Studien utgår från en granskning av 112 filmer som Skolverket producerat under två år (2012 - 2013). Filmerna har presenterats på  Skolverkets Youtube kanal (67 filmer) eller på Lärportalen för Matematik (45 filmer). Granskningen sker utifrån ett normkritiskt perspektiv. Syftet med studien är att undersöka hur elever med synlig minoritetsbakgrund synliggjordes i materialet. Detta görs med en kombination av kvantitativ och kvalitativ metod.

Detta är en longitudinell studie om fyra elevers skrivutveckling. Studien har pågått under elevernas sex första skolår. Syftet är att undersöka hur de kan utvecklas i sitt fria skrivande. Det har gjorts genom att studera elevernas texter, en från varje år. I denna textanalys har olika dimensioner studerats som funktion, disposition, sammanhang och språk.Resultatet visar en process där eleverna lär sig olika moment vid varierande tillfällen även om undervisningen ofta är lika för de flesta eleverna.

Elever från omvårdnadsprogrammet har delar av sin utbildning förlagd i klinisk verksamhet. Undersköterskor ute i verksamheten är ålagda att handleda dessa elever. För att göra detta ställs det krav på att hon/han är kompetent för uppdraget. Idag finns ett litet dokumenterat underlag för vad det innebär att vara undersköterska och kompetent handledare.Denna studies syfte var att belysa synen på undersköterskans kompetens som handledare utifrån fyra perspektiv.Det är en kvalitativ studie. Data samlades in från fyra informanter/respondenter från varje grupp, lärare, chef, undersköterska och elev, totalt 16 intervjuer.

Uppsatsen syftar till att studera hur gymnasieskolor profilerar sig genom marknadsföring. Detta tillämpas genom en diskursanalytisk studie av sex gymnasieskolor, som alla tillgodoser det Samhällsvetenskapliga programmet, belägna i Uppsala kommun. Av den marknadsföring som funnits tillgänglig har urvalet begränsats till respektive skolas hemsida. Resultatet visar på ett samband mellan hur skolorna talar om utbildning och elev. Det centrala för detta samband är hur eleven, genom skolornas marknadsföring, konstrueras som en konsument av utbildning.

Syftet med vår undersökning har varit att belysa särskolesamordnarnas, skolpsykologens, lärarnas och föräldrarnas uppfattningar och kunskap av att elever fullgjort sin skolgång i särskolan. Ett ytterligare syfte har varit att ta reda på vilka strategier informatörerna använder sig av för att öka medvetenheten om konsekvenserna av vald skolgång. Ett vidare syfte har varit att öka kunskapen om hur rutiner för mottagande i särskolan ser ut i de kommuner som vi har gjort vår studie i. Vi har genomfört intervjuer med personer som har ansvar eller del i att ett en elev utreds för att eventuellt bli mottagen i särskolan. Resultatet av intervjuerna har visat att kunskapen om vilka konsekvenser som finns av att en elev blir placerad i särskolan är stor.

Syftet med studien var att undersöka och jämföra i vilken utsträckning eleverna uppfattar att olika maktfenomen förekommer i olika relationer i skolan. Dessa maktfenomen är: Initiativ till maktutövandet, förmåga att nå avsett resultat, benägenhet att göra maktmotstånd, utsatthet och utövande av tvångsmakt samt mottagandet och utövandet av samtyckesproducerad makt.  För att besvara detta syfte användes följande frågeställningar; I vilken utsträckning upplevs dessa maktfenomen i elev till lärarrelationen och i elev till elevrelationen samt hur förhåller sig maktrelationen mellan elever till relationen mellan lärare och elev? För att undersöka detta har det genomförts en enkätstudie bland 111 elever. En avgränsning gjordes genom att enbart undersöka detta på gymnasiet.

Syfte och frågeställningarSyftet med min studie är att förklara hur relationen mellan lärare och elev ter sig sett ur ett genusperspektiv. Jag avser, ur ett genusperspektiv, granska hur idrottsundervisningen på skolan praktiseras och därigenom förstå och förklara hur relationen mellan lärare och elev formas, och vad detta kan få för konsekvenser. Med stöd av det sociala perspektivet på lärande kommer min studie grunda sig i den rådande genusordning som verkar under idrottsundervisningen. Med detta som grund har jag valt att fokusera på följande frågeställningar:Finns det tydliga pojk- respektive flickaktiviteter, hur visar det sig i undervisningen?Vart riktas uppmärksamheten, varför, och vad får det för konsekvenser?Vad har tävling som moment för inverkan på idrottsundervisningen, sett ur ett genusperspektiv?MetodJag valde att göra en kvalitativ studie där jag använde mig av intervjuer och observationer.

Studien syftade till att undersöka hur läsförmågan, med avseende på avkodning av enstaka ord samt läsning av sammanhängande text, hos sex elever med avkodningssvårigheter, påverkades av en åtta veckor lång intervention med träningsprogrammet BRAVKOD, samt hur eleverna upplevde arbetet med metoden. Studien genomfördes som en intervention med för- och eftertest samt med hjälp av en enkät och ett efterföljande samtal. Testresultaten behandlades kvantitativt och enkäterna med de tillhörande samtalen utgjorde ett kvalitativt komplement till testresultaten.På de tester som avsåg att mäta avkodningsförmåga av enstaka ord förbättrades interventionsgruppens resultat mer än kontrollgruppens på samtliga test utom ett. Störst förbättring kunde ses på avkodningshastigheten, medan korrektheten var svårare att påverka. Den del av studien som handlade om att undersöka läsflyt, visade inga framsteg för interventionsgruppen i jämförelse med kontrollgruppen.

