Detta examensarbete behandlar huruvida elevers attityder till hÀlsa och kost Àr relaterat till deras attityd om skolprestation. Eleverna som deltog i undersökningen gick pÄ en skola i en förort till Malmö och arbetade under tre veckor med ett hÀlso-tema som behandlade kost, motion och vÀlbefinnande. Mina frÄgestÀllningar lyder: ? Hur ser elevernas fysiska aktivitet ut? ? Hur ser elevernas matvanor ut? ? Hur ser eleverna sjÀlva pÄ sina skolprestationer och prestationer i övrigt? ? Har temaveckorna Àndrat elevernas syn pÄ nÄgon av punkterna ovan? Jag har med hjÀlp av ovanstÄende frÄgor försökt se om fysisk aktivitet har nÄgon koppling till hur eleverna ser pÄ sina skolprestationer och sitt kostval. Min undersökningsmetod var enkÀter som kompletterades med enskilda samtal angÄende enkÀtfrÄgorna. EnkÀtsvaren visade att 78 % av eleverna hade fysiska aktiviteter efter skoltid och att dessa elever fann det viktigt att prestera sÄ bra som möjligt i skolan med undantag av en elev.

Den hÀr uppsatsen handlar om hur lÀrare tÀnker kring att omsÀtta teorier i praktiken. Vi har gjort en kvalitativ studie vars syfte Àr att skapa en förstÄelse för hur man kan arbeta i utformandet av undervisning. Genom samtalsintervjuer har vi sökt svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar och sedan har vi stÀllt dem mot tidigare forskning. I vÄr analys har vi kategoriserat resultatet utifrÄn teman som vi funnit i den teoretiska genomgÄngen och respondenternas svar. I analysen har vi sedan teoretiserat resultatet utifrÄn Vygotskijs teorier kring den nÀrmaste utvecklingszonen, Piagets teorier kring aktiva arbetssÀtt och intuitiva metoder, Runessons praktiska teori, Claessons översikt pÄ teorins plats i praktiken, Mossberg-Schullerqvist och Olin-Schellers systematiska koppling mellan teori och praktik, SÀljös teorier kring betydelsen av att ha förestÀllningar om lÀrande, Jank och Meyers teorier kring handlingskompetens och Lindström och Pennlerts teorier kring att lÀrare behöver vetenskaplig kunskap för att kunna omsÀtta teorier i praktiken.

Det finns idag en mÀngd forskning som visar hur eleven pÄverkas av familj och hemförhÄllanden dÄ eleven gör sitt utbildningsval inför framtiden. BÄde intervjustudier och enkÀtstudier har pÄvisat hur elever, mer eller mindre medvetet, gör sina val med utgÄngspunkt i de sociala förutsÀttningar som eleven har i och med sin uppvÀxtmiljö. Att det ser ut pÄ det hÀr viset kan leda till att skola och utbildning Àr med och reproducerar ojÀmlikhet samt att upp-rÀtthÄlla klasskillnader i samhÀllet. För att skola och utbildning ska ha möjlighet till att skapa och möjliggöra lika förutsÀttningar för alla elever, mÄste bakomliggande faktorer gÀllande elevens gymnasieval synliggöras och problematiseras. I föreliggande studie har det gjorts tio intervjuer med elever i Ärskurs nio, dÀr de tillsammans med en av sina förÀldrar samtalar kring frÄgor om kunskap, utbildning och gymnasieval.

Bakgrunden till denna rapport Àr ett gemensamt intresse av motivationsarbete med understimulerade elever. Syftet med rapporten Àr att undersöka hur pedagoger i grundskolans tidigare Är motiverar understimulerade elever till kunskapsinhÀmtning. Detta för att blivande lÀrare skall fÄ flera verktyg att motivera elever till att kÀnna lust att lÀra och ta in kunskap. Det förekommer understimulerade elever i grundskolan. Dessa stimuleras inte att arbeta med tillrÀckligt intressanta och utmanande uppgifter utifrÄn den enskilda elevens proximala zon.

Detta Àr en kvalitativ studie med syfte att studera och analysera specialpedagogers och speciallÀrares uppfattningar om det pedagogiska mötets betydelse för lÀrande och utveckling, i relation till de elever som de möter i behov av stöd.Undersökningen bygger pÄ 6 intervjuer, med 4 specialpedagoger och 2 speciallÀrare som arbetar med specialundervisning i tvÄ kommuner i mellersta Sverige. Resultatet visar en ganska lika uppfattning om vad informanterna i studien upplever och innefattar i ett pedagogiskt möte. De beskriver ett pedagogiskt möte som situationer och möten med elever i sin verksamhet som genererar lÀrande. I mötet med eleven har kommunikationen och samspelet en stor, och mÄnga gÄnger avgörande betydelse för hur en elevs lÀrande och utveckling blir, menar pedagogerna. Vidare visar resultatet att en god relation mellan pedagog och elev Àr grunden för att ett gott lÀrande ska utvecklas.

