Det Àr rektor som beslutar om och ansvarar för utveckling och förÀndringsarbete i sin organisation, varvid det Àr relevant att diskutera inkludering utifrÄn ett rektorsperspektiv. Studiens syfte Àr att fördjupa förstÄelsen för hur rektorer resonerar kring begreppet inkludering av elever med lindrig utvecklingsstörning i grundskolan. Med syftet som utgÄngspunkt formuleras bl.a. frÄgor om vad inkludering betyder, vad som Àr positivt och negativt och vad som Àr viktigt för att inkludering ska fungera enligt rektorer. Centrala begrepp Àr en skola för alla, inkludering, utvecklingsstörning och grundsÀrskola.

Syftet med studien Àr att undersöka hur elever som gÄr pÄ gymnasiets nationella program och som har stöd av en elevassistent upplever sin studiesituation.  Studien undersöker vad relationen mellan elev och elevassistent har för betydelse för elevens skolgÄng ur elevens och ur skolans perspektiv.Studien Àr inspirerad av Antonovskys salutogena förhÄllningssÀtt dÀr hÀlsa stÄr i fokus. UtifrÄn sociokulturell teori och relationell pedagogik belyses hur interaktion och relation mellan elev och assistent skapar förutsÀttningar för vÀlmÄende, lÀrande och utveckling. Med hjÀlp av enskilda intervjuer, med stöd av förestÀllningskarta, samlas elevers och elevassistenters upplevelser in. En gruppintervju med specialpedagoger samt dokumentanalys av skolans dokumentation kring de intervjuade eleverna i form av ansökan om elevassistent, ÄtgÀrdsprogram och uppföljande samtal visar skolans bild av elevernas studiesituation.Att vÀlja att tacka ja till stöd av elevassistent Àr en lÄng process för gymnasieeleven. Den kan strÀcka sig över elevens hela första gymnasieÄr, vilket dÄ inkluderar skolans ansökningsprocess.

Elever frÄn omvÄrdnadsprogrammet har delar av sin utbildning förlagd i klinisk verksamhet. Undersköterskor ute i verksamheten Àr Älagda att handleda dessa elever. För att göra detta stÀlls det krav pÄ att hon/han Àr kompetent för uppdraget. Idag finns ett litet dokumenterat underlag för vad det innebÀr att vara undersköterska och kompetent handledare.Denna studies syfte var att belysa synen pÄ undersköterskans kompetens som handledare utifrÄn fyra perspektiv.Det Àr en kvalitativ studie. Data samlades in frÄn fyra informanter/respondenter frÄn varje grupp, lÀrare, chef, undersköterska och elev, totalt 16 intervjuer.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att söka förstÄelse för hur elever uppfattar att deras id-rottsliga bakgrund pÄverkar lÀrarens feedback, bemötande och förstÄelse för situationer i Àmnet. I förlÀngningen innebar detta ocksÄ att vi var intresserade av hur eleverna upp-fattar att deras idrottsliga erfarenheter pÄverkar den relation de utvecklar till aktuell lÀra-re. Studien Àr gjord ur ett elevperspektiv och behandlar elevers uppfattningar. VÄra in-formanter Àr elever pÄ gymnasiet. Studien Àr relaterad till kunskapskraven i Àmnespla-nen för idrott och hÀlsa GY11 med anledningen att den tydligt markerar vÀrdet av en kommunikation mellan elev och lÀrare.

 SammanfattningEn lÀrare mÄste vara förberedd pÄ att i sitt klassrum möta elever som har olika behov och förutsÀttningar. Elever lÀr ocksÄ pÄ olika vis och behöver olika mycket stöttning. Detta gör att lÀraren mÄste ha kunskap till att anpassa undervisningen utefter individen och gruppens behov. NÀr man som lÀrare fÄr en elev till klassen som har ett ovanligt funktionshinder sÄ bör det stÀllas högre krav pÄ arbetssÀttet, för att eleven ska kunna tillgodogöra sig undervisningen pÄ bÀsta sÀtt.Syftet med undersökningen Àr att belysa hur pedagogerna i klassen uppfattar lÀrandet samt hur de anpassar undervisningen utefter individens behov och förutsÀttningar. Mina frÄgestÀllningar Àr hur bedrivs undervisning i ett klassrum i skolans tidigare Är dÀr det finns en synskadad elev? Samt vad innebÀr det för ett barn att ha en synskada?I mitt arbete har jag gjort en litteraturundersökning för att fÄ en vidgad bild pÄ ett synskadat barns behov.

