Det finns idag en mÀngd forskning som visar hur eleven pÄverkas av familj och hemförhÄllanden dÄ eleven gör sitt utbildningsval inför framtiden. BÄde intervjustudier och enkÀtstudier har pÄvisat hur elever, mer eller mindre medvetet, gör sina val med utgÄngspunkt i de sociala förutsÀttningar som eleven har i och med sin uppvÀxtmiljö. Att det ser ut pÄ det hÀr viset kan leda till att skola och utbildning Àr med och reproducerar ojÀmlikhet samt att upp-rÀtthÄlla klasskillnader i samhÀllet. För att skola och utbildning ska ha möjlighet till att skapa och möjliggöra lika förutsÀttningar för alla elever, mÄste bakomliggande faktorer gÀllande elevens gymnasieval synliggöras och problematiseras. I föreliggande studie har det gjorts tio intervjuer med elever i Ärskurs nio, dÀr de tillsammans med en av sina förÀldrar samtalar kring frÄgor om kunskap, utbildning och gymnasieval.

Syftet var att undersöka gymnasieelevers studievanor och hur dessa Ă€r kopplade till olika inlĂ€rningsstilar. MĂ€nniskan lĂ€r pĂ„ olika sĂ€tt, olika inlĂ€rningsmetoder passar olika personer. Det finns tre huvudinlĂ€rnings- stilar som kallas visuell, auditiv och kinetisk. MĂ€nniskan anvĂ€nder sig utav alla tre, men det finns oftast en som huvudsakligen anvĂ€nds. Åtta gymnasieelever intervjuades om deras studievanor och vilken inlĂ€rningsstil/ar de anvĂ€nder.

Det övergripande syftet med denna studie Àr att undersöka vilket sprÄkbruk pedagoger anvÀnder sig av i individuella utvecklingsplaner och dÀrmed vilken diskurs kring elever som tonar fram. Vi har valt att fokusera pÄ den sociala delen i de individuella utvecklingsplanerna. I litteraturdelen har vi fokuserat pÄ tidigare forskning kring hur elever skrivs fram i individuella utvecklingsplaner, dÀr det visat sig att det finns en tendens att kategorisera in eleverna i olika fack. Vi har Àven en kort genomgÄng av diskursteori. I resultatdelen har utvecklingsplaner frÄn 44 elever granskats dÀr vi med hjÀlp av diskursteori studerat hur sprÄket anvÀnds och hur det kan tolkas.

Kursplanen för Àmnet Idrott och hÀlsa Àr luddig och ger lÀrarna mycket tolkningsutrymme, nÄgot som resulterar i att undervisningen blir olika frÄn skola till skola. Detta kan i vissa fall resultera i att eleverna lÀmnar grundskolan med skillnader i bÄde kunskap och fÀrdighet. Det mest omdiskuterade omrÄdet under mina intervjuer har varit orienteringsmomentet, bÄde dess vara eller icke vara samt hur det Àr formulerat i kursplanen.IdrottsÀmnets hÀlsodel Àr olika för olika lÀrare, nÄgra anser att aktivitet och hÀlsa gÄr hand i hand medan andra anser att hÀlsodelen Àr ett litet moment dÀr eleverna arbetar sjÀlvstÀndigt och skriver ett arbete om nÄgot hÀlsorelaterat.BetygssÀttning och bedömning skiljer sig frÄn lÀrare till lÀrare, allt för att kursplanen inte klargör hur nÄgot av det bör göras. FÄr man t.ex. ha en orienteringstÀvling dÀr man mÄste ta ett visst antal kontroller för att bli godkÀnd, eller hur ska man annars se om en elev uppnÄr mÄlet för orientering?.

Syftet med detta examensarbete var att studera hur lÀrare uppfattar att de förhÄller sig till nyanlÀnda elever nÀr de tas emot i ordinarie klass. Den empiriska undersökningen gjordes pÄ en grundskola mot fyra verksamma lÀrare med erfarenhet av att ta emot och inkludera elever med annat modersmÄl. Genom halvstrukturerade intervjuer och deltagande observation har jag studerat hur lÀrare uppfattade att de förhÄller sig till nyanlÀnda elever samt berört hur de arbetade för att inkludera dem i ordinarie klass. Svaren frÄn intervjuerna och tolkningarna frÄn observationerna analyserades ur ett hermeneutiskt perspektiv och resultatet visade, att LÀrare gör sÄ gott de kan efter de förutsÀttningar de har. Dock ansÄg alla att vidare fortbildning i Àmnet vore nödvÀndigt.

