Mitt syfte med detta examensarbete Àr att fÄ syn pÄ vilka faktorer som kan vara avgörande för en elevs agerande i skolan, vad det Àr som gör att eleven agerar pÄ olika sÀtt i olika klassrumssituationer. För att komma fram till detta anvÀnder jag mig utav de olika rolltyper som Àr avgörande för hur en mÀnniska agerar. Dessa rolltyper nyttjas i min studie dÀr tvÄ olika synsÀtt pÄ mÀnniskan förklaras: att vara och att bli. Ett annat syfte Àr dÀrför att fÄ en förstÄelse om vad elever anser om roller i samband med agerande och skolan. Genom kvalitativa intervjuer med fem elever i Ärskurs 9 kom jag bland annat fram till att lÀrare, kompisar, betyg, intresset för Àmnet samt tid och rum Àr faktorer av störst betydelse för hur en elev agerar i skolan. Det framkommer att alla faktorer hÀnger samman med varandra, det Àr alltsÄ inte bara en av dessa faktorer som Àr avgörande för hur en elev agerar.

Diabetes typ1 Àr en av de vanligaste kroniska sjukdomar hos barn och Àr en allvarlig sjukdom som hela tiden krÀver god kontroll och egenvÄrd. Eftersom barnet tillbringar en stor del av dagen i skolan behöver egenvÄrden fungera bra Àven dÀr. Som lÀrare kommer man troligtvis att möta elever som har eller insjuknar i diabetes typ 1. Syftet Var att ta reda pÄ om lÀrare anser att de har tillrÀcklig kun- skap om diabetes för att kunna vara delaktig i dess egenvÄrd samt hur de fÄr kunskap och informat- ion om diabetes. Jag ville Àven ta reda pÄ om de upplever oro kopplat till elevens sjukdom och oro kring ansvarstagandet i samband med elevens egenvÄrd.

Idag vÀxer andelen flersprÄkiga elever i skolan, och vi lÀrare stÄr inför en stor utmaning att ge dessa elever goda sprÄkliga kunskaper. I dagens samhÀlle stÀlls det stora krav pÄ vÄr förmÄga att kunna kommunicera med vÄr omgivning bÄde i tal och i skrift. Examensarbetets övergripande syfte Àr att förstÄ hur lÀrare arbetar tillsammans med flersprÄkiga elever i skolan. Detta har gjorts genom att besvara följande frÄgestÀllningar. Vilka modeller finns det för att följa elevernas inlÀrningsprocess och sprÄkutveckling? Hur bedömer lÀrare elever med svenska som andrasprÄk? Vilken plats har modersmÄlet i klassrummet och i undervisningen? Hur skiljer man inlÀrningssvÄrigheter frÄn sprÄksvÄrigheter för de flersprÄkiga eleverna?Metoden som anvÀnts i denna studie Àr kvalitativa semistrukturerade intervjuer och icke-deltagande ostrukturerade observationer. Resultaten av studien visar att nÀr en nyanlÀnd elev kommer till skolan gör klasslÀraren och SvA-lÀraren en kartlÀggning.

Bakgrund: Negativ kroppsuppfattning,intryck av dagens kroppsideal och pÄverkan frÄn media Àr riskfaktorer som kan leda till att ungdomar utvecklar ett ohÀlsosamt bantningsbeteende. DÀr förhoppningen Àr att gÄ ned i vikt pÄ ett eller annat sÀtt med hjÀlp av sjukdomsalstrande bantningsmetoder. Konsekvenser av ett ohÀlsosamt bantningsbeteende kan leda resultera i att ungdomar Àventyrar sin hÀlsa bÄde fysiskt och psykiskt. Eftersom ohÀlsosamma bantningsbeteenden ökar kraftigt hos ungdomar skapar detta ett behov för skolsköterskan och elevhÀlsan att utveckla och genomföra förebyggande insatser för att tidigt kunna upptÀcka och effektivt hantera ett ohÀlsosamt bantningsbeteende hos elever. Syfte: Syftet med studien var att beskriva skolsköterskans erfarenheter av att arbeta med ohÀlsosamma bantningsbeteenden hos ungdomar. Metod: En kvalitativ ansats anvÀndes.