This essay is about power in the classroom. It is about the power dimension of the student-teacher relationships that arise in that space. The overall aim has been to investigate which categories are fruitful in a power analysis of these relationships. My aim has therefore been to develop power categories and to use them to identify and to categorise cases of power interaction that take place between those particular actors in that particular setting.In order to gather material for my study I have both read literature that approaches the study of the student-teacher relationships from a power perspective and done a series of observations in a high school.My theoretical frame comprises a concept of power and a series of power categories. These categories include strength, authority, inducement, coercion, violence, resistance as well as to possess power, to have power, to exert power, the scope of power and the base of power.

Denna studie undersöker vad det är i åtgärdsprogram som överklagats av vårdnadshavare till Skolväsendets Överklagandenämnd, som är en del av den statliga, juridiskt kontrollerande styrningen av skolväsendet. Studien undersöker också hur Skolväsendets Överklagandenämnd beslutat i förekomna ärenden samt hur nämnden skrivit fram vägledande råd. Fullskalestudien som sträcker sig mellan 11-07-01 till 12-03-01 bygger på 24 överklagade och granskade åtgärdsprogram, vårdnadshavarnas yttranden samt nämndens beslut.  Resultatet visar att vårdnadshavarna, i många fall, överklagar processen, hanteringen och genomförandet av åtgärdsprogrammet. Skolväsendets Överklagandenämnd granskar och tar besut utifrån hur väl huvudmannen har följt skollagens skrivning kring arbetet med åtgärds­program. Nämnden granskar innehållet, åtgärderna och åtgärdernas omfattning i förhållande till elevens påvisade behov.

Syftet med vår studie är att ge en fördjupad förståelse av hur elever i läs- och skrivsvårigheter lär in ett nytt och främmande språk som engelska. Studien syftar även till att belysa skillnaden mellan inlärningen av engelska hos en elev i läs- och skrivsvårigheter och hos en elev utan läs- och skrivsvårigheter. Litteraturgenomgången ger en bakgrund och en förståelse av problemområdet som sedan fördjupas i en kvalitativ undersökning.Kvalitativa intervjuer genomfördes med lärare och specialpedagoger som är väl insatta i läs- och skrivsvårigheter och hur språkinlärning går till för elever i och utan dessa svårigheter.Resultatet av studien visar att det är mycket svårt för elever i läs- och skrivsvårigheter att lära in ett nytt och främmande språk. Dessa elever behöver därför en anpassad undervisning där deras behov och förutsättningar tas i beaktning. Tillgång till kompensatoriska hjälpmedel, som exempelvis datorn, är av stor vikt vid dessa elevers inlärning.

Skolan med dess tillhörande klassrum, är en arbetsmiljö som eleverna dagligen vistas i. Klassrummet med dess fysiska miljö sänder budskap till eleverna som talar om huruvida man är välkommen eller inte i miljön. Vårt känsloliv påverkas i hög grad av vad vi ser runt omkring oss, detta borde också påverka vår inlärningsförmåga. Denna fallstudie syftar till att undersöka vilka uppfattningar och åsikter som några elever och pedagoger har om den fysiska klassrumsmiljön och lärande. Detta kom till uttryck i ett så kallat fokusgruppsamtal där deltagarna fick diskutera ett givet ämne utifrån två olika collage.

Syftet med denna studie var att undersöka hur sex yrkeslärare i klassrummet bemöter ett beteende hos en elev med Aspergers syndrom (AS). Vidare undersökte jag vilka kunskaper yrkeslärarna har om AS och om det finns någon skillnad mellan det manliga respektive kvinnliga sättet att bemöta en elev med AS. I studien användes en kvalitativ metod där mitt insamlade material används för att beskriva och förstå sociala processer samt att fånga yrkeslärarnas upplevelser utifrån fallbeskrivningen. Tre manliga och tre kvinnliga yrkeslärare med andra inriktningar än omvårdnad på sina yrkeslärarutbildningar har intervjuats. Resultatet visade att det har betydelse för yrkeslärarnas bemötande om eleven har AS eller inte och att alla yrkeslärarna har skaffat sig praktisk erfarenhet på vägen kring AS, då de inte fick någon i sin utbildning.

Uppsatsen syftar till att studera hur gymnasieskolor profilerar sig genom marknadsföring. Detta tillämpas genom en diskursanalytisk studie av sex gymnasieskolor, som alla tillgodoser det Samhällsvetenskapliga programmet, belägna i Uppsala kommun. Av den marknadsföring som funnits tillgänglig har urvalet begränsats till respektive skolas hemsida. Resultatet visar på ett samband mellan hur skolorna talar om utbildning och elev. Det centrala för detta samband är hur eleven, genom skolornas marknadsföring, konstrueras som en konsument av utbildning.

Dagens skola ska arbeta för att bli ?en skola för alla?. Det ligger ständig fokus på att integrera elever med funktionshinder med icke-funktionshindrade elever. Ämnet idrott och hälsa är ett känsligt ämne där det inte är lika lätt att vara en anonym elev med svårigheter. Idrott och hälsa är utpekande och det blir väldigt synligt för resten av en klass om en elev är lite ?svagare?.