Sammanfattning Petrovic, Lidija (2013). SprÄkstörning, kommunikation och lÀrande. En fallstudie av en elev med sprÄkstörning i tvÄ skilda lÀrandemiljöer. Language impairment, communication and learning. A study of a student with SLI in two school environments.

VÄrt syfte med uppsatsen Àr att se vilka av Krutetskiis matematiska förmÄgor som kommer till uttryck under problemlösning och om det Àr de högpresterande eleverna som visar pÄ flest förmÄgor. Uppsatsens fallstudie genomfördes i slutet av vÄrterminen pÄ tvÄ skolor i mindre orter i södra Sverige. Undersökningsgruppen bestod av 14 elever i skolÄr Ätta som delades in i fyra grupper. GruppsammansÀttningen varierade, i en grupp var majoriteten högpresterande och i en annan var majoriteten lÄgpresterande. De fyra grupperna visade alla prov pÄ förmÄgan att samla matematisk information.

Syftet med föreliggande fallstudie Àr att undersöka huruvida ÄtgÀrdsprogram pÄ en gymnasieskola i vÀstra Sverige upplevs fungera i praktiken, för att ge elever stöd och hjÀlp i gymnasieskolan. Eftersom det finns ett antal diagnoser har vi valt att se till diagnosen dyslexi. För att ta reda pÄ hur arbetet upplevs stÀller vi följande frÄgor: Hur arbetar en gymnasieskola i vÀstra Sverige med ÄtgÀrdsprogram inriktat mot elever med dyslexi? Hur upplevs arbetet med ÄtgÀrdsprogram av personal och berörd elev? samt Vilken verkan fÄr arbetet med ÄtgÀrdsprogram?. För att kunna besvara dessa frÄgestÀllningar har vi metodologiskt anvÀnt oss av semi-strukturerade intervjuer av kvalitativ art.

Jag har i denna studie genomfört intervjuer med pedagoger kring hur deras förhÄllningssÀtt till anmÀlningsplikten Àr. AnmÀlningsplikten grundar sig i socialtjÀnstlagen och innebÀr att man i verksamheter som arbetar med barn ska anmÀla vid misstanke om att barnet far illa. Under mina intervjuer har jag anvÀnt mig av en vinjett dÀr jag beskrivit en situation kring en elev. Denna studie kommer handla om hur pedagogers misstankar om att en elev möjligen far illa kommer i uttryck, hur de hanterar dessa misstankar samt hur de reflekterar kring anmÀlningsplikten.I litteratur skrivs det ofta att pedagoger gÀrna kontaktar andra Àn socialnÀmnden i första hand nÀr anmÀlningsplikten blir aktuell. Det stÄr att de gÀrna kontaktar annan personal, förÀldrar eller har samtal med eleven i frÄga innan de kontaktar socialnÀmnden.

Svenska som andrasprÄk Àr ett relativt sett nytt skolÀmne som tillkom vid mitten av 1990-talet. Tanken var att Àmnet skulle ge skolelever med utlÀndsk bakgrund det sÀrskilda stöd och inlÀrningspedagogik som dessa elever förvÀntades behöva för att lÀra sig svenska och för att förstÄ och integreras i det svenska samhÀllet. Den hÀr uppsatsens primÀra uppgift har varit att undersöka och diskutera hur de elever som fÄr sig svenska som andrasprÄk tilldelat, i grundskolans senare Är, vÀljs ut och om elev och mÄlsman har nÄgot inflytande. En sekundÀr frÄgestÀllning har varit att undersöka vad lÀrare och skolledarna tror om svenska som andrasprÄks framtid som skolÀmne. Den hÀr uppsatsen har visat att det rÄder en godtycklighet i urvalsförfarandet och att det sker pÄ olika sÀtt pÄ olika skolor och i olika kommuner. Den har Àven visat att mÄlsman och elev hade varierande grad av inflytande över urvalsförfarandet. 6 av 10 intervjuade trodde att undervisningen skulle komma att integreras med övrig undervisning. Uppsatsens mest intressanta iakttagelse var att nÀstan alla intervjuade nÀmnde sÀrskiljandet av elever som ett dilemma oavsett vad de trodde om skolÀmnets utveckling..