Titeln pÄ denna uppsats Àr ett citat frÄn en elev som belyser det som ofta uppfattas som sjÀlvklart. Om vi gör nÄgot som Àr roligt sÄ lÀr vi oss bÀttre och intresset för omrÄdet ökar. Skolans vÀrld prÀglas av styrdokument som visar vilka mÄl som eleverna ska uppnÄ för att nÄ vissa betyg, men vad lektionerna ska innehÄlla Àr mycket upp till lÀraren att utforma. Den stora friheten bidrar till att lÀrare kan skapa den lÀrandemiljö som lÀraren anser vara mest givande för sina elever för att nÄ dessa mÄl. Men vad Àr det egentligen eleverna tycker Àr som intressant? LÀrarrollen stÀller ocksÄ ett stort krav pÄ att tillgodose elevernas behov av vad de vill lÀra för att fÄ en sÄ givande undervisningssituation som möjligt.Vi har dÀrför valt att inrikta arbetet pÄ att undersöka elevers instÀllning till Àmnet Historia och ifrÄn vilket hÄll som eleverna uppfattar att historia blir som mest intressant.

TvÄ yttre markörer som finns med i ungdomskulturen idag Àr keps och slöja. De diskuteras stÀndigt i skolorna, dÄ de vÀcker starka kÀnslor hos mÄnga. De Àr en del av ungdomarnas kultur och identitet. Mot bakgrund av detta vill jag undersöka 10 verksamma lÀrares vÀrderingar och attityder till slöja och keps pÄ högstadiet och gymnasieskolan. Uppsatsen bygger pÄ 10 intervjuer som sedan diskuteras och analyseras. Trots ordningsregler i skolan om huvudbonader och ytterplagg, Àr lÀrarna inte konsekventa i sitt handlande, om hur strikt ordningsreglerna skall följas.

Syftet med denna studie Àr att se huruvida en verksamhets skolkoder uppfattas och pÄverkar lÀrare-elevrelationen. UtifrÄn ett sociopsykologiskt/kulturellt perspektiv sÄ undersöks lÀrare och elevers relation utifrÄn kontextuella ramar. Studien har sitt avstamp i argumentationer för hur relationen mellan lÀrare och elev i dagens klassrum Àr av stor vikt i frÀmjandet av personlig utveckling. LÀrare och elevers relationsbygge Àr en dynamisk process som stÀndigt testas i det direkta mötet. Det handlar om hur överenskomna regler skapas genom sociala band mellan olika individer och hur man förhÄller sig till den andre och kollektivet utifrÄn dessa regler.

Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ vad som hÀnde med strukturen i elevernas berÀttelser efter att de hade fÄtt bygga berÀttelser med dramaturgin som verktyg. Undersökningen genomfördes i en Ärskurs fem med 14 elever, varav 7 var flickor och 7 var pojkar. Eleverna skrev tvÄ berÀttelser var. Undersökningen började med att varje elev skrev en berÀttelse. Lektionerna som följde bestod av dramatiserande, fantiserade och skrivande.

Den hÀr C-uppsatsen handlar om hur lÀrare bemöter utagerande elever. Som utgÄngspunkt beskrivs tre olika perspektiv pÄ specialpedagogik som pÄverkar hur detta möte mellan lÀrare och elev blir. I tidigare forskning har det visat sig att det relationella perspektivet Àr det som enligt Lpo 94 ska genomsyra verksamheten i skolan, men att det Àr det kategoriska perspektivet som i sjÀlva verket Àr rÄdande. För att ta reda pÄ hur lÀrare bemöter utagerande elever har jag gjort kvalitativa respondentintervjuer med tre lÀrare i Är 4-6 som berÀttar hur de arbetar och vilka erfarenheter de har i arbetet med utagerande elever. Det visar sig att alla tre lÀrare i grunden utgÄr ifrÄn samma perspektiv, det relationella, men att det i praktiken skiljer sig Ät nÀr det gÀller arbetssÀtt mellan de intervjuade lÀrarna.

