This work has treated the subject of gender, with demarcation against the norms regarding appearance and beauty, conveyed by the media and how it affects society. This is expressed through social satire cartoons. This work has also led to an exploration of the importance of a personal drawing style and how it manifests itself..

Denna studie behandlar lÀrares syn pÄ hur makt gestaltas i klassrummet ur ett mikroperspektiv, hur den gestaltas och upprÀtthÄlls. Sammanlagt har Ätta aktiva mellanstadielÀrare intervjuats om lÀrarens egen uppfattning om sin makt i klassrummet, synen pÄ den disciplinÀra makten som Àger rum i klassrummet, vilken betydelse relationen lÀrare och elev har för att frambringa handling samt vilka effekter pÄ gruppen lÀrare kan se utifrÄn sitt ledarskap. Den halvstrukturerade samtalsintervjun har anvÀnts som metod.Studiens resultat har belyst ur ett maktperspektiv med utgÄngspunkt i Michel Foucaults teorier om makt och disciplinering. Vilket innebÀr att makt Àr resultatet av att utöva kontroll över en annan individs handlingar under förutsÀttning att den underordnade godkÀnner den överordnades intentioner. Vidare Àr makt nÄgot som finns runt oss hela tiden i alla sociala relationer mellan mÀnniskor och utövas i en stÀndig vÀxelverkan mellan makt och motstÄnd.

Syftet med denna studie Ă€r att undersöka i vilken utstrĂ€ckning och efter vilka principer eleverna i skolĂ„r 9 indelar sina texter i stycken, och hur eleverna markerar nytt stycke. Vidare studeras om det föreligger nĂ„gra skillnader eller likheter i kön vid styckeindelning och styckemarkering. Även styckeindelningen i förhĂ„llande till textens betyg studeras.Materialet bestĂ„r av 24 berĂ€ttande elevtexter frĂ„n det nationella provet för svenska i skolĂ„r 9, vĂ„rterminen 2004. Vid analysen av elevtexterna undersöks hur mĂ„nga stycken texten bestĂ„r av, vilken styckemarkering eleven anvĂ€nder, och vilka dispositionsprinciper, teman, referensbindningar och konnektivbindningar som finns och hur de relaterar till styckeindelningen.Resultaten visar att det enbart finns en ostyckad text i min studie, och jĂ€mförelser med tidigare studier tyder pĂ„ att eleverna generellt sett blivit bĂ€ttre pĂ„ styckeindelning. Antalet stycken i texterna varierar och kan relateras till textlĂ€ngd.

Att kunna lÀsa och skriva Àr inte en sjÀlvklarhet för alla, inte heller att genom sitt sprÄk kunna göra sig förstÄdd. Detta stÀller ofta till svÄrigheter för eleven och omgivningen. Syftet med detta arbete har varit att undersöka vilka konsekvenser den grava sprÄkstörningen kan medföra för elever i sÀrskolan. Samt att ta reda pÄ hur pedagogerna inom sÀrskolan arbetar för att frÀmja ett lÀrande för de hÀr eleverna. För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag gjort fem kvalitativa intervjuer med specialpedagoger inom sÀrskolan.

Jag har i detta arbete försökt belysa nÄgra uppfattningar ledning, personal och elever pÄ en skola har rörande en reform dÀr en gymnasieskola gÄr frÄn ett begrÀnsat antal datorer till en dator per elev. Skolan i frÄga befann sig vid undersökningens genomförande i reformens första skede, vilket innebar att det endast var en tredjedel av eleverna som dittills fÄtt sina datorer. Undersökningen har utförts genom intervjustudier med 12 informanter. Dessa studier analyserades sedan genom kvalitativ intervjuanalys, vilken gÄr ut pÄ att lyfta ut de uppfattningar som framgÄr i intervjuerna formulerade i olika kategorier. Uppfattningarna har sedan jÀmförts med varandra samt med annan forskning pÄ omrÄdet. Resultatet undersökningen visar pÄ mÄnga likheter mellan den undersökta skolan och andra skolor med en dator per elev.

Syftet med studien var att genom en fallstudie fÄ en kÀnsla för vilka personer pÄ skolan jag besökt involverar i arbetet med att ta fram, följa upp och se över verksamhetens likabehandlingsplan. StÀmmer det som verksamhetens likabehandlingsplan lovar in med det arbete som egentligen sker i skolan? Ser man till att anvÀnda sig av den viktiga resursen som eleverna och deras förÀldrar Àr? Anser förÀldrar och elever att deras kunskaper kring arbetet Àr tillrÀckligt?.

