Studiens syfte är att undersöka Elevers uppfattningar om matematik och hur mycket och vad lärare vet om sina Elevers uppfattningar. Syftet är även att undersöka vad lärare anser om användbarheten av kunskaper om enskilda Elevers uppfattningar. Studien innehåller en teoretisk och en empirisk del. En fallstudie har genomförts i en klass i år 6. Den empiriska delen är uppdelad i tre delar; Elevenkäten, lärarenkäten och lärarintervjuerna.

Syftet med uppsatsen var att klargöra olika typer av konflikter som kan uppstå under idrottslektionerna på gymnasieskolan. Jag ville även undersöka hur idrottslärare arbetar förebyggande samt med hantering av konflikter på idrottslektionerna.För att få information i min studie genomförde jag en kvalitativ studie genom semistrukturerade intervjuer och observationer av sex gymnasielärare. Urvalet har bedrivits genom ett bekvämlighetsurval.De vanligaste konflikterna på idrottslektionerna var småbråk, ej deltagande i undervisningen samt brist på respekt för varandra. När det gäller förebyggande av konflikter ansåg lärarna att det var viktigt att föra en dialog med Eleverna om hur de skall behandla varandra, använda samarbetsövningar och skapa tillit mellan lärare och Elev för en trygg och utvecklande skolmiljö. Hanteringen av konflikter var att lärarna skulle inta en auktoritativ ledarroll, föra diskussioner och inta en medlarroll..

Svenska skolan har haft flera olika betygssystem. Hösten 1994 infördes dagens målrelaterade betygssystem där lärarna ska betygssätta varje Elev i förhållande till betygskriterier. De första som fick slutbetyg enligt det nya betygssystemet lämnade grundskolan 1998. Syftet med arbete är att undersöka och ta reda på hur Elever och lärare uppfattar dagens betygssystem samt ta reda på vilka kriterier Elever och lärare anser ligger till grund för betygssättningen. Arbetet bygger på intervjuer samt enkäter med Elever och behöriga lärare, verksamma vid en grundskola i södra Sverige våren 2006. Resultaten av arbetet visar att det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet fungerar otillfredsställande.

Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka vad som kan göras för att Eleverna ska uppleva matematik som ett intressant och roligt skolämne samt att belysa vilka lärandesituationer och miljöer som främjar Elevers matematikutveckling. Fokus i studien ligger på lärande och undervisning i matematik. Undersökningen bygger i första hand på kvalitativa metoder med Elev- och lärarintervjuer och experiment med en grupp utvalda Elever, men också kvantitativ metod med enkätundersökning bland Elever, samt litteraturstudie. Resultatet av min undersökning visar att problemlösande, undersökande och Elevaktiverande arbetssätt enskilt och i grupp och gemensamma matematiska samtal bör ha en större plats i matematikundervisningen med syfte att öka Elevers intresse för matematik. Variation och dialog är nyckelorden som leder till en förändrad matematikundervisning som samtidigt kan stimulera Elevers lärande och utveckling i matematik.

DAMP står för Dysfunktion ifråga om Aktivitetskontroll och uppmärksamhet, Motorikkontroll och Perception. Enligt forskarna finns det minst en Elev i varje klass som kan ha DAMP. Handikappet innebär funktionsstörning inom många olika områden och av olika hög grad, därför finns det stora skillnader i de symptom som dessa barn uppvisar. Genom kunskap och förståelse för barnets handikapp kan man som lärare underlätta barnets skolgång. Det är skolans ansvar att se till att de barn som uppvisar problem av DAMP-symptom får den hjälp de behöver.

This essay is about the representation of orthodox Christianity in Swedish educational material. With the help of my analytical approach inspired by Michel Foucault, I have studied material used in school for the subject Religion. I have limited the educational material in two ways. First, the main reason for this is that I am only interested in material written and produced from the year 2010 until today. Secondly, the material I have chosen to focus on is written for the grades 7-9 and for high school.

Detta examensarbete undersöker hur lärare på ett yrkesförberedande ? och ett studieförberedande program strukturerar sin undervisning av litteraturhistoria i kursen Svenska B på gymnasiet samt hur de läroböcker som används på respektive program är uppbyggda och vad de innehåller. Metoden som används är textanalys av kursupplägg och läroböcker. Resultatet visar på att det finns skillnader mellan de två programmen både vad gäller kursupplägg och läroböcker. Läroböckerna skiljer sig åt genom att den som används på det yrkesförberedande är enklare uppbyggd och tillgängligare för en Elev än vad den svårare och faktamättade läroboken som det studieinriktade programmet använder.

Syftet med studien är att skapa förutsättningar för ökad delaktighet under rasterna i grundskolan.  Min aktionsforskning är en del i ett utvecklingsarbete som innebär att ur ett relationellt perspektiv undersöka och utveckla rastaktiviteter för att möjliggöra ökad delaktighet för en Elev i årskurs 4. Med utgångspunkt i de sex delaktighetsaspekterna har både aktioner och rastaktioner genomförts vilka har legat till grund för observation, reflektion, samtal och analys tillsammans med medforskarna. Resultatet visar att grad av struktur och vem Eleven är tillsammans med under rasten har betydelse för grad av delaktighet. Även gruppstorleken påverkar delaktighetsaspekterna. Genom studien har jag fått en djupare förståelse för delaktighetens komplexitet och betydelse för inkludering, kamrat och kunskapsutveckling då en Elevs kamratrelationer, självkänsla och självförtroende kan stärkas genom att delaktigheten under rasterna ökar..

