Huvudsyftet med uppsatsen Àr att beskriva hur en lÀrare bör agera nÀr denne misstÀnker att ett barn far illa. Jag försöker att skapa en helhetsbild av omhÀndertagandeproceduren. Uppsatsens olika delar beskriver processen frÄn anmÀlan till omhÀndertagande eller andra insatser. Vidare vill jag undersöka vilka faktorer som avgör om en lÀrare vid misstanke att ett barn far illa, vÀljer att anmÀla till socialtjÀnsten eller inte. En lÀrare ska aldrig göra en egen utredning angÄende om ett barn har dÄliga hemförhÄllande eller inte.

AbstraktSyftet med studien var att undersöka om det finns en utveckling i boksamtal frÄn förskola till skola. Ett annat syfte med studien var att undersöka hur pedagogerna arbetade med boksamtal i ett utvalt rektorsomrÄde. För att uppfylla syftet genomfördes intervjuer med pedagoger och lÀrare i förskola och skola. Genom intervjuerna söktes en klarhet i hur pedagogerna och lÀrarna planerar, lÀgger upp och genomför boksamtal i de olika verksamheterna. För att fÄ en tydligare bild hur boksamtalen genomfördes togs det del av ett fÀrdiginspelat material, dÀr studerades det hur boksamtalen gick till i bÄde förskola och skola.

Jag har i detta arbete försökt belysa nÄgra uppfattningar ledning, personal och elever pÄ en skola har rörande en reform dÀr en gymnasieskola gÄr frÄn ett begrÀnsat antal datorer till en dator per elev. Skolan i frÄga befann sig vid undersökningens genomförande i reformens första skede, vilket innebar att det endast var en tredjedel av eleverna som dittills fÄtt sina datorer. Undersökningen har utförts genom intervjustudier med 12 informanter. Dessa studier analyserades sedan genom kvalitativ intervjuanalys, vilken gÄr ut pÄ att lyfta ut de uppfattningar som framgÄr i intervjuerna formulerade i olika kategorier. Uppfattningarna har sedan jÀmförts med varandra samt med annan forskning pÄ omrÄdet. Resultatet undersökningen visar pÄ mÄnga likheter mellan den undersökta skolan och andra skolor med en dator per elev.

Uppsatsen Àr genomförd utifrÄn hermeneutikens kvalitativa metod, dÀr vÄr förhoppning har varit att uppnÄ en ökad förstÄelse kring pedagogernas förhÄllningssÀtt till integration i skolan. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vad lÀrare pÄ de besökta skolorna har för förhÄllningssÀtt till integration i skolan utifrÄn tvÄ perspektiv svenskhet kontra mÄngfald. Studien genomfördes men hjÀlp av intervjufrÄgor eftersom respondenterna dÄ ges möjlighet att med egna ord presentera sina tankar kring Àmnet för studien. Det vi kom fram till i denna studie Àr att sprÄket Àr en viktig bestÄndsdel i integrering avelever oavsett om det Àr en mÄngkulturell skola, en skola med kulturella olikheter, eller en svensk skola, en skola med elever med fÄ kulturella olikheter. Elevernas bakgrund ska inte ha nÄgon betydelse nÀr det gÀller bemötandet eller bedömningen utan den ska vara likvÀrdig oavsett om det Àr en elev med annan bakgrund Àn svensk eller en elev med svensk bakgrund.

Det huvudsakliga syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ vad det innebÀr att lyckas i skolan, som elev, samt vilka faktorer som kan tÀnkas pÄverka detta. Vi misstÀnkte att mÄnga mÀnniskor ser betyg som ett sÀtt att mÀta att lyckas i skolan. Som bakgrund till undersökningen presenterar vi vad nÄgra författare skriver om kunskap, inlÀrningsförmÄga, olika faktorers pÄverkan pÄ inlÀrningen samt aktuell debatt. Vi intervjuade och lÀmnade enkÀter till yngre och Àldre elever, pedagoger samt andra vuxna om vad det innebÀr att lyckas, om alla kan lyckas och vilka faktorer som pÄverkar om man lyckas eller inte. VÄr undersökning visar att det finns en viss samstÀmmighet mellan de olika grupperna, men Àven stora skillnader.