Syftet med min undersökning Àr att beskriva elever med lÀs- och skrivsvÄrigheters erfarenheter av att studera pÄ gymnasieskolans yrkesförberedande program. FrÄgestÀllningen jag utgÄtt frÄn Àr: hur beskriver elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter sin tillvaro pÄ gymnasiet? För att kunna ta del av elevers erfarenheter har jag anvÀnt mig av en fenomenologisk ansats och genomfört halvstrukturerade intervjuer med tre elever. I min analys har jag anvÀnt mig av den existentiella fenomenologins fyra aspekter som betraktas vara grundlÀggande i formandet av personens livsvÀrld. Aspekterna Àr relationer, tid, kropp och rum.

ABSTRAKT Milic Pavlovic, Ljiljana (2012). Skype i hem och skolmiljö. En fallstudie om Skypekommunikation mellan ett barn med Downs syndrom och hans familjemedlemmar. (Skype at home and in school environment. A case study of the communication between a child with Down syndrome and his family members); Skolutveckling och ledarskap; Specialpedagogik; LÀrarutbildningen; Malmö Högskola Syftet med studien Àr att beskriva, analysera och tolka kommunikation via Skype mellan en elev i trÀningsskola och hans familjemedlemmar nÀr eleven anvÀnder bÄde verbalt sprÄk och tecken som stöd.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka hur olika faktorer pÄverkar eleverna samt pedagogerna i klassrumsmiljön. Vi har valt att kalla dessa faktorer för styrfaktorer genom hela arbetet, dÄ vi tror det Àr dessa som tillsammans skapar och pÄverkar klassrumsmiljön. De styrfaktorer vi har valt att lÀgga vikt vid Àr asymmetrin mellan elev ? pedagog, maktrelationer, elevernas bakgrund, sprÄkets betydelse samt pedagogernas bakgrund. Fokus ligger pÄ hur dessa styrfaktorer samverkar med varandra samt utgÄr ifrÄn ett demokratiskt förhÄllningssÀtt.

 SammanfattningEn lÀrare mÄste vara förberedd pÄ att i sitt klassrum möta elever som har olika behov och förutsÀttningar. Elever lÀr ocksÄ pÄ olika vis och behöver olika mycket stöttning. Detta gör att lÀraren mÄste ha kunskap till att anpassa undervisningen utefter individen och gruppens behov. NÀr man som lÀrare fÄr en elev till klassen som har ett ovanligt funktionshinder sÄ bör det stÀllas högre krav pÄ arbetssÀttet, för att eleven ska kunna tillgodogöra sig undervisningen pÄ bÀsta sÀtt.Syftet med undersökningen Àr att belysa hur pedagogerna i klassen uppfattar lÀrandet samt hur de anpassar undervisningen utefter individens behov och förutsÀttningar. Mina frÄgestÀllningar Àr hur bedrivs undervisning i ett klassrum i skolans tidigare Är dÀr det finns en synskadad elev? Samt vad innebÀr det för ett barn att ha en synskada?I mitt arbete har jag gjort en litteraturundersökning för att fÄ en vidgad bild pÄ ett synskadat barns behov.

Det Àr ett övervÀgande antal flersprÄkiga elever av den grupp elever som inte uppnÄr godkÀnda betyg i skolan, vilket bland annat beror pÄ att undervisningen inte tar hÀnsyn till deras sprÄkutveckling. Det medför att mÄnga flersprÄkiga elever inte förstÄr undervisningen de deltar i. Genom förstÄelse inhÀmtar eleverna kunskap och utvecklar sitt sprÄk, vilket ger goda möjligheter att nÄ skol- framgÄng. I denna uppsats belyser jag problematiken runt undervisningen i vÄr mÄng­kulturella skola dÀr syftet Àr att söka svar pÄ vad en god undervisning innehÄller. En ledstjÀrna har varit vad Hajer & Meestringa (2010) talar om som ?sprÄkinriktad undervisning?.

