I denna uppsats jÀmförs och diskuteras gynnsamma faktorer för elevers lÀs- och skrivutveckling. Jag lyfter fram tre olika forskares syn pÄ vad som kan ha en positiv inverkan för elevers utveckling pÄ omrÄdet och sÀtter det i relation till gynnsamma faktorer för lÀrande i stort. FrÄgestÀllningarna berör likheter i forskarnas metoder, lÀrarrollen samt lÀrande utifrÄn individ- och grupperspektiv. Som jag skrev ovan sÄ fokuseras arbetets kring tre huvudtexter. Dessa texter Àr Judith Langers Effective Literacy Instruction (2002), Palincsar och Browns Reciprocal Teaching (1984) och Graham, Harris och Santangelos Self-Regulated Strategy Development (2008). Dessa tre texter ger tillsammans en bild av faktorer som kan vara av betydelse för bÄde lÀs- och skrivutveckling. I resultaten av studien kommer bland annat vikten av att eleverna lÀr sig strategier fram.

Studien ger en deskriptiv bild av kunskapsbehovet hos nyutexaminerade lÀrare utifrÄn erfarna lÀrares perspektiv. FrÄgestÀllningarna rörde huruvida lÀrarutbildningens innehÄll motsvarar de yrkesutövande lÀrarnas Äsikter angÄende nyutexaminerade lÀrares faktiska kunskapsbehov. Teorier och modeller presenteras rörande lÀrarens första yrkesverksamma tid, samt problematiken kring lÀrarstudentens övergÄng till att bli yrkesverksam lÀrare. De slutsatser som dragits av detta arbete Àr att de erfarna lÀrarna inte anser att lÀrarutbildningens innehÄll motsvarar nyblivna lÀrares kunskapsbehov. De kunskaper som betonas Àr kunskaper i juridik, konflikthantering, psykologi, elevvÄrd och Àmneskunskaper.

Studien har en hermeneutisk ansats och behandlar hur relationen mellan lÀrare och elev pÄverkar inlÀrnings- och utvecklingsmiljön. ProblemomrÄdet belyses ur tre perspektiv; elevens, lÀrarens och författarnas. En metodtriangulering bestÄende av tvÄ lÀrarintervjuer, elevenkÀter till samtliga elever i dessa lÀrares klasser samt videofilmade observationer i bÄda klasserna har anvÀnts. Resultaten redovisas bÄde kvalitativt och kvantitativt.  Resultaten visar att relationen Àr viktig för inlÀrnings- och utvecklingsmiljön och speciellt viktig Àr kommunikation, feedback och trivsel.

Syftet med arbetet Àr att illustrera och utvÀrdera vilken betydelse undervisningen, vid en montessoriskola, har för utvecklingen av en god taluppfattning. Studien fokuserar pÄ de naturliga talen frÄn 0-20. Jag Àr montessorilÀrare och arbetar i en montessoriskola. DÀrför var det intressant att studera undervisningen pÄ en montessoriskola. Den nationella lÀroplanen i Sverige, montessorimetoden och forskning om taluppfattning studeras.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka sa?ngla?rares uppfattningar om huruvida duettsa?ng med deras elever bidrar till elevers sa?ngliga utveckling, na?got som engagerar oss som snart utexaminerade sa?ngla?rare. Den teoretiska utga?ngspunkten a?terfinns i det sociokulturella perspektivet da?r ma?starla?ra och la?rostilar inkluderas. Det hermeneutiska fo?rha?llningssa?ttet genomsyrar underso?kningen.