Detta examensarbete syftade till att studera meningsskapandet i mötet mellan elever i skolÄr nio och en text ur deras lÀrobok i fysik. Arbetet utgick frÄn ett pragmatiskt perspektiv och prövade praktisk epistemologisk analys, PEA, för att angripa den meningsskapande processen i detta möte. Det prövade angreppssÀttet PEA styrde metoden dÄ analysen utgick frÄn en pÄgÄende aktivitet, i detta fall mötet mellan elev och en lÀrobokstext i fysik. Mötet spelades in och observerades för att transkriberas och analyseras. Tydligt framkom att de meningar som skapades hos eleverna pÄverkades av lÀrobokens erbjudna innehÄll.

Studien undersöker heteronormativitet och homofobi i gymnasieskolan ur elev- samt lÀrarperspektiv med fokus pÄ genus. 36 lÀrare samt 76 elever har deltagit i undersökningen och informationen samlats via frÄgeformulÀr med stort utrymme för personliga reflektioner. Materialet har bearbetats med en kombination av kvantitativ och kvalitativ ansats och resultatet visar genomgÄende pÄ stor diskrepans mellan elever och lÀrare. Verbala krÀnkningar Àr vanliga men fÄ elever och lÀrare ser ett samband mellan homofobi och tillmÀlen som anspelar pÄ sexuell lÀggning. Det Àr lÀrares subjektiva uppfattning om graden av krÀnkning som avgör om och hur man agerar.

Studien undersöker heteronormativitet och homofobi i gymnasieskolan ur elev- samt lÀrarperspektiv med fokus pÄ genus. 36 lÀrare samt 76 elever har deltagit i undersökningen och informationen samlats via frÄgeformulÀr med stort utrymme för personliga reflektioner. Materialet har bearbetats med en kombination av kvantitativ och kvalitativ ansats och resultatet visar genomgÄende pÄ stor diskrepans mellan elever och lÀrare. Verbala krÀnkningar Àr vanliga men fÄ elever och lÀrare ser ett samband mellan homofobi och tillmÀlen som anspelar pÄ sexuell lÀggning. Det Àr lÀrares subjektiva uppfattning om graden av krÀnkning som avgör om och hur man agerar.

I Skollagen stÄr det att skolan ska ta hÀnsyn till elevers olika behov och att de ska ges stöd och stimulans sÄ att de kan utvecklas sÄ lÄngt som möjligt. Jag har under mina Är i skolans vÀrld sett att detta inte uppfylls sÄ som det bör göra. Syftet med den hÀr studien Àr att ta reda pÄ hur pedagoger, elever och rektorer ser pÄ individanpassad undervisning och hur en pedagog kan lÀgga upp sin undervisning för att individualisera den utifrÄn varje enskild elev. Jag har, genom att ha lÀst litteratur och gjort en egen empirisk forskning, tagit reda pÄ vad individanpassad undervisning Àr och hur man kan anvÀnda detta i klassrummet. Jag intervjuade fyra elever, fyra pedagoger och tre rektorer. Av intervjuerna kompletterat med litteratur inom Àmnet kom jag fram till att rÀtt förhÄllningssÀtt, tid och verktyg i form av datorer, tysta rum och bibliotek Àr faktorer som pÄverkar resultatet av individanpassning i klassrummet.

SyfteStudiens syfte var att undersöka hur nÄgra ungdomar som fÄtt diagnosen AD/HD ser tillbaka pÄ sin grundskoletid. FrÄgestÀllningarna i studien utgick ifrÄn begreppen delaktighet och lÀrande.MetodStudien utformades som en retrospektiv, kvalitativ livsvÀrldsstudie grundad pÄ kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer med 4 gymnasieelever, som fÄtt diagnosen AD/HD. Avsikten var att nÄ elevernas livsvÀrldar genom en samtalsliknande djupintervju. Studien grundar sig pÄ elevernas erfarenheter och upplevelser av sin skoltid.ResultatElevernas berÀttelser tyder pÄ en skolgÄng med lÄg delaktighet i relationer till kamrater sÄvÀl som i skolarbetet. Eleverna anser sig inte ha fÄtt det stöd de har varit i behov av och menar att lÀrarna mÄnga gÄnger har haft en bristande förstÄelse för deras situation.Det som eleverna sjÀlva uppskattar Àr ett tydligt arbetssÀtt dÀr mÄl, syfte och innehÄll tydliggörs av lÀraren.