I styrdokumenten som gÀller för de frivilliga skolformerna Àr det fastslaget att sÀrskild uppmÀrksamhet mÄste Àgnas Ät elever som av olika anledningar har svÄrigheter att uppnÄ mÄlen för utbildningen, och ett ÄtgÀrdsprogram ska utarbetas om det genom utredning visar sig att en elev behöver sÀrskilt stöd. Skol- och elevproblem kan ses ur olika perspektiv, vilket synsÀtt man vÀljer ger olika konsekvenser för eleven, lÀraren, skolan, organisationen, undervisningen och lÀrandet. Skolan har en viktig uppgift vad gÀller elevernas sjÀlvuppfattning och uppfattning om skolan: inom skolan ska varje elev möta respekt för sin person och fÄ möjlighet att utvecklas efter sina förutsÀttningar, skolan ska ocksÄ stÀrka elevernas tro pÄ sig sjÀlva och ge dem framtidstro. Arbetets syfte har varit att undersöka och utveckla en förstÄelse för hur gymnasieelever, med upprÀttat ÄtgÀrdsprogram, upplever sin skolsituation och hur dessa elever upplever skolans syn pÄ problematik, detta för att initiera en insikt i hur elevens sjÀlvuppfattning och uppfattning om skolan kan pÄverkas. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning genom att göra djupintervjuer med fyra gymnasieelever med upprÀttade ÄtgÀrdsprogram för att fÄ ta del av deras subjektiva upplevelse av skolan och dess syn pÄ problematik, hur de upplever sitt ÄtgÀrdsprogram samt hur eleven ser pÄ och tÀnker om sig sjÀlv som elev.

I styrdokumenten som gÀller för de frivilliga skolformerna Àr det fastslaget att sÀrskild uppmÀrksamhet mÄste Àgnas Ät elever som av olika anledningar har svÄrigheter att uppnÄ mÄlen för utbildningen, och ett ÄtgÀrdsprogram ska utarbetas om det genom utredning visar sig att en elev behöver sÀrskilt stöd. Skol- och elevproblem kan ses ur olika perspektiv, vilket synsÀtt man vÀljer ger olika konsekvenser för eleven, lÀraren, skolan, organisationen, undervisningen och lÀrandet. Skolan har en viktig uppgift vad gÀller elevernas sjÀlvuppfattning och uppfattning om skolan: inom skolan ska varje elev möta respekt för sin person och fÄ möjlighet att utvecklas efter sina förutsÀttningar, skolan ska ocksÄ stÀrka elevernas tro pÄ sig sjÀlva och ge dem framtidstro. Arbetets syfte har varit att undersöka och utveckla en förstÄelse för hur gymnasieelever, med upprÀttat ÄtgÀrdsprogram, upplever sin skolsituation och hur dessa elever upplever skolans syn pÄ problematik, detta för att initiera en insikt i hur elevens sjÀlvuppfattning och uppfattning om skolan kan pÄverkas. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning genom att göra djupintervjuer med fyra gymnasieelever med upprÀttade ÄtgÀrdsprogram för att fÄ ta del av deras subjektiva upplevelse av skolan och dess syn pÄ problematik, hur de upplever sitt ÄtgÀrdsprogram samt hur eleven ser pÄ och tÀnker om sig sjÀlv som elev.

Syftet med studien Àr att redovisa hur elever och lÀrare förhÄller sig till det stöd en ADHD diagnostiserad elev fÄr i skolan. Av intresse var ocksÄ att redogöra för hur klassrumsklimatet pÄverkas av detta stöd..

Utvecklingssamtal ? syftet ur lÀrare och elevperspektiv.