I denna studie Àr syftet att undersöka hur kommunikationen fungerar för ett barn, i detta fall en flicka, som har diagnosen Cerebral pares, och dessutom saknar verbalt tal. Vi vill Àven undersöka hur skolan har lagt upp sin strÀvan att uppfylla lÀroplanens mÄl genom att inkludera en elev med ett funktionshinder. De frÄgor vi avsÄg att besvara med studien var: AnvÀnder man med nÄgon speciell metod för att stödja kommunikationen hos ett barn som har diagnosen Cerebral pares, och som saknar verbalt tal? Vilka fördelar respektive nackdelar finns för denna elev med att gÄ i en vanlig klass? VÄra metoder bestÄr av observationer av eleven i olika miljöer i skolan samt intervjuer med tio personer dÀr de intervjuade har god kÀnnedom om den funktionshindrades kommunikativa förmÄga. Fallstudien genomfördes pÄ en skola i en kommun i norra Sverige.

Syftet med min undersökning Àr att beskriva elever med lÀs- och skrivsvÄrigheters erfarenheter av att studera pÄ gymnasieskolans yrkesförberedande program. FrÄgestÀllningen jag utgÄtt frÄn Àr: hur beskriver elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter sin tillvaro pÄ gymnasiet? För att kunna ta del av elevers erfarenheter har jag anvÀnt mig av en fenomenologisk ansats och genomfört halvstrukturerade intervjuer med tre elever. I min analys har jag anvÀnt mig av den existentiella fenomenologins fyra aspekter som betraktas vara grundlÀggande i formandet av personens livsvÀrld. Aspekterna Àr relationer, tid, kropp och rum.

Syfte: Detta examensarbete syftar till att fÄ kunskap om vad som kan bidra till ökad delaktighet för en elev mottagen i gymnasiesÀrskolan som lÀser individinkluderat inom ett nationellt program. UtifrÄn syftet har jag stÀllt frÄgestÀllningar som berör begreppet delaktighet ur olika synvinklar samt Àven hur de organiserar den vardagliga verksamheten kring eleven. Jag har Àven tittat pÄ om det gÄr att se nÄgra skillnader pÄ elevens delaktighet mellan gymnasiesÀrskolan och det nationella programmet?Teori: FÀltstudien har en övergripande sociokulturell ansats som Àr inriktad pÄ att se i vilka sammanhang som delaktighet uppstÄr för en inkluderad sÀrskoleelev pÄ ett nationellt program inom gymnasieskolan. FÀltstudiens forskningsintresse kan dÄ beskrivas i termer av att beskriva, tolka och förstÄ hur delaktighet visar sig för eleven.Metod: Vad gÀller metod och insamling av data sÄ har inspiration hÀmtats frÄn etnografin dÄ studiens huvudsakliga datainsamlingsmetod Àr deltagande observationer samt intervjuer med lÀrare och elev.Resultat: Resultatet visar att personliga egenskaper och sociala förmÄgor har stor betydelse för hur eleven upplever sig delaktig pÄ det nationella programmet.

Som blivande studie- och yrkesvÀgledare kommer vi att möta olika elever. MÄnga av dessa elever Àr ?vanliga? elever, medan en stor grupp Àr elever med olika svÄrigheter. Vi har under vÄr praktik trÀffat pÄ elever som Àr annorlunda, skoltrötta, svaga och brÄkiga. MÄnga av dessa elever behöver extra hjÀlp frÄn skolan, vilket de inte alltid fÄr.

Syftet med denna studie Àr att hos fem lÀrare undersöka vilket av det kategoriska eller relationella specialpedagogiska perspektivet som Àr mest framtrÀdande nÀr en elev visar svÄrigheter inom matematiken. Vi har valt att intervjua enbart lÀrare dÄ de anses ha mest erfarenhet av sina elever. Som intervjumetod har vi valt att anvÀnda oss av en halvstrukturerad metod. Matematiken innehÄller mÄnga olika omrÄden och vi begrÀnsar oss till taluppfattningen pÄ grund av dess grundlÀggande betydelse för vidare inlÀrning av matematik. LÀrarna vi intervjuar arbetar i Ärskurserna 1-3 dÀr taluppfattningen Àr ett centralt inslag inom matematiken.