Sök:

Sökresultat:

2000 Uppsatser om Elev-lärar interaktioner - Sida 6 av 134

Miljöfaktorer pÄverkar mÄltidssituationen

I takt med att vi mÀnniskor Äldras sker en naturlig förÀndring av mÄltidssituationen. MÀnniskor som tidigare i livet har klarat sig sjÀlv kan senare under livets gÄng bli beroende av hjÀlp för att klara av sina mÄltider. NÄgot som tidigare varit sÄ naturligt som att Àta kan senare i livet bli problematiskt. MÄltidssituationen pÄverkas av olika miljöfaktorer. Syftet med vÄr studie var att belysa vilka miljöfaktor som pÄverkade mÄltidssituationen.

Barn och ungas roller och interaktioner @ Internet : En litteraturstudie av vetenskaplig kunskap pÄ omrÄdet

Teknologi har blivit en viktig del i barn och ungdomars liv. Spel, kommunikation, bloggar, skolarbeten och att umgÄs via sociala nÀtverk tillhör aktiviteterna online. Syftet med den hÀr litteraturstudien var att utifrÄn ett teoretiskt perspektiv dÀr bland annat Actor-Network-Theory (ANT) ingÄr belysa och utforska barns och unga mÀnniskors interaktioner pÄ och med Internet och det lÀrande och förutsÀttningar för hÀlsa som kan skapas. Tjugotre artiklar frÄn tidskrifter med en disciplinÀr bredd, som bland annat innefattar utbildningsteknologi, psykologi, socio-logi och mediakunskap, har studerats. Interaktion var ett genomgÄende tema i artiklarna.

LĂ€rares uppfattningar av samspel i undervisningen

Syftet med studien Àr att nÄ en ökad förstÄelse av lÀrares uppfattningar av samspelet som pÄgÄr i klassrummet mellan lÀrare och elev. Ansatsen som anvÀnds Àr inspirerad av den fenomenografiska. Den fenomenografiska ansatsen innebÀr att man försöker beskriva mÀnniskors kvalitativt skilda uppfattningar av ett fenomen, ur ett andra ordningens perspektiv. Anledningen till att vi inte fullt utgÄtt ifrÄn fenomenografin beror pÄ att vi frÄngÄtt dess grunder i databearbetningen dÄ vi stött pÄ svÄrigheter. Metoden som anvÀnts för datainsamlingen Àr intervju av halvstrukturerad art.

Interaktioner inom kluster - fallet MjÀrdevi Science Park

Bakgrund: Klusterbegreppet introducerades under 1900-talet, men fenomenet erkÀndes redan under tidigt 1900-tal. Trots att marknaderna idag blir mer globaliserade, Àr klusterbegreppet fortfarande aktuellt. Som exempel pÄ omrÄden som kÀnnetecknas av starka lÀnkar mellan företagen kan Silicon Valley och Sophia-Antipolis nÀmnas, Àven kÀnda som ?Industriella Hollywoods?.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att analysera interaktioner mellan aktörer inom ett lokalt ?Industriellt Hollywood? ? MjÀrdevi Science Park. Hur förhÄller sig aktörerna till fördelar med att befinna sig inom ett nÀromrÄde, i hur stor utstrÀckning utnyttjas dessa agglomerationsmöjligheter och varför?Metod: Denna studie Àr baserad pÄ djupintervjuer med sexton företagsrepresentanter frÄn MjÀrdevi Science Park och en professor frÄn Linköpings Universitet.Resultat: Aktörerna verkar vara medvetna om vilka agglomerationsfördelar som föreligger, dock utnyttjas dessa inte i nÄgon större utstrÀckning.

Kommunikation mellan ridlÀrare och elev: Röstens betydelse för samspelet vid en ridlektion

Ridning anses allmÀnt vara svÄrt att lÀra sig, speciellt i vuxen Älder. Det kan bero pÄ att ridning Àr svÄrt att förmedla eftersom det Àr en praktisk kunskap som till stor del bygger pÄ kÀnsla. Syftet med denna studie var att fÄ en djupare förstÄelse för hur ridlÀrare anvÀnder rösten pÄ en ridlektion. Studien bygger pÄ intervjuer med sex ridlÀrare. Resultatet visar att rösten hade betydelse för kommunikationen mellan ridlÀrare och elev och att ridlÀraren anvÀnde rösten olika beroende pÄ elev, mÄl och utbildningsnivÄ.

