Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vad karaktÀrsÀmneslÀrare pÄ medieprogrammet har för erfarenheter gÀllande dagens kunskapsbaserade betygssystem. Genom detta arbete önskar jag att öka min egen förstÄelse och kunskap inom Àmnet, vilket kan resultera i att eleven fÄr en rÀttvis och likvÀrdig bedömning. Följande frÄgor stÀlldes: Hur upplever karaktÀrsÀmneslÀrare pÄ ett medieprogram dagens betygssystem? I vilken utstrÀckning anvÀnds elevens personlighet och sociala kompetens som betygsgrundande faktorer pÄ medieprogrammet? Hur arbetar lÀraren för att ge eleven en rÀttvis bedömning? För att nÄ syftet med denna studie har jag valt att genomföra kvalitativa intervjuer med sex karaktÀrsÀmneslÀrare frÄn ett medieprogram i södra Sverige. Sammanfattningsvis pekar resultatet pÄ att flera av lÀrarna upplever bedömningsprocessen som komplicerad.

Diagnosen Asperger syndrom Ă€r ett relativt nytt begrepp inom autismspektrumet. För bara 20 Ă„r sedan var syndromet relativt okĂ€nt vĂ€rlden över. År 1988 hölls den första internationella kongressen i London och dĂ€r presenterades de första diagnoskriterierna av makarna Gillberg. Efter kongressen har ytterliggare tre kriterier uppkommit. Vi vill undersöka hur elever med Asperger syndrom uppfattar sin skolgĂ„ng.

Bakgrund: I Lpo 94 stÄr att "Skolan skall strÀva efter att varje elev utvecklar nyfikenhet och lust att lÀra". Vi var intresserade av att reda ut begreppet lust att lÀra och lustfyllt lÀrande och om det inte fanns nackdelar med de annars enbart positivt framstÀllda begreppen i utbildningen och i skola. Syfte: Studien syftar till att identifiera betydelsen av begreppet lustfyllt lÀrande och beskriva pedagogernas syn pÄ lustfyllt lÀrande som begrÀnsning. I vÄr studie har vi koncentrerat oss pÄ lÀrare i de yngre skolÄren. Vi har dÀrmed valt bort fritidspedagoger och förskollÀrare ur studien dÄ de kommer frÄn en annan yrkeskultur.

Denna studie har grundats i en elevs behov av att finna strategier till konstruktivt samspel. Genom aktionsforskning som ansats har syftet varit att öka kunskapen kring hur en elev deltar i arbetet med sociala berÀttelser samt hur metoden kan fungera utanför det autistiska spektrat. Den sociala berÀttelsen konstruerades i samrÄd med involverade aktörer och lÀstes sedan för eleven varje dag i tvÄ veckor. Datainsamlingen skedde genom observationer, loggboksskrivande och dialogiska samtal. Ur en induktiv analys av det empiriska materialet utkristalliserades tvÄ kategorier.

Detta examensarbete tar upp frÄgan vilken betydelse olika typer av talat sprÄk har för lÀrosituationen. Med hjÀlp av bland andra Ulla-Britt Kotsinas, Lars-Gunnar Andersson, Arne Maltén och deras idéer kring sprÄkbruk har arbetets frÄgestÀllningar formulerats. Undersökningen genomfördes med en bÄde kvalitativ och kvantitativ metod dÀr tvÄ relativt olika skolor involverats. Den ena av dessa skolor Àr en relativt liten, privat skola i en storstad och den andra Àr en betydligt större kommunal skola, i ett mindre samhÀlle. Ett antal lÀrare har intervjuats och elever har svarat pÄ enkÀter som sedan har sammanförts i en analysdel. Resultatet av undersökningen tyder pÄ en sprÄklig medvetenhet hos lÀrarna pÄ bÄda skolorna.