Syfte: Skolan och provet har lÀnge prÀglats av en summativ diskurs och i dagslÀget ökar anvÀndningen av nationella prov och betyg ges i allt tidigare Äldrar. Samtidigt har forskning visat att formativ bedömning ger bÀttre resultat vilket inneburit att allt fler skolor idag arbetar med att implementera ett formativt förhÄllningssÀtt. Syftet med denna studie, som utförts pÄ en grupp gymnasieelever i Àmnet historia, var dÀrför att undersöka om elevers förstÄelse för formativ bedömning kan öka genom att anvÀnda ett summativt prov formativt. Ett delsyfte innebar att undersöka om aktionsforskningen kan vara behjÀlplig vid lÀrares utveckling av formativ bedömning.Teori: I uppsatsen definieras begreppen formativ och summativ bedömning. Fokus lÀggs pÄ tidigare forskning om lÀrares försök att utveckla ett formativt förhÄllningssÀtt i sin egen praktik.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur de elever som studerar pÄ en gymnasieskolas vuxenutbildning tycker att en lÀrare ska vara, och om det skiljer sig i uppfattning mellan svenska elever och elever med utlÀndsk hÀrkomst. Eftersom undervisningen ska vara individanpassad sÄ tycker jag att det Àr intressant att undersöka den hÀr frÄgestÀllningen för min fortsatta lÀrargÀrning. Jag valde att göra en kvalitativ studie, dÀr 20 stycken elever ombads att skriva ett brev för att svara pÄ vissa förutbestÀmda frÄgor, detta brev var anonymt och uppgiften delades ut vid tvÄ tillfÀllen för att kunna sÀrskilja om eleverna var svenska eller med utlÀndsk hÀrkomst. Elevernas svar tolkades sedan utifrÄn ett hermeneutiskt perspektiv, eftersom dÀr kan svaren fritt analyseras och förstÄs och dÀrigenom fÄ en helhetsbeskrivning och en mer djupgÄende kunskap om hur det undersökta gestaltar sig. Undersökningen visade pÄ att för samtliga deltagande elever var lÀrandesituationen i klassrummet viktig, hur lÀraren genomför sina lektioner.

Syftet med denna studie har varit att försöka fÄ en fördjupad förstÄelse av hur elever i behov av sÀrskilt stöd ? elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter ? upplever lÀrandets positiva sidor. Den centrala frÄgan var i vilka situationer dessa gymnasieelever upplevde framgÄng.Vi valde att göra en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med sex gymnasieelever/före detta gymnasieelever, tre flickor och tre pojkar. Med elever som lyckats i skolan avser vi ungdomar som gÄr/har gÄtt pÄ ett nationellt gymnasieprogram och som har ? eller förvÀntas fÄ ? ett studentbetyg.

Studien har genom kvalitativa samtalsintervjuer studerat lÀrares uppfattningar av elevinflytande. En fenomenografisk ansats har tagits för att möjliggöra en studie med uppfattningar som studieobjekt. I examensarbetet studeras elevinflytandets innebörd avseende anvÀndningsomrÄde och faktorer, som möjliggör och försvÄrar arbetet med elevinflytande i skolan. Resultatet visade att lÀrarna uppfattade elevinflytandets innebörd, som elevernas möjlighet, att genom delaktighet pÄverka arbetssÀtt och redovisningsform i undervisningen. Dessutom ska eleven trÀnas till att bli en framtida medborgare, genom att utveckla en metakognition och delta i olika former av rÄd (klass- elev, matrÄd mm).

Syfte:Syftet med denna studie var att belysa betydelsen av kommunikation för elevers möjligheter att utveckla förmĂ„gor och kunskaper i matematik, och dĂ„ med fokus pĂ„ elever i behov av sĂ€rskilt stöd.Teori:Vi utgick frĂ„n ett sociokulturellt perspektiv dĂ€r sprĂ„ket Ă€r den bro som förbinder social interaktion och individers tĂ€nkande.Vi utgick frĂ„n litteratur som berörde kommunikationens betydelse i matematikundervisningen.Vi anvĂ€nde Björklund Boistrups (2010) fyra kategorier för att bedöma kommunikationen under observationerna."Gör det fort och gör det rĂ€tt" -innebĂ€r att lĂ€raren förklarar och anvĂ€nder slutna frĂ„gor. BĂ„de elever och lĂ€rare kommunicerar i korta yttranden och tid till eftertanke och reflektion ges inte. Eleven deltar inte i sĂ€rskilt stor utstrĂ€ckning i samtalet"Vad som helst duger" - LĂ€raren gĂ„r inte in i elevers resonemang Ă€ven om elever visar icke-fungerande lösning strategier. LĂ€raren Ă€r nöjd med rĂ€tt svar oavsett om resonemanget Ă€r korrekt eller inte. Beröm Ă€r vanligt, men utmaningar och diskussioner Ă€r ovanligt."Allt kan tas som en utgĂ„ngspunkt för diskussion" ? Öppna frĂ„gor stĂ€lls ofta, bĂ„de elever och lĂ€rare Ă€r intresserade av att kommunicera matematik.

