Background: Pupils? responsibilities are presented in the curriculum Lgr11 as a given thing. There has been some research in the field of pupil responsibility, but research covering school grades 1-3 could not be found. The study investigates theories of responsibility, pupil responsibility, power and pupil influence.Purpose: The purpose of this study is to find out the teachers? views on pupil responsibility.

VÄrt syfte med denna studie Àr att titta pÄ hur lÀrare uppfattar elevers motivation pÄ gymnasienivÄ i Àmnet idrott och hÀlsa. DÀrtill ska vi undersöka hur dagens lÀrare motiverar sina elever i undervisningen, samt titta pÄ vilka faktorer som lÀrarna anser spelar roll för att motivera eleverna i Àmnet. VÄrt teoretiska perspektiv som vi utgÄr frÄn i uppsatsen Àr Organismic Integration Theory, men vÄrt resultat av studien Àr Àven kopplad till andra relevanta begrepp. Urvalet gick ut pÄ att vi kontaktade sex stycken idrott och hÀlsa-lÀrare som arbetar pÄ gymnasiet, och frÄgade dem angÄende hur motivationen ser ut i gymnasieklasserna för tillfÀllet. Resultatet vi kom fram till var att lÀrarna sÄg en stor spridning i motivation hos gymnasieeleverna, samt att det Àr flera faktorer som pÄverkar elevernas motivation i idrott och hÀlsa-undervisningen, dÀr betyg och stimulans Àr huvudfaktorerna enligt lÀrarna.

Studien har genom kvalitativa samtalsintervjuer studerat lÀrares uppfattningar av elevinflytande. En fenomenografisk ansats har tagits för att möjliggöra en studie med uppfattningar som studieobjekt. I examensarbetet studeras elevinflytandets innebörd avseende anvÀndningsomrÄde och faktorer, som möjliggör och försvÄrar arbetet med elevinflytande i skolan. Resultatet visade att lÀrarna uppfattade elevinflytandets innebörd, som elevernas möjlighet, att genom delaktighet pÄverka arbetssÀtt och redovisningsform i undervisningen. Dessutom ska eleven trÀnas till att bli en framtida medborgare, genom att utveckla en metakognition och delta i olika former av rÄd (klass- elev, matrÄd mm).

Syftet med arbetet Àr att fÄ kunskap om hur klasslÀrare samt specialpedagoger arbetar med elever som fÄtt en dyslexidiagnos. Utöver hur de arbetar med eleverna försöker arbetet ocksÄ reda ut pÄ vilket sÀtt de upplever att deras arbete med eleven ger resultat. För att undersöka detta har tvÄ klasslÀrare respektive tvÄ specialpedagoger intervjuats om tvÄ elever med dyslexi som de samarbetar med. Mitt sammantagna intryck Àr att arbetet med dyslexieleverna ser liknande ut för klasslÀrarna. De försöker sitta enskilt tillsammans med den elev med dyslexidiagnos sÄ ofta de fÄr möjlighet, eftersom de upplever att det fungerar bra för eleven.

Bakgrunden till denna studie, Àr ett intresse som vÀcktes vid ett tidigare projektarbete i utbildningen. DÀr ungdomar intervjuades bland annat om hur en bra lÀrare bör vara. Studiens syfte var att undersöka nÄgra lÀrares och elevers syn pÄ vilka egenskaper/kvalitéer en lÀrare bör ha som ledare. De data vi har anvÀnt oss av gÀllande detta specifika omrÄde Àr frÄn skollagen, styrdokumenten, relevant forskningsdata, litteratur, Internet och frÄn vÄra respondenter via intervjuer. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod, dÄ vi lagt fokus pÄ att beskriva och tolka de uppfattningar som förekommer bland respondenterna, som var sex elever och fyra lÀrare NÄgot som framkom i undersökningen Àr att lÀraren bör vara positiv för att smitta av sig pÄ elevgruppen, för att ge förtroende bör lÀraren vara rÀttvis, konsekvent och lyhörd.

Utvecklingssamtalet i skolan Àr till för eleven. Samtalet ska leda till att eleven utvecklas bÄde socialt och kunskapsmÀssigt. För att utvecklingssamtalet ska blir ett givande samtal Àr det viktigt att bÄde lÀrare, elev och förÀldrar kommer förberedda. LÀraren mÄste kontinuerligt föra anteckningar över elevens utveckling. LÀraren mÄste ocksÄ före samtalet fundera över hur samtalet ska fÄ struktur och vad han eller hon vill sÀga.