Aktionsforskningen belyser en problematik kring fysisk inkludering. Studien Àr genomförd med en elev i ÄrskurstvÄ som har koncentrationssvÄrigheter, ogillar att befinna sig i större grupper samt har svÄrt med höga ljudnivÄer. DÀrav befann han sig vid utgÄngslÀget till stor del utanför klassrummet. Studiens medforskare har varit eleven Anton, Antons mamma, klassens pedagog samt Antons elevassistent. Studien har gjort oss upplysta om den mÄngfacetterade problematik som fysisk inkludering kan innebÀra samt miljöns oerhörda pÄverkandekraft.

Syftet med denna undersökning var att undersöka hur klassrummet och undervisningen utformas för att skapa förutsÀttningar för koncentration hos eleverna. För att fÄ reda pÄ detta anvÀnde vi oss av intervjuer med och observationer av Ätta olika lÀrare i skolÄr 1-3, dÀr fokus lÄg pÄ lÀrarnas arbetssÀtt och klassrumsmiljöerna. Resultaten visade att mÄnga lÀrare nÀmnde att de skapade förutsÀttningar för koncentrationen genom att hÄlla lugnet i klassrummet. Undervisningen formades sÄ buller ÀndÄ existerade i klassrummet och det visade sig att de flesta elever ÀndÄ jobbade med det som de skulle i denna miljö. De elever som önskade lugn och ro fick tillgÄng till ett annat rum dÀr de kunde fÄ jobba ifred.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka och analysera nÄgra uppfattningar av den skrivna textens utformning i ÄtgÀrdsprogram för elever i grundskolan. I studien deltar tre skolledare och tvÄ lÀrare som alla företrÀder tre olika skolor. Studien har genomförts med hjÀlp av kvalitativa intervjuer samt genom kompletterande textanalyser av totalt nio avidentifierade ÄtgÀrdsprogram, tre frÄn vardera skola.Resultatet utifrÄn intervjuutsagorna visar att det förekommer bÄde likheter och skillnader nÀr det gÀller respondenternas uppfattningar om hur och för vem ÄtgÀrdsprogram skrivs. Samtliga respondenter framhÄller vikten av att bÄde elev och vÄrdnadshavare nÀrvarar nÀr ett ÄtgÀrdsprogram upprÀttas. Samtidigt framkommer vissa skillnader i frÄga om yrkesansvar för rektorer respektive lÀrare.

Elever frÄn omvÄrdnadsprogrammet har delar av sin utbildning förlagd i klinisk verksamhet. Undersköterskor ute i verksamheten Àr Älagda att handleda dessa elever. För att göra detta stÀlls det krav pÄ att hon/han Àr kompetent för uppdraget. Idag finns ett litet dokumenterat underlag för vad det innebÀr att vara undersköterska och kompetent handledare.Denna studies syfte var att belysa synen pÄ undersköterskans kompetens som handledare utifrÄn fyra perspektiv.Det Àr en kvalitativ studie. Data samlades in frÄn fyra informanter/respondenter frÄn varje grupp, lÀrare, chef, undersköterska och elev, totalt 16 intervjuer.

Syftet med mitt arbete Àr att undersöka förekomsten av mobbning och utfrysning pÄ min partnerskola. Jag har valt att ta reda pÄ detta genom en enkÀtundersökning med de elever som gÄr i Ärskurs 7-9, dÄ det Àr dessa Ärskurser som jag sjÀlv kommer att arbeta med i framtiden och eftersom det finns ett antimobbningsteam pÄ skolan knutet till dessa Ärskurser. Totalt rör det sig om 78 elever som har deltagit i denna enkÀtundersökning. Den frÄgestÀllning som jag vill ha svar pÄ Àr: - I vilken mÄn förekommer mobbning och utfrysning pÄ den undersökta skolan? - Hur arbetar man aktivt för att förebygga mobbning och utfrysning pÄ den undersökta skolan? - PÄ vilket sÀtt bemöter lÀrare och elever varandra pÄ skolan? Den mobbning och krÀnkning som förekommer kommer tydligt att presenteras i tabeller samt att stÀllas i paritet till de föreskrifter som finns att rÀtta sig efter i Lpo 94.