Denna uppsatts handlar om elever som visar ett explosivt beteende d.v.s. de elever som helt enkelt saknar spÀrrar nÀr de blir upprörda pÄ grund av olika anledningar. Syftet med studien var att skapa en fördjupad kunskap om vilka strategier som de erfarna pedagogerna har stött pÄ under sin yrkesverksamma tid och undersöka hur de fungerar. De forskningsfrÄgor jag kommer att söka svar pÄ handlar om förhÄllningsÀttet hos pedagoger, som arbetar med elever som visar ett explosivt beteende i skolan. Studien bygger pÄ intervjuer med tretton yrkeserfarna pedagoger som har kommit i kontakt med elever som visar ett explosivt beteende.

Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga hur elever i behov av sÀrskilt stöd upplever de special-pedagogiska insatserna, om de upplever eget inflytande över sin situation och hur eleverna upplever den specialpedagogiska miljön dÀr insatserna sker. Den insamlingsmetod som anvÀnts Àr kvalitativa ostrukturerade intervjuer. Sex grundskoleele-ver i behov av sÀrskilt stöd frÄn tvÄ olika skolor, Är 3, 4 och 5 har djupintervjuats. Studien be-handlar tidigare forskning om elever i behov av sÀrskilt stöd, styrdokument och riktlinjer, spe-cialpedagogisk historik, dilemma och utmaningar samt inflytande, delaktighet och samspel. Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori utgör den teoretiska ramen. Resultatet visar att eleverna upplever de specialpedagogiska insatserna positivt. Relationen mellan elev och specialpedagog upplevs som god och vÀlfungerande.

Denna uppsats tar sin utgÄngspunkt i min upplevelse att pedagogerna pÄ den skolan jag har vikarierat pÄ under min lÀrarutbildning, satsar alla resurser pÄ de elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd i undervisningen. Resurser lÀggs frÀmst pÄ elevernas svagheter, snarare Àn att frÀmja de styrkor som vÄra begÄvade elever har. Om vi skall kunna uppnÄ mÄlet med "en skola för alla" mÄste vi ocksÄ se till de begÄvade elevernas behov av sÀrskilt stöd i undervisningen. Med detta som bakgrund gör denna uppsats en studie i de ÄtgÀrder som riktas mot en elev som jag kallar Max. Uppsatsen bygger pÄ intervjuer med de pedagoger som Max har varit i kontakt med frÄn förskolan till Ärskurs fyra.

I Lpo 94 stÄr det klart och tydligt att ingen elev fÄr utsÀttas för mobbning, men trots det drabbas cirka 100 000 elever varje Är i skolan för mobbning. Vi har valt att skriva om förebyggandet av mobbning för att vi vill öka vÄr förstÄelse, kunskaper och medvetenhet om problematiken kring mobbning. Syftet med vÄrt examensarbete Àr att studera lÀrares syn pÄ skolans och lÀrares förhÄllningssÀtt till Àmnet mobbning. För att fÄ svar pÄ vÄr problemprecisering samt vÄrt syfte har vi valt att anvÀnda oss av den kvalitativa metoden. Vi har gjort intervjuer med högstadielÀrare i en medelstor kommun i södra Sverige.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger individanpassar undervisningen nÀr det gÀller alla elevers lÀs- och skrivinlÀrning i förskoleklassen. Metodvalet av vÄr undersökning baserades utifrÄn tre kvalitativa intervjuer. Vi intervjuade tvÄ pedagoger och fick ta del av deras arbete med elevers individuella lÀs- och skrivinlÀrning. Vi kom bland annat fram till att pedagogerna Àr lyhörda för att arbeta pÄ olika sÀtt dÄ det gÀller att öka möjligheterna till elevernas lÀrande och utveckling. Med andra ord finns det ingen given metod som Àr anpassad till samtliga elevers sprÄk-, lÀs- och skrivutveckling.Vi intervjuade Àven verksamhetsutvecklaren Erica Eklöf som handleder pedagoger i deras arbete nÀr det gÀller lÀs- och skrivinlÀrningen.