Genom att peka pÄ de svÄrigheter som eleverna möter nÀr de löser tre uppgifter av problemlösningskaraktÀr vill jag undersöka om elevernas problemlösningsförmÄga utvecklas med interaktion och artefakter. Uppgifterna stÀller till problem av olika slag bÄde för enskilda elever och hela gruppen. Problemen för med sig att det uppstÄr ett hinder, ett brott i lösningsprocessen, som eleven/eleverna behöver hjÀlp med att komma över. Uteblir hjÀlpen hindras eleven/eleverna frÄn att nÄ en korrekt lösning. NÀr gruppen kommunicerar uppstÄr ett unikt vÀxelspel som styr och pÄverkar gruppmedlemmarna.

Sverige a?r idag ett ma?ngkulturellt samha?lle och antalet nyanla?nda elever o?kar a?rligen. Det har visat sig att mottagandet av nyanla?nda elever organiseras annorlunda inom och mellan kommunerna, vilket pa?verkar deras utbildning. Enligt skollagen (SFS 2010:800) har alla ra?tt till en likva?rdig utbildning oavsett vilken kommun man a?r bosatt i.

Syftet med vÄrt examensarbete var att belysa lÀrarens arbete med ÄtgÀrdsprogram i Àmnet idrott och hÀlsa i Ärskurs f-6.  Vi ville ta reda pÄ hur processer och rutiner sÄg ut nÀr lÀrare i idrott och hÀlsa utformade ÄtgÀrdsprogram, vilken roll elev och vÄrdnadshavare hade, vilka ÄtgÀrder de tog till, hur det skedde konkret i praktiken samt hur uppföljningen sÄg ut. För att uppnÄ vÄrt syfte anvÀnde vi oss av kvalitativ forskningsmetod och semistrukturerade intervjuer. Det visade sig svÄrt att fÄ intervjupersoner att stÀlla upp dÄ mÄnga som vi kontaktade inte hade erfarenheter av att skriva och medverka i ÄtgÀrdsprogram. Vi fick svar frÄn 24 stycken varav 4 hade erfarenhet av ÄtgÀrdsprogram inom idrott och hÀlsa. Avsikten Àr att lyfta fram de lÀrare i idrott och hÀlsa som skrivit ÄtgÀrdsprogram och hur de gör det.

Syftet med vÄrt arbete har varit att undersöka och beskriva historiska fakta inom hÄrets och frisöryrkets omrÄde. Vi ansÄg att det saknades ett historiskt underlag i undervisningen pÄ gymnasieskolans frisörutbildning vilket vi bl a upptÀckt i samband med vÄr egen undervisning under vÄra praktikperioder pÄ lÀrarutbildningen. Eftersom vi Àr av den bestÀmda uppfattningen att det Àr viktigt för eleverna att ha fördjupade kunskaper om hÄret och yrkets historia för att dÀrigenom fÄ insikt i och förstÄelse för de förÀndringar som sker inom frisyrmodet och av frisöryrket och dess organisationer i nutiden. För vÄr studie har vi valt att utgÄ frÄn tidigare forskning, litteratur och InternetkÀllor. Resultatet av vad vi gjort och sammanstÀllt ligger vÀl i linje med det tÀnkte undervisningsmaterial som varit vÄr utgÄngspunkt vid arbetets början och vi har fÄngat de betydelsefulla historiska fakta om hÄret och frisöryrkets framvÀxt till ett samlat dokument som varit vÄrt mÄl. Tanken Àr att bÄde som lÀrare och elev ska kunna anvÀnda undersökningens resultat i undervisningen.

I detta arbete har samband mellan personlighetsdrag definierade enligt Femfaktor-modellen gentemot strategier för lÀrande och erhÄllna betyg undersökts.  53 gymnasieelever pÄ naturvetarprogrammet samt 6 lÀrare deltog i studien. En tidigare rapporterad association mellan höga idrottsbetyg och extraversion (t.ex. hög sjÀlvsÀkerhet, mera utÄtriktad, mer spÀnningssökande) var statistiskt signifikant Àven i denna studie.  TvÄ andra personlighetsdrag, vÀnlighet/vÀrme samt kÀnslomÀssig stabilitet, visade Àven signifikans, p<0,05, gentemot höga betyg i biologi/kemi. Hypotesen att lÀrare tenderar att ge högre betyg till elever som har likande personlighetsdrag som de sjÀlva kunde inte verifieras i denna studie. I studien fanns exempel pÄ lÀrare som gav högsta betyg till elever vars personligheter i vissa avseenden var motsatta lÀrarens.DÄ personlighetsdrag stÀlldes gentemot lÀrande, bÄde i enkÀt och intervjuer, pekade resultaten pÄ att elever har olika strategier för att underlÀtta sitt lÀrande och det som fungerar för en elev kan vara ineffektivt för andra. Detta understryker vikten av att lÀraren varierar undervisningen sÄ att inte bara en strategi för lÀrande premieras..

