Under lÀrarutbildningen pÄ Malmö högskola har larmrapporter kommit i massmedia om elevers bristande kunskaper och deras negativa attityd till matematiken. Det laborativa arbetssÀttets betydelse har ofta betonats för att förse eleverna med en visuell bild. I studien ingÄr 27 elever dÀr syftet Àr att undersöka genom en explorativ metod hur elever ser pÄ laborationer i matematik. Eleverna lÀser första Äret pÄ naturvetenskapliga programmet pÄ en gymnasieskola i nordvÀstra SkÄne. Studien visar att endast fem elever har laborerat och de flesta tror att laborationer Àr ett bra alternativt arbetssÀtt till den ?vanliga? matematiken.

Syftet med denna studie var att fÄ djupare förstÄelse av det ömsesidiga samspelet mellan elever med synnedsÀttning i kombination med flera andra funktionsnedsÀttningar och personal pÄ en specialskola. Genom intervjuer ville vi undersöka hur personal pÄ en specialskola beskrev ömsesidiga möten och hur det Àr kopplat till lÀrande. Resultatet visade pÄ nÄgra viktiga förhÄllanden som var kÀnnetecknande frÄn intervjuerna. Det vi lyfter fram Àr kÀnslomÀssig lyhördhet mellan elev och personal, som innebÀr att man Àr inkÀnnande och svarar pÄ initiativ och samspel genom att bekrÀfta med ord och handling. Följsam turtagning, som medför att samspelet upprepas och förnyas genom en stÀndig förÀndring.

Syftet med denna studie var att undersöka Ätta pedagogersuppfattningar om ÄtgÀrdsprogram som ett pedagogiskt verktyg och hur de arbetarmed ÄtgÀrdsprogram för elever i behov av sÀrskilt stöd, hur pedagoger upprÀttardokumentet, hur pedagoger uppfattar arbetet med ÄtgÀrdsprogram och omÄtgÀrdsprogram förÀndrar pedagogens arbetssÀtt samt vilka möjligheter/hinderpedagogerna ser med ÄtgÀrdsprogram. Undersökningen bygger pÄ kvalitativasamtalsintervjuer utifrÄn ett relationellt, hermeneutiskt synsÀtt med Ättapedagoger. Resultatet visade att pedagogerna uppfattade arbetet medÄtgÀrdsprogram som nÄgot positivt. Arbetet med dokumentet gav pedagogernastruktur i arbetet och de flesta av de intervjuade pedagogerna ansÄg attdokumentet pÄverkade bÄde deras och elevernas arbetssÀtt. Undersökningen visaratt ÄtgÀrdsprogram hjÀlper eleven att nÄ mÄlen i undervisningen men att ettÄtgÀrdsprogram inte innebÀr nÄgon garanti för mÄluppfyllelse.

Syftet med studien Àr att undersöka hur gymnasieelever tÀnker kring konfliktsituationer som uppkommer i klassrummet och hur de vill att lÀraren ska hantera dem. Studien bygger pÄ tvÄ utformade scenarion som sexton stycken gymnasieelever i södra Halland diskuterat vid tre olika fokusgruppintervjuer. Scenarierna behandlar tvÄ olika situationer dels en fysisk konflikt mellan tvÄ elever och dels en verbal konflikt mellan lÀrare och elev. Resultatet visar att det rÄder delade meningar kring hur eleverna önskar att lÀrare ska hantera de tvÄ givna konfliktsituationerna, exempelvis gÀllande nÀr vi ska ingripa samt vilka strategier som kan anvÀndas. Vidare visar resultatet att eleverna föredrar att lÀrare Àr tydligare med vad som Àr acceptabelt respektive oacceptabelt beteende i klassrummet.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka uppfattningar och erfarenheter lÀrare har av tystaelever, vilka tankar de har kring hur dessa kan stödjas och hjÀlpas och hur de faktiskt arbetar meddetta. Med en tyst elev menas de som sÀllan, eller inte alls, deltar i den muntliga delen avundervisningen i klassen. Fyra lÀrare intervjuades och observerades i sina klassrum. Resultatetvisar att lÀrare menar att tysta elever Àr de som sÀllan eller aldrig vill tala i klassrummet, som interÀcker upp handen eller vill lÀsa högt. LÀrarna kategoriserar ocksÄ gruppen tysta elever och angerolika elever som tysta.