Studien grundar sig i att undersöka varför vissa Elever ?nöjer sig med godkänt?. Varför väljer vissa Elever att sträva mot betyget E och andra mot A i samband med teoretiska prov? Fyra Elever på ett yrkesförberedande gymnasieprogram har intervjuats i denna kvalitativa studie för att förstå vilka motivationsaspekter som kan påverka Elever i sina studier. Resultatet visar bland annat att Elever värderar betyg olika, någon Elev tvivlar på sin förmåga att kunna prestera ett A, samt att Eleverna påverkas av sina klasskamraters studiemotivation.

I uppsatsen redovisas vårt examensarbete inom den kompletterande lärarutbildningen vid Södertörns högskola. Syftet med detta arbete är att göra en teoretisk studie med praktiska inslag för att få en klarare bild av vad dyskalkyli är och hur vi som lärare skall hantera Elever med detta specialpedagogiska problem.Arbetet är en komparativ litteraturstudie där vi utgått från material kopplat till dyskalkyli och matematiksvårigheter samt en kvalitativ studie i form av intervjuer med tre specialpedagoger vid olika skolor för att få en inblick i hur arbetet med matematiksvårigheter bedrivs.Vår slutsats är att dyskalkyli är svårt att begripa och att det är svårt att avgöra när en Elev har dyskalkyli och inte allmänna matematiksvårigheter. Trots detta är det viktigt att ställa en diagnos för att Eleven skall kunna få rätt hjälp. Vi kan även konstatera att det finns kopplingar mellan dyskalkyli och dyslexi..

Vår uppsats tar upp tre olika perspektiv på lärande, behaviorism, kognitivism ochsociokulturellt perspektiv. Vårt intresse ligger i att se vilken syn de utvalda läromedlen imatematik har på kunskap, pedagogik och Elev. Som metod använder vi oss av en textanalysmed kvalitativ ansats. Genom vår analys får vi kunskap om hur de olika perspektiven pålärande kommer till uttryck i utvalda läromedel i matematik. Med hjälp av analysen kan viockså se att de tre läromedlen som vi valt ut skiljer sig åt i synen på kunskap, pedagogik ochEleven.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare kan utveckla läsförståelse och läslust hosspecialskolans Elever. Den metod som har använts är kvalitativa intervjuer. Fyra svenskläraresom arbetar på specialskolan, en förskollärare som arbetar i en barngrupp med döva ochhörselskadade barn samt sex Elever i specialskolan har deltagit i studien. Resultatet visar attbåde lärare och Elever upplever att samtal och högläsning stimulerar läsförståelsen. Deupplever även att läslust väcks genom den nyfikenhet som läraren kan skapa hos Eleverna dåhan/hon på ett spännande sätt berättar om handlingen i en bok.

Hur va?nder man ett omotiverat Elevklimat till ett mer motiverat, sett ur Elevens perspektiv? ?How do we change the students behavior from unmotivated to motivated, from their own point of view?? Problemomra?de Detta arbete a?r en underso?kande studie vilket inneba?r att jag har gjort fokusgruppsintervjuer fo?r att ta reda pa? vad skolan kan go?ra fo?r att o?ka motivationen hos Elever som upplever skolan som tra?kig och icke meningsfull. Studien tar ett Elevcentrerat perspektiv och resultatet bygger pa? Elevernas egna utsagor. Problemomra?det baseras pa? skolans va?rdegrund som den beskrivs i ?Ny skollag i praktiken? (2010), i vilken det fastsla?s att skolan ska arbeta fo?r alla ma?nniskors lika va?rde och undervisningen skall anpassas till varje barn fo?rutsa?ttningar.

Trots intensiva satsningar på skolans digitalisering visar forskningen att den inte leder automatiskt till förbättrat lärande och kunskapsutveckling hos Eleverna. Syftet med examensarbetet var att undersöka pedagogernas syn på frågan hur IT och 1:1 kontexten kan utnyttjas för att främja Elevers lärande i naturvetenskaplig undervisning. Empirin omfattar djupintervjuer med fyra lärare som undervisar i biologi, kemi eller NO. Syftet var att få insikt i lärarnas funderingar och sätt att använda IT och 1:1 kontexten för att stötta Elevers lärande och det pedagogiska arbetet. Dessutom gjordes en enkätstudie bland åtta lärarstudenter för att ta reda på deras uppfattningar om 1:1 kontextens användning och effekt vid observerade naturvetenskapliga lektioner. Det empiriska materialet analyseras utifrån utvalda teoretiska utgångspunkterna som omfattar teorier av Vygotskij och Dewey kring sociokonstruktivistiskt lärande respektive inquiry-based learning samt Mishra och Koehlers TPACK modell. Kopplingar görs också till aktuell evidensbaserad pedagogisk forskning kring IT-stödd lärandet som beskrivs i forskningsöversikten. Arbetets resultat visar på konkreta exemplen på hur IT och 1:1 kontexten kan utnyttjas för att främja Elevers lärande, t.ex.

This is a qualitative study of how 4 school teachers and 3 special educational teachers define the term ?pupil in need of special education?. They have each one been interviewed about this term, by the means of a semi-structured interview. Afterwards the collected information has been analyzed and seven major themes have been arranged out of them. From these themes it is possible to see that the term is hard to define, since the participants all believe that it should be decided by each individual case, if the pupil is in need of special education or not, and that the education in itself has to be rElevant to the need, which means one cannot decide what special educational needs are, without a student who is in need of them.