Bakgrund: Skoltrötthet Àr ett symtom pÄ att nÄgonting inte stÄr rÀtt till. Det finns orsaker som pÄverkar  och  ger  konsekvenser  vid  skoltrötthet.  Elever  sjÀlva  anger  att  hög  studietakt  och otillrÀckligt stöd kan vara anledning till skoltrötthet. SkolhÀlsovÄrden har en viktig stödjande funktion. Syfte: Syftet var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av att stödja elever som upplever skoltrötthet inom grund- och gymnasieskola. Metod:  Data  analyserades  med  kvalitativ  innehÄllsanalys  med  induktiv  ansats  beskriven  av Graneheim och Lundman.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur nÄgra pedagoger, som arbetar med barn i autismspekrat, uppfattade hur barnen/ eleverna utvecklades fysiskt, kunskapsmÀssigt och socialt genom relationen till hÀstar och ridning. Fyra pedagoger har intervjuats, en observation som fullstÀndig observatör har genomförts och innehÄllet i tvÄ hÀstböcker har studerats. Dessa hÀstböcker Àr en individuell dokumentation för varje elev och ridtillfÀlle som görs i en speciell bok i ord och bild av medföljande pedagog. De intervjuade pedagogerna uppfattade att deras elever med autism utvecklas positivt genom att vistas i stallet och genom att rida. Mest framtrÀdande Àr att de utvecklas fysiskt men ocksÄ att de utvecklar initiativ och kommunikationsförmÄga. Vidare visar studien att genom att vara i stallet med dess rutiner som skapar en struktur för barnen med autism sÄ mÄr de vÀl och blir harmoniska.

Antalet nyanlÀnda elever ökar i den svenska skolan, men nyanlÀnda elevers skolsituation Àr ett omrÄde dÀr den akademiska forskningen Àr underutvecklad. Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen för hur undervisning och bedömning av nyanlÀnda elever i Àmnet hem- och konsumentkunskap kan utformas. Detta har undersökts genom intervjuer med fyra lÀrare som arbetar i tvÄ olika kommuner. Vid intervjuerna framkom att organiseringen av nyanlÀnda elevers HK-undervisning skiljer sig Ät pÄ de olika skolorna, dÄ eleverna börjar delta i HK-undervisning alltifrÄn första veckan i svensk skola till efter ett till tvÄ Är. För att göra lektionsinnehÄllet tillgÀngligt Àven för nyanlÀnda elever med bristande kunskaper i svenska anvÀnds följande fyra strategier: delar av kommunikationen under lektionstid sker pÄ engelska och/eller elevens modersmÄl, eleven fÄr sprÄkligt och innehÄllsmÀssigt stöd utanför lektionstid, lÀraren demonstrerar valda delar samt lÀraren anpassar uppgifter och redovisningskrav.

Syftet med studien Àr att undersöka hur vÀl LÀroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) stÀmmer överens med gymnasieelevers förestÀllningar gÀllande lÀrarens roll som ledare, relationsskapare, kunskapsförmedlare och moraliska/etiska uppdrag. Metoden som ligger till grund för studien Àr intervjuer i fokusgrupper med gymnasieelever och en dokumentanalys av Lpf 94. Totalt deltog 24 stycken elever frÄn fyra olika gymnasieskolor. Resultatet visar att elevernas förestÀllning om lÀrarens roller i stora drag stÀmmer överens med Lpf 94:s definitioner, exempelvis lÀrarens förmÄga att anvÀnda sig av varierande undervisningsmetoder och ge möjlighet till reellt elevinflytande. Lpf 94 och elevernas förestÀllningar gÀllande lÀraren som relationsskapare skiljer sig Ät.

I vÄrt arbete har syftet varit att undersöka elevers tankar och förestÀllningar kring det naturvetenskapliga fenomenet dag och natt samt hur elevernas tankar och förstÀllningar pÄverkas genom medverkan vid ett inlÀrningstillfÀlle. Undersökningen har genomförts med hjÀlp av tvÄ intervjutillfÀllen, före och efter en undervisningssekvens. De 15 elever undersökningen omfattat Àr mellan elva och tolv Är gamla. Eleverna gÄr pÄ tvÄ olika skolor, tre av dem lÀser efter grundsÀrskolans kursplan medan resterande tolv lÀser efter grundskolans kursplan. Svaren som framkommit vid intervjuerna har kategoriserats frÄn A-F.