Syftet med vÄr uppsats har varit att fÄ en inblick i hur undervisande lÀrare i Ärskurs tre kan upptÀcka och hjÀlpa elever som har svÄrigheter i sin lÀsning och skrivning. Vi har i vÄr undersökning anvÀnt oss av en kvalitativ metod och vÄrt insamlade material bygger pÄ intervjuer som vi genomfört med undervisande lÀrare i Ärskurs tre.Resultatet av vÄr studie visar att samtliga av de intervjuade lÀrarna kan upptÀcka om en elev har lÀs- och skrivsvÄrigheter genom observation samt kartlÀggning och tester. Vi ser bland annat att de flesta lÀrarna genomför en kartlÀggning av eleverna för att se var de befinner sig i sin lÀs- och skrivutveckling. PÄ detta sÀtt kan lÀrarna upptÀcka elevers svÄrigheter med lÀsning och skrivning samt vidta olika individanpassade ÄtgÀrder som kan underlÀtta för elevens fortsatta inlÀrning. De ÄtgÀrder vi ser att lÀrarna vidtar kan exempelvis vara: olika former av pedagogiska hjÀlpmedel samt individanpassat material.

Sammanfattning Britta Kaleta (2014) Elevassistenters arbete i en utmanande skolmiljö och elever med utvecklingsstörning och autism. (Student Assistants work in a challenging school environment and students with learning disabilities and autism). SpeciallÀrarprogrammet inriktning utvecklingsstörning, LÀrande och samhÀlle, Skolutveckling och ledarskap, Malmö Högskola Bakgrund: UtifrÄn egna erfarenheter av att ha arbetat inom gymnasiesÀrskolans individuella program med inriktning autism har specialpedagogiska frÄgestÀllningar uppstÄtt kring elev-assistenter och deras yrkesroll. FrÄgestÀllningar som vÀckt mitt intresse Àr bland annat vilka arbetsuppgifter, faktiska metoder och teoretiska kunskaper har elevassistenter som arbetar i en utmanande miljö? Att arbeta som elevassistent inom gymnasiesÀrksolans individuella program med inriktning autism innebÀr en annorlunda arbetssituation Àn att vara elevassistent inom en ?vanlig klass?.

Objektet för min studie Àr Pow-Wow, en grupp som arbetar mot rasism och mobbning pÄ en svensk grundskola. Syftet med uppsatsen Àr att genom en kvalitativ undersökning titta nÀrmare pÄ hur Pow-Wow, har startats, genomförts och utvecklats. UtgÄngspunkten Àr att liknande grupper som arbetar mot rasism Àr sÀllsynta i svenska skolor. DÀrför Àr det speciellt intressant att titta nÀrmare pÄ hur det kommer sig att Pow-Wow startades pÄ skolan och varför verksamheten har kunnat överleva sÄ lÀnge. För att kunna besvara dessa frÄgor har jag intervjuat skolans nuvarande rektor, skolans före detta rektor, de tvÄ lÀrare som arbetar med Pow-Wow och en elev som var med under Pow-Wows första Är.

Syftet med vÄrt examensarbete har varit att fördjupa oss i arbetssÀttet vid en bedömning av praktiska moment genom att jÀmföra tvÄ gymnasiala skolor med inriktning frisör. Med kvalitativa intervjuer av tio frisörlÀrare samt kvantitativa enkÀter till etthundrafemton elever har vi fÄtt fram deras erfarenheter om kunskap i bedömning. En djupare bild av arbetssÀtet pÄ de tvÄ skolorna kom fram genom att en observation gjordes. En lÀrare frÄn vardera skolan fick bedöma ett praktiskt moment. VÄra intervjuresultat visar att det förekommer skillnader i arbetssÀtet vid bedömning av praktiska moment.

Background: The competition is getting harder between the universities. To reach the high school students and discover which means of contact they prefer and how they perceive student recruitment are important issues in order to succeed in marketing strategies.Purpose: The purpose with our report is to investigate, analyze and compare the student recruitment in three universities and investigate how the high school students want to be contacted. Then we compare to see if they think alike.Method: We have done a qualitative study and chosen to use focus group interviews for the high school students and interviews for the universities to collect our empirical data. We have compared the empirical data and analyzed it with communication processes and marketing communication as theoretical grounds.Result: All of the universities work approximately the same way with their student recruitment. They put a large effort in the Internet and social networks as well as the personal contact.