Patientens upplevelse av vÄrdmiljöns estetik och utformning: En litteraturöversikt

VÄrdmiljöer som patienter möter kan upplevas vÀlkomnande och trivsamma eller kala och sterila och ge en kÀnsla av institution. Patienter upplever och tolkar omgivningen pÄ olika sÀtt och vÄrdmiljöns utformning kan ha betydelse för kÀnslan av vÀlbefinnande. Syftet med denna studie var att granska faktorer i vÄrdmiljön pÄ sjukhus som kan pÄverka patienters upplevelse av vÀlbefinnande. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa och kvantitativa artiklar som analyserats enligt Fribergs (2006) modell för forskningsöversikt. Totalt har nio artiklar anvÀnts som svarar pÄ syftet och fokus har varit ett patientperspektiv.

KURATORNS VERKLIGHET : DEN SUBJEKTIVA SYNEN PÅ FÖRHÅLLANDET MELLAN KURATOR - ELEV

I denna studie gÄr vi igenom skolkuratorns subjektiva syn pÄ relationen mellan skolkurator och elev, samt hur deras arbete gÄr till. I studien har vi anvÀnt oss av kvalitativ metod, dÀr vi har intervjuat tio skolkuratorer och deras syn pÄ relationen mellan dem och eleverna pÄ skolan. Skolkuratorns ansvar har blivit större dÄ deras omrÄde har vÀxt inom skolan, de mÄste kunna se individen utifrÄn bÄde familjÀra förhÄllanden men ocksÄ ur ett kulturperspektiv, dÄ dessa har stor pÄverkan pÄ tonÄringarna. Skolkuratorn mÄste ocksÄ se till de olika yttre krav som pÄverkar eleven, och dÀrför blir det viktigt för skolkuratorn att uppdatera sig med ny kunskap. Skolkuratorn anvÀnder sig av mÄnga olika metoder för nÄ ut till eleverna, dÄ de i studien visar sig att en av skolkuratorerna anvÀnder sig av böcker, en annan av konst och en tredje av samarbetsövningar.

LĂ€rares uppfattningar av samspel i undervisningen

Syftet med studien Àr att nÄ en ökad förstÄelse av lÀrares uppfattningar av samspelet som pÄgÄr i klassrummet mellan lÀrare och elev. Ansatsen som anvÀnds Àr inspirerad av den fenomenografiska. Den fenomenografiska ansatsen innebÀr att man försöker beskriva mÀnniskors kvalitativt skilda uppfattningar av ett fenomen, ur ett andra ordningens perspektiv. Anledningen till att vi inte fullt utgÄtt ifrÄn fenomenografin beror pÄ att vi frÄngÄtt dess grunder i databearbetningen dÄ vi stött pÄ svÄrigheter. Metoden som anvÀnts för datainsamlingen Àr intervju av halvstrukturerad art.

Den mÄngkulturella skolan : En studie om hur nyanlÀnda elever inkluderas in i grundskolan

Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur nyanlÀnda elever inkluderas frÄn internationell klass till ordinarie undervisning samt pÄ vilka grunder pedagoger tar besluten pÄ. För att nÄ fram till ett resultat har samtalsintervjuer gjorts pÄ en skola i en mellanstor kommun i södra Sverige. Studiens frÄgestÀllningar handlar om inkluderingsfasen och vad pedagogen grundar sina beslut pÄ gÀllande nÀr en elev i internationell klass Àr redo att inkluderas i ordinarie klass. Resultat visar att skolan dÀr samtalsintervjuer gjordes inte har nÄgot grundlÀggande bedömning- och kartlÀggningsmaterial förutom i Àmnet svenska. Det visade sig Àven att varje nyanlÀnd elev bedöms av en annan verksamhet i kommunen innan eleven anlÀnder till den internationella klassen.

InlÀrningsstilar pÄ gymnasiet

VÄrt utvecklingsarbete handlade om att medvetandegöra eleverna, i en samhÀllsvetenskaplig klass i Ärskurs tvÄ i gymnasiet, om att individerna har olika inlÀrningsstilar, enligt forskarna Rita & Ken Dunn. Syftet var att undersöka om medvetenheten om dominerande inlÀrningsstil för varje elev och om deras arbete enligt medföljande studietips resulterade i ökat intresse, uppmÀrksamhet och koncentration vid inlÀrning av nytt och svÄrt material. Metoden som anvÀndes var en enkÀt för varje elev som visade respektive elevs dominerande inlÀrningsstil. Eleverna följde sedan under Ätta veckor en handlingsplan med studietips för varje elev, och dÀrefter intervjuades eleverna för att se om de följt studietipsen. Ur vÄrt material kan man inte dra sÀkra slutsatser.

