulturellt perspektiv som utgångspunkt och i analysen av materialet relateras det även till detta perspektiv. Cooper test är ett test som går ut på att springa så långt som möjligt på tolv minuter (aktivtraning.se/coopertest). Med hjälp av tabeller kan eleverna jämföra sig själva med genomsnittet då det finns olika nivåer beroende på hur tränad man är. Studiens syfte: Syftet med den här studien är att undersöka om formativ bedömning visar sig i elevernas resultat vid mätning av konditionstest.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur pedagoger arbetar och stödjer barn med synnedsättning på förskolan. Det handlar också om att se hur ett samspel kan se ut mellan ett barn med synnedsättning och pedagogerna. Som pedagog i förskolan bör man veta hur man kan arbeta med barn i behov av särskilt stöd som exempelvis barn med synnedsättning. Detta har tagits reda på med hjälp av frågeställningarna: Hur arbetar pedagoger på en förskola med ett barn som har synnedsättning och är i behov av resurs/extra stöd? Hur kan ett samspel se ut mellan barnet och pedagogerna samt de andra barnen? För att få svar på dessa frågeställningar valdes att intervjua tre pedagoger på en förskola.

SyfteSyftet med denna studie är utvärdera effekterna i en undervisningssituation för lärare och elever ute i daglig skolverksamhet, av den utbildning som lärarna fått genom att delta i projekt Kompenserande datorhjälpmedel för elever med läs- och skrivsvårigheter i några av kommunens grundskolor. I arbetet ingår också en beskrivning av de kompensatoriska programvaror och funktioner som lärarna fått utbildning i.MetodStudien är baserad på en enkätundersökning riktad till 83 lärare, verksamma inom grundskolan (F-9) som i olika omgångar deltagit i gemensamma studiedagar och fått en utbildning om 4 x 2 timmarResultatNästan alla lärare anser att den utbildning de fått i att använda dator och kompensatoriska hjälpmedel har gett dem bättre förutsättningar att möta elevernas behov. Man anser att användningen av kompenserande hjälpmedel ger eleven bättre förutsättningar att klara skolarbetet samt att fler elever skulle ha nytta av dator och kompensatoriska hjälpmedel. Nästan alla anser också att användningen av kompenserande hjälpmedel har stor betydelse för att stärka elevens självförtroende och för att göra eleven mera delaktiga.DiskussionTilltron till dator och kompensatoriska hjälpmedel förefaller hos lärarna vara större än vad arbetssätt och organisation i skolan tillåter deras elever att använda dem i det vardagliga skolarbetet. Utbildning, tid och organisation är viktiga faktorer för att ett framgångsrikt arbetssätt ska kunna uppnås.

Hur kan pedagogerna stödja elever med koncentrationssvårigheter? Hur kan pedagogen i klassen skapa ett klimat i klassrummet som passar alla elever?Genom att intervjua sju pedagoger på fem olika skolor har vi fått deras perspektiv och syn på de här frågorna. Resultatet från våra intervjuer visar att pedagogerna är beroende av varandra för att miljön i skolan ska gynna alla elever. De intervjuade pedagogerna anser att eleverna med koncentrationssvårigheter är i behov av trygghet vilket de får genom struktur i klassrummet. Detta uppnådde pedagogerna på olika sätt beroende på om eleverna befann sig i en vanlig skola eller på en resursskola.

Studien påbörjades hösten 2012 och är ett försök att hitta olika pedagogiska verktyg och förhållningssätt genom strukturerade intervjuer med 3 pedagoger som arbetar eller har arbetat med barn och ungdom med diagnosen ADHD. Studien belyser hur dessa olika pedagoger uppfattar sin undervisning, sin roll som lärare och vad deras generella erfarenheter av att arbeta med ADHD-elever är. Genom intervjuer skapas en bild av lärarna som arbetar med ADHD-elever och deras pedagogiska attribut, och med klusteranalys bestäms deras musiklärartyp. I resultatet framkommer bl.a. vikten av att möta ADHD-eleven här och nu, att varje elev är unik och att vid arbete med ADHD-eleven är tålamod, intuition, kreativitet och samt att vara en flexibel lärare viktiga egenskaper.