Den 1 januari 2006 trÀdde en förÀndring i grundskoleförordningen i kraft, 7 kap 2 §. Denna sÀger att lÀraren tillsammans med elev och förÀlder skall upprÀtta en individuell utvecklingsplan för eleven. Denna har till syfte att hjÀlpa eleven till ökad mÄluppfyllelse, och se sitt eget lÀrande genom de mÄl eleven sÀtter upp tillsammans med förÀldrar och lÀrare vid utvecklingssamtalen. VÄrt syfte med detta arbete var att se hur den individuella utvecklingsplanen implementerades vid tvÄ skolor i Norrbotten, och ta reda pÄ hur lÀrarna arbetar med denna. För att genomföra studien gjordes halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare.

Syftet Àr att undersöka hur tvÄ lÀrare pÄ tvÄ olika skolor introducerar och arbetar med begreppen "lika med" och "inte lika med" i Är 1 och vilka kunskaper och vilken förstÄelse elva elever har om begreppen. Vi anvÀnde en kvaliatativ undersökningsmetod bestÄende av intervjuer och en matematikdiagnos.LÀrarnas undervisningsmetoder överensstÀmmer vid introduktionen av begreppet "lika med", men ingen av dem arbetar med begreppet "inte lika med". Den ena klassen bestÄr uteslutande av elever med svenska som förstasprÄk medan den andra bara har en elev med svenska som förstasprÄk. En skola arbetar mer med gruppövningar, problemlösningar, vardagsanknutna uppgifter och talar mer matematik medan den andra fokuserar mer pÄ sprÄket, anvÀnder Montessorimaterial och fÀrdiga lÀromedel.Eleverna lyckas bÀttre med uppgifter dÀr de kan anvÀnda sig av laborativt, konkret material eller dÀr det finns bÄde bild och symbolsprÄk i kombination, Àn med uppgifter som enbart innehÄller abstrakt symbolsprÄk. De har inte arbetat med symbolen "inte lika med" men majoriteten löser ÀndÄ de uppgifter som innehÄller symbolen.

Syfte och frÄgestÀllningStudiens syfte Àr att, utifrÄn NyTidstestet, undersöka elevers grovmotoriska grundfÀrdigheter i Ärskurs 6 i StockholmsomrÄdet.UtifrÄn detta syfte har vi valt att anvÀnda oss av följande frÄgestÀllning:- Hur ser de grovmotoriska fÀrdigheterna ut för elever i Ärskurs 6, nÀr de bedöms enligt NyTidstestet?- Vilka skillnader framkommer, hos eleverna, mellan de undersökta stationerna?MetodFrÄgestÀllningen har besvarats genom en observationsstudie pÄ sjÀtteklassare i StockholmsomrÄdet, sammanlagt 113 elever. Varje elev har observerats utifrÄn NyTidstestets observationsschema, dÀr eleverna vid sju stationer bedömts enligt fyra kriterier: "mycket tillfredstÀllande", "tillfredstÀllande", "smÄ brister" och "stora brister". Varje station innehÄller en eller tvÄ grovmotoriska grundformer.ResultatDe undersökta elevernas grovmotoriska fÀrdigheter Àr bristande. Hela 48 procent av övningarna kunde inte utföras pÄ ett tillfredstÀllande eller mycket tillfredstÀllande sÀtt.SlutsatsUndersökningen visar att eleverna fÄr en allt sÀmre grovmotorik och i och med den nya lÀroplanen (Lgr 11) tror vi inte att elevernas grovmotoriska fÀrdigheter kommer att bli bÀttre.

Bedömning kan stödja och utveckla elevers lÀrande om informationen frÄn bedömningen anvÀnds för att förÀndra och anpassa undervisningen. Bedömningen anvÀnds dÄ framÄtsyftande, formativt. Syftet med studien var att fÄ en bild av hur elever i Ärskurs 4-6 uppfattar bedömning samt att sÀtta detta i relation till hur lÀrare uppfattar sin bedömningspraktik. Metoderna var elev- och lÀrarenkÀter, semistrukturerade gruppintervjuer samt klassrumsobservationer. Resultatet visade att majoriteten av eleverna förknippade bedömning med prov och lÀxförhör, vilka bedöms genom summativa metoder, till skillnad frÄn lÀrarna som upplevde sin bedömningspraktik som övervÀgande formativ.