VÄr studie handlar om stress i skolan. Syftet med denna rapport Àr att ta reda pÄ hur stress ser ut i grundskolan och speciellt i Àmnet slöjd, samt att fördjupa vÄr egen förstÄelse inom omrÄdet stress och hur dagens skola motverkar stressen hos eleverna. De metoder vi anvÀnt oss av för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor Àr enkÀter och intervjuer. Informanterna som deltog i studien Àr i Äldern 15-16 Är. Vi ansÄg att det Àr mycket som hÀnder just i den Äldern men ÀndÄ att mognaden Àr pÄ en sÄdan nivÄ att kvalitén pÄ denna studie skulle bli bra.

Syftet med denna uppsats Àr att ge en bild av hur nÄgra specialpedagoger arbetar med pedagogisk kartlÀggning av elever i behov av sÀrskilt stöd, frÄn förskoleklass till Är 9, en kartlÀggning som skall ligga till grund för utarbetandet av ÄtgÀrdsprogram. Studien bygger pÄ en kvalitativ undersökning med intervjuer av sju specialpedagoger i en kommun i södra Sverige. Resultatet visar, att specialpedagogerna framhÄller vikten av att en pedagogisk kartlÀggning görs utifrÄn de tre nivÄerna; organisation, grupp och individ. Trots detta kan vi konstatera, att den pedagogiska kartlÀggningen anvÀnds frÀmst nÀr det handlar om elever i stora svÄrigheter. PÄ organisationsnivÄ var det syn pÄ lÀrande, lÀrarens kompetens och resursers betydelse i den pedagogiska kartlÀggningen som poÀngterades.

Det finns idag en mÀngd forskning som visar hur eleven pÄverkas av familj och hemförhÄllanden dÄ eleven gör sitt utbildningsval inför framtiden. BÄde intervjustudier och enkÀtstudier har pÄvisat hur elever, mer eller mindre medvetet, gör sina val med utgÄngspunkt i de sociala förutsÀttningar som eleven har i och med sin uppvÀxtmiljö. Att det ser ut pÄ det hÀr viset kan leda till att skola och utbildning Àr med och reproducerar ojÀmlikhet samt att upp-rÀtthÄlla klasskillnader i samhÀllet. För att skola och utbildning ska ha möjlighet till att skapa och möjliggöra lika förutsÀttningar för alla elever, mÄste bakomliggande faktorer gÀllande elevens gymnasieval synliggöras och problematiseras. I föreliggande studie har det gjorts tio intervjuer med elever i Ärskurs nio, dÀr de tillsammans med en av sina förÀldrar samtalar kring frÄgor om kunskap, utbildning och gymnasieval.

Det finns idag en mÀngd forskning som visar hur eleven pÄverkas av familj och hemförhÄllanden dÄ eleven gör sitt utbildningsval inför framtiden. BÄde intervjustudier och enkÀtstudier har pÄvisat hur elever, mer eller mindre medvetet, gör sina val med utgÄngspunkt i de sociala förutsÀttningar som eleven har i och med sin uppvÀxtmiljö. Att det ser ut pÄ det hÀr viset kan leda till att skola och utbildning Àr med och reproducerar ojÀmlikhet samt att upp-rÀtthÄlla klasskillnader i samhÀllet. För att skola och utbildning ska ha möjlighet till att skapa och möjliggöra lika förutsÀttningar för alla elever, mÄste bakomliggande faktorer gÀllande elevens gymnasieval synliggöras och problematiseras. I föreliggande studie har det gjorts tio intervjuer med elever i Ärskurs nio, dÀr de tillsammans med en av sina förÀldrar samtalar kring frÄgor om kunskap, utbildning och gymnasieval.

Studien avser att spegla tvÄ lÀrares dagliga verksamhet pÄ tvÄ kommunala grundskolor. Den ena lÀraren har varit yrkesverksam i över trettio Är, den andra i ett Är. Syftet Àr att titta nÀrmare pÄ lÀrarnas arbete med utgÄngspunkt i samspel, sprÄkliga val samt kopplingen mellan teori och praktik. UtifrÄn syftet har frÄgestÀllningar skapats. TvÄ kvalitativa datainsamlingsmetoder, observation och intervju, anvÀnds för att söka svar pÄ studiens frÄgestÀllningar. Resultatet av vÄr studie visar pÄ tydliga skillnader i lÀrarnas sÀtt att undervisa.