Syftet med denna studie Àr att öka kunskapen och förstÄelsen om varför vissa elever vÀljer att inte delta i Àmnet idrott och hÀlsa och vilka metoder lÀrare kan vidta för att öka deltagandet. Studien koncentreras utifrÄn elevernas perspektiv men tar Àven upp lÀrarnas perspektiv kring icke-deltagande och motivation. Studien utgÄr frÄn Deci & Ryans SjÀlvbestÀmmandeteori angÄende inre och yttre motivation och Aaron Antonovskys KASAM, kÀnsla av sammanhang och kommer Àven att behandla Johan Faskungers transteoretiska beteendeförÀndringsmodell.Tio elever blev intervjuade frÄn fem olika skolor och elva lÀrare svarade pÄ enkÀter. EnkÀtundersökningen fungerar som ett komplement till elevintervjuerna. EnkÀterna delades ut till lÀrare som undervisar i Àmnet idrott och hÀlsa som var pÄ plats under besöken.Resultatet visade att eleverna hade synpunkter pÄ lektionsinnehÄllet dÀr hÀlften av eleverna ansÄg att lektionerna var trÄkiga som deras största orsak till icke-deltagande.

ABSTRACT Gustavsson Goddijn, Ann & Therus, Ewa-Lena (2007). Sveriges vanligaste institutionella samtal. En studie av nÄgra lÀrares och elevers syn pÄ utvecklingssamtalet. (The most common conversation in Sweden. A study of some teachersŽand studentsŽ views on the development dialogue).

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur lÀrare arbetar med bedömning av elevers kunskaper i matematik. Metoden som anvÀnts Àr kvalitativa intervjuer. Sammantaget har tio lÀrare som undervisar i Är sex frÄn fyra olika kommuner i Mellansverige deltagit i studien. Resultatet visar att de sÀtt som i huvudsak anvÀnds för att bedöma elevers kunskaper Àr skriftliga diagnoser, muntlig bedömning samt att lÀrare bedömer med hjÀlp av kÀnsla som de skapar för elevernas kunskaper. Diagnoserna anvÀnds frÀmst efter avslutat avsnitt för att kontrollera att mÄlen med undervisningen har nÄtts.

?Repetition Àr kunskapens moder ? en studie om hur tvÄ arbetslag pÄ olika skolor arbetar med lÀs- och skrivinlÀrningsmaterial i Är 1?, ett examensarbete skrivit av Josefine BÀckström och Elisabeth Meijer. Vi har redogjort för tidigare forskning som berör lÀrobokens auktoritet och vilken betydelse lÀrarens personliga och pedagogiska roll har för undervisning. Teorier frÄn Vygotskij lyfts i studien, att det Àr eleven sjÀlv som ska lÀra sig att lÀsa och skriva, men hon behöver inspiration, motivation och uppmuntran pÄ vÀgen. Studien Àr baserad pÄ kvalitativ forskningsmetod genom insamling av intervjuer och observationer som har resulterat i en redogörelse för de material arbetslagen anvÀnder.

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ vad en ungdom med utvecklingsstörning har för drömmar efter avslutad skolgÄng. Syftet Àr ocksÄ att kartlÀgga vilka omkringliggande faktorer pÄ olika nivÄer som pÄverkar elevens möjligheter till att förverkliga sina drömmar. Vi redogör och diskuterar vilka individuella möjligheter och hinder som finns, vi tar Àven att ta upp nÀrmiljöns och samhÀllets betydelse. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med en elev, dennes lÀrare samt yrkesvalslÀraren pÄ en gymnasiesÀrskola. För att fÄ en vidgad syn pÄ elevens situation har vi Àven genomfört observationer.

Konflikter har alltid funnits, men hur man har löst dem har skett pÄ olika sÀtt. Mitt intresse för detta omrÄde Àr pÄ grund av att jag tidigare arbetat i skolans vÀrld. DÀr förekom ofta konflikter, men de flesta konflikter var mellan elev och elev. Men ibland förekom Àven konflikter i personalgruppen. De tog man itu med ganska omgÄende.