Denna studie Àmnar bidra till diskussion och forskning om huruvida arbetsminnestrÀning kanleda till förbÀttrad lÀsning för Àldre elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter. Ambitionen Àr attundersöka speciallÀrare/specialpedagogers uppfattningar om arbetsminnestrÀning som möjligtrÀningsmetod för förbÀttrad lÀsförmÄga, med fokus pÄ elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter igrundskolans senare Är. Vidare undersöks speciallÀrare/specialpedagogers uppfattningar avförhÄllandet mellan arbetsminnestrÀning, lÀstrÀning och kompensation med alternativaverktyg för dessa elever. Kvalitativa intervjuer har anvÀnts för insamling av empirin.Materialet har analyserats i enlighet med ett fenomenografiskt perspektiv dÀr likheter ochskillnader av uppfattningar har jÀmförts. Resultaten visar att arbetsminnestrÀning kan vara enmetod som hjÀlper Àldre grundskoleelever i lÀs- och skrivsvÄrigheter till förbÀttradlÀsutveckling, samtidigt som en kombination av andra metoder kan behövas.

Vi mÄste spegla oss och fÄ bekrÀftelse av andra för att utvecklas. Tidigare forskning och litteratur inom socialpsykologi och pedagogik visar att genom att bli sedda med andras ögon fÄr vi syn pÄ oss sjÀlva. Hur vi speglas eller bekrÀftas pÄverkar den bild vi har av oss sjÀlva. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vad lÀrare anser att bekrÀftelse innebÀr samt vad deras erfarenheter av bekrÀftelsens betydelse för elevers sjÀlvbild Àr. Studien har en kvalitativ ansats och studiens empiri utgörs av fyra enskilda intervjuer med lÀrare verksamma i klasser med elever i Äldrarna sex till tretton Är.

Syftet har varit att undersöka vad meningsfull matematik Àr och hur lÀrare arbetar med det frÄn förskola till Är 5. Syftet Àr Àven att undersöka vad styrdokumenten har att sÀga runt begreppen meningsfull, motivation, lust och arbetsglÀdje och hur det har förÀndrats. Vad Àr meningsfull matematik? Hur gör lÀrare matematiken meningsfull? Vad finns skrivet i de tidigare styrdokumenten kring meningsfull matematik? Hur ser dagens styrdokument Lpo 94 ut med fokus pÄ meningsfull matematikinlÀrning? För att svara pÄ frÄgestÀllningarna har jag genomfört en litteraturstudie och intervjuer. LÀrarna tolkade att meningsfull matematik var nÀr eleverna fick utgÄ ifrÄn sin egen kapacitet och kÀnna att de klarar av det.

I interventionsstudien var vÄrt syfte att undersöka om det finns ett samband mellan intensiv lÀsundervisning och ordavkodningen hos elever som har en lÄngsam och osÀker lÀsning. Vi genomförde tre lÀsrelaterade tester pÄ 29 elever i Ärskurs 2 för att kartlÀgga deras ordavkodningsförmÄga. UtifrÄn resultaten gjorde vi ett urval av fyra elever som vi kallade försöksgrupp. Dessa fick en-till-en-undervisning i olika ordavkodningsstrategier under fyra veckor vid 16 tillfÀllen, varje gÄng i 25-30 minuter. VÄr undervisningsmodell inriktade sig mot fonologisk, morfologisk, syntaktisk och semantisk lÀstrÀning.

I denna studie har vi tittat pÄ hur digitala verktyg kan anvÀndas i musikundervisningen. Vi har undersökt hur digitala verktyg pÄverkar musiklÀrares arbetssituation och elevernas kompetens. De metoder vi anvÀnt för att samla in datamaterial Àr kvalitativa intervjuer och observationer. För att fÄ en sÄ bred förstÄelse som möjligt har vi inhÀmtat empiri frÄn musiklÀrare, elever och oss sjÀlva i vÄr egen roll som lÀrare. Vi har utfört kvalitativa intervjuer med sex musiklÀrare och tvÄ gymnasieelever.