Föreliggande studie handlar om förÀldrars upplevelser av mötet med skolans personal samt om samtalet dÀr ÄtgÀrdsprogram upprÀttas. MÄlgruppen för undersökningen Àr förÀldrar. Den genomgÄende metoden Àr kvalitativa intervjuer, dÀr sex förÀldrar ingÄr.Av resultatet framgÄr att dessa förÀldrar anser sig ha ett bra samarbete med skolans lÀrare. Det som nÀmns av förÀldrarna som avgörande för en bra respektive mindre bra dialog med skolan Àr lÀraren.Grunden till att en elev fÄr stöd eller inte Äterfinns i utvecklingssamtalet. Samtliga förÀldrar i undersökningen refererar till det samtalet och dess betydelse för fortsatt samarbete mellan skola och hem.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ vilken hjÀlp en lÀrare kan ge en elev som har beteendeproblem och upptrÀder pÄ ett sÄdant sÀtt att denna stör undervisningen för sig sjÀlv och/eller andra, samt vilka metoder som finns för att hjÀlpa den samme och vad en lÀrare kan göra nÀr problemen blir för svÄra. I undersökningen deltog tre lÀrare, en specialpedagog och en socionom. Metoden för undersökningen var semistrukturerade intervjuer. Undersökningen visade att i klassrummet spelar bemötande och positiv förstÀrkning en viktig roll för att eleven ska bli sedd och dÀrigenom upptrÀda pÄ ett bÀttre sÀtt. Regler och ramar och ett strukturerat förhÄllningssÀtt Àr medel som ger elever med beteendeproblem bÀttre förutsÀttningar.

Syfte: Uppsatsens syfte Àr att kartlÀgga hur effektiva privata vÄrdcentraler Àr, som har avtal med Stockholms lÀns landsting. Effektiviteten, som i denna studie definieras som vinst, har mÀtts förhÄllande till antal patienter, antal lÀkare och antal lÀkarbesök.Metod: Undersökningen har en deduktiv utgÄngspunkt och en kvantitativ undersökning har genomförts dÀr empiri har samlats in med hjÀlp av enkÀter samt med en kompletterande telefonintervju. Resultaten jÀmförs med motsvarande nyckeltal för friskolor.Teoretiska perspektiv: De teorier som presenteras i denna uppsats Àr privatisering, PPP, effektivitet och konkurrens.Empiri: Det empiriska avsnittet bestÄr dels av sekundÀrdata; SLL?s ersÀttningssystem, information frÄn tre vÄrdbolags och en friskolas Ärsredovisningar, dels av primÀrdata; enkÀtsvaren och resultatet frÄn intervjun.Slutsats: Författaren kommer fram till att privata vÄrdcentraler Àr effektivare Àn friskolor gÀllande vinst i förhÄllande till lÀkare/lÀrare, men att de Àr mindre effektiva Àn friskolor gÀllande vinst i förhÄllande till patient/elev..

Uppsatsen syftar till att ta reda pĂ„ huruvida elever i Ă„rskurs fem upplever sin fritid som stressande och om detta inverkar pĂ„ deras skolgĂ„ng. Är detta nĂ„got som lĂ€rare i sĂ„ fall ska ta hĂ€nsyn till i sin planering av undervisning och lĂ€xor? Tre elever och tre lĂ€rare har intervjuats enskilt och deras utsagor ligger till grund för resultatet. Eleverna drogs slumpmĂ€ssigt frĂ„n samma klass och det resulterade i tvĂ„ pojkar och en flicka. LĂ€rarna hade alla anknytning till den aktuella klassen.

Uppsatsen behandlar genomförandet av det sÄ kallade storprojektet, som under vÄren 2009 ledde fram till förestÀllningen ?Jorden Runt?. I studien (dÀr jag fungerat som deltagande observatör) presenteras bakgrunden till projektet frÄn start, samt en undersökning rörande i vilken utstrÀckning sex brasselever (pÄ instrumenten kornett, valthorn och baryton) upplevt arbetet med ?Jorden Runt?, deras förvÀntningar inför projektet samt om de har nÄgra förslag inför kommande storprojekt. Undersökningen visar att eleverna inte tycker att de fÄtt bestÀmma sÀrskilt mycket i arbetet med förestÀllningen, men Àr trots detta ganska nöjda - endast en elev skulle ha velat pÄverka förestÀllningen ytterligare.