Denna uppsats ger inblick i pedagogers, lÀroplanskrivares, lÀrares och elevers syn pÄ begreppet sjÀlvstÀndighet. Uppsatsen tar sin utgÄngspunkt i vad som hÀnder under tiden efter att en elev stött pÄ problem till dess den fÄtt handledd vÀgedning i Àmnet slöjd. SjÀlvstÀndighetsbegreppet stÄr i centrum för uppsatsens framstÀllning..

Syftet med denna studie har varit att undersöka och jÀmföra verksamma mellanstadie- och gymnasielÀrares syn pÄ sitt motivationsarbete. Den genomförda studien Àr kvalitativ och semistrukturerade intervjuer har tillÀmpats som metod för att inhÀmta empiri.Resultatet visar att lÀrare som deltog i studien delgav frÀmst intressevisande och aktivt deltagande i undervisningen som kÀnnetecken för en motiverad elev. En elev som var omotiverad beskrevs som motsatsen, alltsÄ ointresserad och frÄnvarande. Samtliga lÀrare ansÄg att lÀraren likvÀl som eleven sjÀlv var av betydande roll för elevers motivation.Skillnaden mellan lÀrare undervisande pÄ gymnasiet och mellanstadiet lÄg i deras uppfattning angÄende huruvida de förutsatte motivation hos elever eller ej.I resultatet presenteras en rad olika strategier lÀrarna anvÀnde sig av för att öka eller underhÄlla elevers motivation. De frÀmsta av dessa var att involvera och göra elever delaktiga i utformningen och till viss del innehÄllet av undervisningen samt att denna var varierad.

Det Àr ett övervÀgande antal flersprÄkiga elever av den grupp elever som inte uppnÄr godkÀnda betyg i skolan, vilket bland annat beror pÄ att undervisningen inte tar hÀnsyn till deras sprÄkutveckling. Det medför att mÄnga flersprÄkiga elever inte förstÄr undervisningen de deltar i. Genom förstÄelse inhÀmtar eleverna kunskap och utvecklar sitt sprÄk, vilket ger goda möjligheter att nÄ skol- framgÄng. I denna uppsats belyser jag problematiken runt undervisningen i vÄr mÄng­kulturella skola dÀr syftet Àr att söka svar pÄ vad en god undervisning innehÄller. En ledstjÀrna har varit vad Hajer & Meestringa (2010) talar om som ?sprÄkinriktad undervisning?.

Syftet med den hÀr studien var att se vilka uppfattningar lÀrare har om att eleverna i en klass befinner sig pÄ olika kunskapsnivÄer kopplat till matematik. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med lÀrare som arbetar i Ärskurs 6. Litteraturen tydliggör vikten av att alla elever fÄr möjligheter att utvecklas utifrÄn sina egna förutsÀttningar och behov. Hur undervisningen lÀggs upp och hur grupperna ser ut varierar, men dialogen mellan lÀrare och elev samt en varierande pedagogik Àr tvÄ betydelsefulla inslag som lyfts fram. Resultatet visar att lÀrarna ser stora fördelar med att ha elever som Àr pÄ en jÀmn kunskapsnivÄ, men de vÀnder ocksÄ skillnaderna till nÄgot positivt och utnyttjar det i undervisningen.

Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare uppfattar kreativitet i svenskÀmnet i Är 7-9. Vidare Àr syftet med studien att undersöka hur kreativitet pÄverkar lÀrarnas dagliga arbete samt diskutera konsekvenser av lÀrares syn pÄ kreativitet. Studien behandlar ocksÄ svensklÀrares syn pÄ kreativt lÀrande. Metod: För att samla in lÀrarnas Äsikter om kreativitet anvÀnder jag mig av fokusgruppsamtal. Fokusgruppsamtal med lÀrare pÄ tre olika skolor har utförts.

Alla elever i grundskolan, ska sedan januari 2006, ha en individuell utvecklingsplan vars syfte frÀmst Àr att stödja elevers mÄluppfyllelse, enligt de nationella styrdokumen-ten. I Skolverkets allmÀnna rÄd (2005) anges att elever sÄvÀl som förÀldrar ska ges del-aktighet och inflytande över arbetet med IUP. Vi har en uppfattning om att en samver-kansprocess, mellan lÀrare, elev och förÀldrar, kring arbetet med IUP Àr av vikt för att eleven ska nÄ ökad mÄluppfyllelse. DÀrför var syftet med studien att belysa hur elever och förÀldrar uppfattar sin delaktighet i samverkansprocessen kring IUP samt hur lÀra-ren gör för att involvera elever och förÀldrar i det arbetet. För att fÄ en bild av hur sam-verkansprocessen kring den individuella utvecklingsplanen uppfattas av lÀrare, elever och förÀldrar har sÄvÀl kvalitativa som kvantitativa metoder anvÀnts.