Syfte Syftet med denna studie Àr att undersöka om elevers vÀrderingarpÄverkar betygssÀttningen.FrÄgestÀllning Finns det ett samband mellan elevers vÀrderingar och lÀraresbetygssÀttning?Bakgrund: Tidigare forskning visar att betyg inte alltid sÀtts pÄ klaragrunder. Faktorer som felaktigt pÄverkar bedömningen vÀgsofta in och avgör vilket betyg som sÀtts pÄ en elev. Detta Àr ettrÀttssÀkerhetsproblem och bidrar till brister i likvÀrdighet inomden svenska skolan. Forskning bör dÀrför göras för att belysaolika faktorer som kan ligga till grund för felaktig bedömning.Metod: För att fÄ ett svar pÄ frÄgestÀllningen har ett experimentgenomförts.

Bakgrund: Matematik Àr ett Àmne som har uppmÀrksammats de senaste Ären. Skolverkets undersökning visar att var sjÀtte elev inte nÄr mÄlen i matematik i Ärskurs nio (Skolverket, 2008a). Vad Àr det som gör att vissa barn misslyckas med matematiken och hur kan man som lÀrare hjÀlpa dessa barn? Det hÀr Àr nÄgra av tankarna som gjorde att vi valde Àmnet matematik och matematiksvÄrigheter. Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare ser pÄ matematik och matematiksvÄrigheter och hur de arbetar för att stimulera barns lÀrande i matematik.

Syftet med detta arbete var att kartlÀgga, beskriva och förklara hur lÀrare i yrkesinriktade Àmnen och lÀrare i teoretiska Àmnen sÄg pÄ individualisering och hur de arbetade för att uppnÄ en sÄdan undervisning. Med individualisering sÄ menade jag hur man ser varje enskild elev i skolverksamheten. Min undersökning var en kvalitativ komparativ undersökning mellan lÀrare i yrkesinriktade Àmnen och lÀrare i teoretiska Àmnen som genomfördes genom intervjuer. Det jag kortfattat kom fram till i min undersökning var att samtliga lÀrare var medvetna om att de skulle genomföra en individualiserad undervisning dÄ det stÄr i lÀroplanen. Alla nÀmnde ocksÄ för stora klasser som ett stort problem dÄ de kÀnde att de inte han se alla.

Sammanfattning/Abstract Elever med sprÄkliga svÄrigheter utgör en sammansatt och svÄrdiagnostiserad grupp. En sprÄkstörning fÄr konsekvenser för tankeutveckling, minne, lÀrande och lÀsförstÄelse. Det finns ett behov hos lÀrare att nÄ en större medvetenhet och en djupare förstÄelse för hur funktionsnedsÀttningen pÄverkar skolsituationen och vilka arbetsÀtt och arbetsmetoder, som kan vara motiverande och effektiva för elever med sprÄkstörning. Syftet med studien Àr att belysa hur lÀrare till en elev med generell sprÄkstörning och verbal dyspraxi och eleven sjÀlv upplever möjligheter och hinder i olika skolsituationer. Studien vill ocksÄ lyfta fram de faktorer, som anses betydelsefulla för kunskapsutveckling och social gemenskap. ? Vilka arbetssÀtt och arbetsformer upplevs som positiva och motiverande av en elev med sprÄkstörning och verbal dyspraxi? ? Hur upplever tvÄ lÀrare sin yrkesroll och anvÀndandet av olika arbetssÀtt och arbetsformer? ? Vilka dilemman och hinder visas och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt? Studien grundar sig pÄ ett sociokulturellt perspektiv.

Syftet med arbetet, och dÀrmed mina frÄgestÀllningar, har varit att ta reda pÄ hur lÀraren ser pÄ den ?tysta? eleven och hur han/hon bemöter denne. Jag har ocksÄ velat hitta gemensamma kÀnnetecken hos denna typ av elev och fÄ fram hur de ser pÄ skolan och handupprÀckning. För detta har jag anvÀnt mig av en kvalitativ metod med intervju och observation av tre tysta flickor och en pojke samt av deras lÀrare, men Àven utav en kontrollgrupp pÄ fyra ?glada? elever.