??fotboll Àr vÀrldens största lagsport? (elev pÄ fotbollsgymnasium). Ungdomars val till gymnasiet baseras pÄ mÄnga saker bl.a deras bakgrund och olika pÄverkansfaktorer. Syftet med vÄr studie Àr att ta reda pÄ elevernas pÄverkansfaktorer inför sitt gymnasieval. Vi vill veta vilket kapital eleverna har nÀr de börjar sin utbildning och om de förvÀrvar nytt kapital under utbildningens gÄng. Vi vill undersöka likheter och skillnader som kan förstÄs ur ett kön, etnicitet och klassperspektiv. VÄr studie har vi utfört pÄ en kommunal gymnasieskola med fotbollsinriktning.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka och se vilka attityder lÀrare och elever har i förhÄllande till sms och chatt och dess anvÀndning i skolan. Underlaget till vÄr undersökning Àr inhÀmtat först i enkÀtform och har senare kompletterats med elev- och lÀrarintervjuer. Undersökningen Àr gjord pÄ tvÄ olika skolor dÀr en av skolorna Àr belÀgen i en större stad och den andra i en mindre stad och eleverna som deltog i undersökningen gÄr i Ärskurs 6. Resultatet visar pÄ att elevernas attityder gentemot sms och chattanvÀndningen i skolan Àr positivt. De tror att de kan hjÀlpa varandra genom dessa medier och att de kan utvecklas i skriften och Àven vidga sin kommunikativa arena.

Syftet med denna rapport Àr att undersöka om hur skolan upplevs för elever med ADHD, DAMP och Aspergers syndrom. Detta har jag undersökt utifrÄn tvÄ olika perspektiv vilka Àr elev- och lÀrarperspektiv. Undersökningarna i min rapport Àr gjorda genom intervjuer och observationer. Dessa Àr gjorda genom intervjuer med lÀrare, elever samt en vuxen kvinna med ADHD och jag har genom dessa undersökningar fÄtt fram svar om vad de olika perspektivgrupperna anser om hur skolan upplevs för elever med ADHD, DAMP och Aspergers syndrom. Det generella resultatet var att de tvÄ perspektiven var nöjda med hur skolan arbetar med dessa barn utifrÄn de resurser som skolan arbetar med.

Aspergers syndrom Àr ett neurologiskt tillstÄnd, som gör att personer med denna diagnos har problem med att umgÄs och förstÄ andra mÀnniskors tankar och kÀnslor pÄ ett strukturerat sÀtt. Deras sociala oförmÄga accepteras inte alltid av omgivningen,kanske för att det inte syns pÄ"utsidan". De har ofta svÄrt att samtala pÄ ett naturligt sÀtt och ofta blir de oerhört fascinerade och intresserade av ett speciellt Àmne. Att vara annorlunda Àr mÄnga gÄnger frustrerande och det fÄr konsekvenser för individen sjÀlv men Àven för omgivningen. I denna uppsats redovisar jag kunskap om vad Aspergers syndrom innebÀr samt hur vi som Àr verksamma inom skolan kan agera för att tillmötesgÄ dessa elevers behov.

I den hÀr uppsatsen görs en kvalitativ samtalsanalytisk analys av sammanlagt Ätta narrativer. Dessa Àr hÀmtade ur intervjuer med en lÀrare och en elev vid Cirkus Cirkörs dÄvarande utbildning Cirkuspiloterna - en internationell utbildning dÀr lÀrare och elever ofta inte hade ett gemensamt sprÄk att mötas i. Syftet med analysen Àr att synliggöra likheter och skillnader mellan hur lÀraren och eleven berÀttar berÀttelser om hÀndelser som har att göra med den sprÄkliga situationen pÄ skolan - vilken funktion berÀttelserna har i respektive intervju, samt vilka attityder till sprÄksituationen som speglas i narrativerna. Analysen visar att lÀraren, till skillnad frÄn eleven, verkar ha en fÀrdig berÀttelserepertoar och att berÀttelserna fungerar som exempel i lÀrarens argumentation. För eleven verkar istÀllet berÀttelserna utgöra en resurs att resonera sig fram till svar pÄ intervjufrÄgorna, och elevens berÀttelser ger ett intryck av att födas i ögonblicket snarare Àn att vara en del av ett etablerat berÀttande.