Alla elever i grundskolan, ska sedan januari 2006, ha en individuell utvecklingsplan vars syfte frÀmst Àr att stödja elevers mÄluppfyllelse, enligt de nationella styrdokumen-ten. I Skolverkets allmÀnna rÄd (2005) anges att elever sÄvÀl som förÀldrar ska ges del-aktighet och inflytande över arbetet med IUP. Vi har en uppfattning om att en samver-kansprocess, mellan lÀrare, elev och förÀldrar, kring arbetet med IUP Àr av vikt för att eleven ska nÄ ökad mÄluppfyllelse. DÀrför var syftet med studien att belysa hur elever och förÀldrar uppfattar sin delaktighet i samverkansprocessen kring IUP samt hur lÀra-ren gör för att involvera elever och förÀldrar i det arbetet. För att fÄ en bild av hur sam-verkansprocessen kring den individuella utvecklingsplanen uppfattas av lÀrare, elever och förÀldrar har sÄvÀl kvalitativa som kvantitativa metoder anvÀnts.

Title: Does the teacher play any role? Instrumental music teacher's stories about their music teaching.This paper focuses on how instrumental music teachers describe their own significance for- and relationship to the pupils and if the teacher-pupil relationship has any significance for the pupil's success in music learning. How important are the teachers? What kind of teaching behaviours do the teachers emphasize in their telling? The theoretical background is psychology and educational theory. My research method is qualitative, particularly interviews.

Underso?kningen har syftat till att beskriva en la?rares syn pa? hur hon go?r na?r hon arbetar med att skapa, bevara och fo?rdjupa den professionella relationen till sin elev i individuell instrumentalundervisning. Fo?r att na? syftet har jag intervjuat tva? instrumentalla?rare pa? en kulturskola. De teoretiska begreppen och verktygen fo?r arbetet med relationen, fann jag i det terapeutiska och psykologiska fa?ltet.

AbstraktMed ett socialpsykologiskt perspektiv och hermeneutisk ansats Àr syftet med denna studie att undersöka hur en skolas organisationskultur pÄverkar ett lÀrarlags pedagogiska arbete och bemötande av elever. Vi intervjuade tio pedagoger inom ett lÀrarlag pÄ Hagaskolan i Varberg. Vi utförde dessutom en informationsintervju med Mats Oljelund, en av de tvÄ verksamma rektorerna pÄ skolan. Detta för att fÄ information dels om skolan men ocksÄ om dess involvering i utvecklings- och arbetsprojektet OUR. Resultatet har vi analyserat med hjÀlp av Mats Alvessons bok ?Organisationskultur och ledning? (2009), John Gastils teori om grupprocesser och ledarskap, Moira von Wrights (2000) begrepp relationellt respektive punktuellt perspektiv samt Hannah Arendts begrepp, Vad eller Vem (von Wright 2000).

Genom att intervjua fem lÀrare frÄn olika skolor, i syfte att ta reda pÄ lÀrares tillvÀgagÄngssÀtt i bedömning och betygsÀttning kom vi fram till att lÀrare har liknande tillvÀgagÄngssÀtt gÀllande anteckningar under/efter lektioner, om det finns tid. För att sedan vid bedömning och betygsÀttning av eleverna anvÀnda dessa som underlag. Dels för att kunna anvÀnda som konkreta underlag/bevis för idrottslÀrarna och dels för elever/förÀldrar om ett betyg skulle behöva motiveras. DÀremot fÄr vÄra intervjuade lÀrare in de olika momenten pÄ olika sÀtt i undervisningen, och menar att det bland annat Àr tidsbrist och ekonomiska faktorer som avgör hur mycket tid olika moment fÄr i undervisningen. Ju mindre tid olika moment fÄr, desto mer avgörande blir de i den totala betygsÀttningen.