Stereotypa uppfattningar om människor grundar sig på egenskaper somassocieras med sociala kategorier. Denna tillhörighet ger olikareferenspunkter, så kallade standards, vid bedömning av andra. Utifrånteorin om shifting standards och antagandet att gymnasieprogram kan sessom sociala kategorier, undersöktes om och hur bedömningar av elever frånolika typer av gymnasieprogram varierade och påverkades. Åttiotrepersoners enkätsvar som analyserades. Antingen bedömdes en typisk elevsamt en specifik elev, eller enbart en specifik elev, från ett studie- elleryrkesförberedande program.

Bakgrund: I skolor i Sverige och övriga världen finns ett antal elever som inte förmår att komma till skolan. Dessa elever brukar benämnas hemmasittare. Orsakerna bakom den långa ogiltiga frånvaron kan vara många och olika. Mina egna upplevelser som klassföreståndare för en hemmasittare fick mig att fundera på om eleven kunde arbeta med läroplanens centrala innehåll och nå kunskapskraven oavsett tid och plats för arbetet och om skolarbete skulle kunna göras över sociala medier. Jag reflekterade också över om det kan vara lättare att börja komma till skolan efter lång tids frånvaro om man presterar först, än att tvingas till skolan för att börja prestera.

Syftet är att undersöka hur några verksamma lärare uppfattar döva och hörselskadade elevers tidiga läs- och skrivutveckling. Metoden är kvalitativa intervjuer med fyra lärare i en specialskola för döva och hörselskadade elever. Jag strävar efter att få en bild av vilka faktorer som kan påverka döva och hörselskadade elevers läs- och skrivutveckling. Vidare vill jag ta reda på hur man kan förbättra döva och hörselskadade elevers tidiga läs- och skrivutveckling. Sammanfattningsvis visar det sig att det finns flera olika faktorer som på olika sätt kan påverka döva och hörselskadade elevers läs- och skrivutveckling. Det kan vara elevernas språkliga bakgrund, lärarnas förhållningssätt till döva och hörselskadade elever, lärarnas arbetssätt, motivation hos eleven, läraren och även personer i elevens omgivning, avsaknad av anpassat läromedel och eventuellt ytterligare funktionshinder hos eleven.

Syftet med examensarbetet är att titta på de insatser som elever genomgår under sin gymnasievalsprocess. Vi vill utreda vilka tre av insatserna som hade störst betydelse när eleven gjorde sitt gymnasieval. Det är också intressant för oss att undersöka närmare varför just de insatserna som eleverna valtar de viktigaste, samt vilka förklaringar som kan finnas till elevernas uppfattning av vad som är de viktigaste insatserna respektive deras argument för detta. Vi har använt oss av kvantitativ metod i form av en enkätundersökning. Enkätundersökningen genomförs i Karlskrona kommun där 10 % av gymnasieskolans förstaårselever tillfrågas.

Det övergripande syftet för studien är att identifiera och kartlägga elevers arbetssätt inom ramen för utvecklingsarbetet med ITiS. Dessutom kommer betydelsen av en sådan praktik i relation till elevers lärande att studeras.Införandet av IT i skolan (ITiS) innebär förändringar i lärandeprocessen. Det finns därför behov av att öka förståelsen för hur lärandet går till när IT införs i skolan.En förstudie gjordes med syfte att undersöka om och hur ITiS innebar ett förändrat arbetssätt för eleven. Förstudien påvisade tydligt att ITiS inneburit ett annorlunda arbetssätt för eleven. Två teman : tillsammans och handlingsutrymme kunde identifieras.

Den psykiska ohälsan bland barn och ungdomar ökar och det finns evidens för att flera sjukgymnastiska behandlingsmetoder hjälper vid psykiska tillstånd. Flera behandlingar är etablerade inom vuxenpsykiatrin men verkar inte nått ut till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) i samma utsträckning. Syftet med studien var att undersöka vilka behandlingsmetoder som sjukgymnaster inom BUP i Sverige använder sig av. Syftet var också att få en bild av hur sjukgymnaster upplever att de används som resurs inom barn och ungdomspsykiatrin. En webbenkät skickades ut till 15 sjukgymnaster som var verksamma inom BUP.