Den hÀr uppsatsen handlar om elever med Ushers syndrom och inkludering i klassrummet. Ushers syndrom bestÄr av en kombinerad syn- och hörselnedsÀttning och synen försÀmras med tiden framförallt i synfÀltet. Med Ushers syndrom innebÀr det Àven svÄrigheter att se i mörkret. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur inkludering kan skapas i klassrummet utifrÄn elever pÄ aktörsnivÄ och skolan och lÀrare pÄ institutionell nivÄ. Anpassningarna Àr viktiga faktorer för att eleverna ska bli inkluderade och jag undersöker Àven vilka anpassningar som uppstÄr och hur gÄr de tillvÀga för att lösa problem i klassrummet.

Att börja pÄ högstadiet och byta bÄde skola och de flesta av sina klasskamrater kan vara positivt sÄvÀl som negativt. Det kan vara en chans att hitta nya intressen, eller jobbigt med mycket nya intryck och högre krav. Om man dessutom har sÀrskilda behov, till följd av ett funktionshinder, kan den omstÀllningen bli vÀldigt krÀvande om inte skolan klarar av att tillgodose ens behov. NÀr en elev Àr inkluderad i skolan sÄ innebÀr det att eleven skall involveras helt och hÄllet i sammanhanget pÄ samma villkor som sina klasskamrater (Fors 2004). Den hÀr uppsatsen bygger pÄ en fallstudie gjord med kvalitativa intervjuer som handlar om en 13-Ärig pojke som har funktionshindret Downs syndrom och Àr inkluderad i Ärskurs 7.

Syfte: Inom ramen för studien Àr syftet att fÄ en ökad förstÄelse för hur en ung mamma i gymnasiesÀrskolan upplever sin skolgÄng.Teori: Studien anvÀnder sig av teori och ansats frÄn livsvÀrldsfenomenologin. Med livsvÀrldsansatsen har möjligheten att ta del av den unga mamman erfarenheter och upplevelser och dÀrefter synliggöra dem möjliggjorts.Metod: Studiens empiri bestÄr av sex halvstrukturerade fenomenologiska intervjuer med en öppen och reflexiv anstas dÀr den unga mammans upplevelser och erfarenheter synliggörs. TvÄ intervjuer av viktiga andra i huvudinformantens nÀrhet och Ätta observationer ur ett fenomenologiskt perspektiv i olika miljöer finns ocksÄ representerade inom ramen för studien. I studien Àr empirin bearbetad utifrÄn ett fenomenologiskt perspektiv. Det innebÀr att istÀllet för att förklara vad min informant har varit med om sÄ avser jag att beskriva och förstÄ hennes livsvÀrld.Resultat: Studiens resultat visar att lÀrarnas bemötande och förhÄllningssÀtt Àr centralt för hur den unga mamman upplever skolan.

Enligt svensk skollaghar lĂ€raren en skyldighet att upprĂ€tta kontakt mellan hem och skola, samtidigt som lĂ€roplanen frĂ„n 2011 menar att skolan ska möta förĂ€ldrarna i deras önskemĂ„l gĂ€llande skolkontakt. Är vĂ„rdnadshavare nöjdamed de kontaktformer som anvĂ€nds idag? FörĂ€ldrar i Borgholm, Kalmar ochMörbylĂ„nga kommun med barn i Ă„rskurs 1-6 har deltagit i denna studie för att undersöka frĂ„gan. Denna studie syftar till att undersöka vilka kontaktsĂ€tt som anvĂ€nds samt om de Ă€r enligt vĂ„rdnadshavares önskemĂ„l. Deltagarnas fick ange sin sociala bakgrund och olika grupper jĂ€mfördes med varandra.

Genom att intervjua fem lÀrare frÄn olika skolor, i syfte att ta reda pÄ lÀrares tillvÀgagÄngssÀtt i bedömning och betygsÀttning kom vi fram till att lÀrare har liknande tillvÀgagÄngssÀtt gÀllande anteckningar under/efter lektioner, om det finns tid. För att sedan vid bedömning och betygsÀttning av eleverna anvÀnda dessa som underlag. Dels för att kunna anvÀnda som konkreta underlag/bevis för idrottslÀrarna och dels för elever/förÀldrar om ett betyg skulle behöva motiveras. DÀremot fÄr vÄra intervjuade lÀrare in de olika momenten pÄ olika sÀtt i undervisningen, och menar att det bland annat Àr tidsbrist och ekonomiska faktorer som avgör hur mycket tid olika moment fÄr i undervisningen. Ju mindre tid olika moment fÄr, desto mer avgörande blir de i den totala betygsÀttningen.