Har en lÀrare krÀnkt mig slÀpper jag de aldrig! : En fallstudie om krÀnkningar mellan elever och lÀrare pÄ Colin Leclairgymnasiet

SammanfattningVÄrt examensarbete i pedagogik handlar om krÀnkningar mellan lÀrare och elever pÄ Colin Leclairgymnasiet i SödertÀlje. Syftet med studien var att finna nÀr och hur krÀnkningar mellan lÀrare och elever förekommer, och i vilken utstrÀckning krÀnkningar förekommer.Metoden vi har valt att anvÀnda i studien Àr en fallstudie. Studien Àr gjord med hjÀlp av en enkÀtundersökning som bÄde lÀrare och elever pÄ skolan har besvarat. Tjugo lÀrare och ÄttioÄtta elever har besvarat vÄr enkÀtundersökning. FrÄgorna handlade bland annat om:? Har du kÀnt dig krÀnkt av nÄgon lÀrare/elev nÄgon gÄng?? Beskriv hÀndelsen i ord.? Har du sjÀlv nÄgon gÄng omedvetet och/eller medvetet krÀnkt nÄgon lÀrare/elev?? Hur kan man förebygga krÀnkningar?Resultatet i vÄr undersökning visar att elever svarar Àrligare Àn sina lÀrare dÄ de ska reflektera över sig sjÀlva.

Problem med aktivitetsutförande i skolan för barn med ADHD: erfarenheter frÄn förÀldrar

Syftet med denna studie var att beskriva förÀldrars erfarenheter av problem med aktivitetsutförande i skolan för barn med ADHD. För att uppnÄ syftet med studien tog författarna del av tidigare inspelade djupintervjuer med fem förÀldrar till barn med ADHD i Äldrarna 6-18 Är. Vid hantering av data tillÀmpades kvalitativ innehÄllsanalys med en induktiv ansats för att analysera förÀldrarnas erfarenheter. Analys av data resulterade i följande kategorier: ? Problem i sociala interaktioner hindrade aktivitetsutförande?, ? Den fysiska miljön begrÀnsar aktivitetsutförandet?, ?Institutionella brister hindrar aktivitetsutförande?.

Betyg som allmÀn handling

Syftet med den hÀr kandidatuppsatsen har varit att studera vilken legal status tentamen och tentamensvar samt elev- och studentbetyg har i svensk rÀttstillÀmpning med hjÀlp av frÄgorna Àr tentamen och tentamensvar allmÀnna handlingar samt Àr elev- och studentbetyg allmÀnna handlingar? I uppsatsen har den traditionella juridiska metoden tillÀmpats. Utredningen visar att tentamen samt tentamensvaren av KammarrÀtten i Stockholm definierats som offentliga allmÀnna handlingar först efter att tentamen slutförts, eftersom de omfattas av provsekretess. Av de rÀttsfall som redovisats i uppsatsen kan konstateras att betygsdokument de facto Àr allmÀnna handlingar. För friskolor gÀller dock att betygen blir allmÀnna handlingar först nÀr betygen nÄr kommunen..

Bemötandets pussel - En studie i bemötande mellan lÀrare och elev

Rosberg, Helle. (2006). Bemötandets pussel. En studie i bemötande mellan lÀrare och elever. (The puzzle of meetings.

Sorgens ansikte. Om sorgearbete och sorgereaktioner i skolan.

Detta examensarbete handlar om sorgearbete och sorgereaktioner. Arbetet fokuserar pÄ hur det kan vara att mista en lÀrare och hur man har arbetat kring dennes sjukdom och död. Det handlar ocksÄ om hur en elev har upplevt mötet med skolan under sin sorgetid efter det att hon mist en förÀlder. Jag har velat fÄ kunskap om hur barn upplever sorg och hur man bemöter elever i en sorgereaktion. Jag har förutom litteratur anvÀnt mig av intervjuer för att fÄ kunskap.

<- FöregÄende sida 6 NÀsta sida ->