BakgrundVi har undersökt projektet One Laptop per Child vilket Àr datorprojekt startat i USA med syfte att förse elever i utvecklingslÀnder med varsin dator i undervisningen. Sedan Är 2000 har Rwanda pÄbörjat en tydlig satsning för landets utveckling. IKT har en stor roll ochgenomsyrar alla officiella dokument, frÄn regering till lÀroplaner. I officiella dokument frÄn OLPC figurerar uttrycket Learning by doing, vilket Àr starkt förknippat med John Dewey och hans pedagogiska tankar. Forskningen kring datorer i skolan och antalet datorer per elev Àr oenig, men gemensamt för den forskning vi har tagit del av Àr att skolor som arbetar med datorer avkrÀvs en tydlig struktur kring upplÀgget.SyfteSyftet med vÄr studie Àr att ta reda pÄ hur elever och lÀrare i en klass, som ingÄr i projektet One Laptop per Child, i Rwandas huvudstad Kigali förhÄller sig till och anvÀnder sig av datorn i undervisningen.MetodVi har genomfört en kvalitativ studie med inspiration frÄn etnografin dÀr vi har anvÀnt oss av observationer och intervjuer vid insamlandet av data.

Denna studie syftar till att undersöka lÀrares förutsÀttningar att arbeta med krisdrabbade barn och ungdomar i grundskolan. För att uppfylla detta syfte valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer med fem lÀrare som Àr verksamma inom olika Äldrar i grundskolan. Intervjuerna fokuserade pÄ lÀrarnas uppfattningar om vad en elev i kris Àr, hur lÀrarna anser att elever i kris bör bemötas samt vilken beredskap lÀrarna sjÀlva anser att de har för att möta elever i kris. VÄrt resultat synliggjorde att lÀrare har en tÀmligen bred uppfattning av vad en elev i kris, de talade om allt frÄn personliga individuella kriser till stora offentliga katastrofer. Genom intervjuerna framkom att lÀrarna ansÄg att elever i kris kan mötas med samtal som bland annat gÄr ut pÄ att lÀraren ska bekrÀfta eller uppmuntra eleven. DÄ lÀrare som undervisar i de Àldre Äldrarna menade att elever i kris kan uppleva svÄrigheter med skolarbetet ansÄg de att krisdrabbade elever kunde gynnas av anpassad undervisning.

Genom att intervjua fem lÀrare frÄn olika skolor, i syfte att ta reda pÄ lÀrares tillvÀgagÄngssÀtt i bedömning och betygsÀttning kom vi fram till att lÀrare har liknande tillvÀgagÄngssÀtt gÀllande anteckningar under/efter lektioner, om det finns tid. För att sedan vid bedömning och betygsÀttning av eleverna anvÀnda dessa som underlag. Dels för att kunna anvÀnda som konkreta underlag/bevis för idrottslÀrarna och dels för elever/förÀldrar om ett betyg skulle behöva motiveras. DÀremot fÄr vÄra intervjuade lÀrare in de olika momenten pÄ olika sÀtt i undervisningen, och menar att det bland annat Àr tidsbrist och ekonomiska faktorer som avgör hur mycket tid olika moment fÄr i undervisningen. Ju mindre tid olika moment fÄr, desto mer avgörande blir de i den totala betygsÀttningen.

Syftet med denna studie Ă€r att undersöka i vilken utstrĂ€ckning och efter vilka principer eleverna i skolĂ„r 9 indelar sina texter i stycken, och hur eleverna markerar nytt stycke. Vidare studeras om det föreligger nĂ„gra skillnader eller likheter i kön vid styckeindelning och styckemarkering. Även styckeindelningen i förhĂ„llande till textens betyg studeras.Materialet bestĂ„r av 24 berĂ€ttande elevtexter frĂ„n det nationella provet för svenska i skolĂ„r 9, vĂ„rterminen 2004. Vid analysen av elevtexterna undersöks hur mĂ„nga stycken texten bestĂ„r av, vilken styckemarkering eleven anvĂ€nder, och vilka dispositionsprinciper, teman, referensbindningar och konnektivbindningar som finns och hur de relaterar till styckeindelningen.Resultaten visar att det enbart finns en ostyckad text i min studie, och jĂ€mförelser med tidigare studier tyder pĂ„ att eleverna generellt sett blivit bĂ€ttre pĂ„ styckeindelning. Antalet stycken i texterna varierar och kan relateras till textlĂ€ngd.