Konventionen om barnets rÀttigheter gör ansprÄk pÄ att vara universell och har ratificerats av majoriteten av vÀrldens stater. I artikel 28 och 29 i konventionen stÄr det att barn har rÀtt till utbildning och att den ska syfta till att lÀra barn om deras rÀttigheter. Dessa artiklar tillsammans med konventionens fyra grundprinciper utgör grunden till denna undersökning.Studien genomförs pÄ en privatskola i Etiopien. Med en kvalitativ etnografisk ansats har jag undersökt hur barns rÀttigheter realiseras i det pedagogiska arbetet pÄ skolan.Studiens teoretiska referensram utgörs av sociokulturell inlÀrningsteori, Harts delaktighetsstege och hegemoni som maktstruktur. Vidare har jag tagit del av forskning inom barns rÀttigheter, delaktighet, relationer, disciplin i skolan och mÄngkultur.I studiens material framkom att relationerna mellan lÀrare ? elev och mellan elev ? elev har en stor betydelse för hur elevernas rÀttigheter realiseras.

Syftet med detta examensarbete var att beskriva och förstÄ innebörden av hur lÀrare ser pÄ krÀnkningar utförda av en kollega mot en eller flera elever samt vilka faktorer som pÄverkar en lÀrare att ingripa eller inte. Undersökningen genomfördes med kvalitativ forskningsmetod för att fÄ tillgÄng till lÀrares erfarenheter av agerande och olika handlingsmönster i situationer dÀr krÀnkning kan befaras ha Àgt rum. ForskningsfrÄgorna var: Finns det enligt lÀrare mer eller mindre allvarliga krÀnkningar utförda av lÀrare mot en elev? Förekommer det att lÀrare agerar nÀr en kollega krÀnker en elev och vilka faktorer bidrar till ett agerande? Har lÀrare erfarenhet av kollegors uppfattning kring huruvida en lÀrare ska agera eller inte nÀr de erfar att en elev krÀnks och hur ser dessa i sÄ fall ut? Den kvalitativa studien bygger pÄ intervjuer av fem lÀrare som arbetar i Ärskurserna förskoleklass-Ärskurs 3. Studien visar bl.a.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ hur lÀrare arbetar med elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter i praktiken. NÀr och hur kunde lÀrarna se om en elev har lÀs- och skrivsvÄrigheter. För att ta reda pÄ detta anvÀndes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna gjordes med tio lÀrare som frivilligt stÀllde upp. I resultatet framkom att lÀrarna oftast kan se tidigt om en elev har lÀs- och skrivsvÄrigheter och att de kunde se det pÄ flera olika sÀtt, bland annat genom dÄligt ordförrÄd.

Syftet med detta arbete Àr att, med hjÀlp av Friskis & Svettis rörelseprogram Röris, undersöka om det gÄr att upptÀcka eventuella skillnader i elevers koncentration före och efter fysisk aktivitet. Under tvÄ veckor har vi observerat tio elever i Ärskurs fem och sex dÀr en vecka var utan fysisk aktivitet och den andra veckan var med fysisk aktivitet. DÀrefter har vi under 60 minuter undervisning granskat elevernas koncentrationsnivÄ pÄ skolarbetet. Resultatet visade att Ätta av tio elever pÄverkades positivt efter fysisk aktivitet, en elev som inte pÄverkades alls och en elev som pÄverkades negativt. Utöver rörelseexperimentet och observationer har vi genomfört intervjuer med eleverna samt deras klasslÀrare.

Syftet kan beskrivas med följande frÄga: Hur skall mötet mellan en elev med diabetes och skolan genomföras, enligt förÀldrar och lÀrare för att mötet skall bli sÄ optimalt som möjligt för alla inblandade parter? Teori: Pedagogik som behandlar samarbetet mellan hem och skola har anvÀnts. Medicinska studier som beskriver diabetes samt de fysiska, mentala och sociala konsekvenserna av diabetes har ocksÄ utnyttjats. Metod: En kvalitativ ansats och informationsinsamling i form av djupintervjuer har genomförts. Fem förÀldrar och fyra lÀrare till barn med diabetes intervjuades.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur lÀrarna arbetar med bedömning för lÀrande [BFL] med betoning pÄ formativ bedömning. LÀrarna beskriver via kvalitativa intervjuer BFL och formativ bedömning, vilka verktyg de anvÀnder för att kunna arbeta med formativ bedömning och hur eleverna involveras i BFL-arbetet. Genom lÀrarnas utsagor presenteras ett resultat dÀr vi fÄr en bild av BFL-arbetet i skolan. Studien visar att eleverna involveras i bedömningsarbetet pÄ olika sÀtt, exempelvis genom att fÄ göra sjÀlv- och kamratbedömningar, delaktighet i kursplanens innehÄll och arbete med olika tekniker inom samma ÀmnesomrÄde. Vidare pÄvisar studien utvecklingsmöjligheter för lÀrarnas arbete med BFL.

Detta examensarbete Àr en studie om gymnasieelevers varierande förkunskaper i Àmnet Dansteknik 1. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med danslÀrare som undervisar i detta Àmne pÄ estetiska gymnasiet och gymnasieelever som gÄr inriktning dans och har Dansteknik pÄ schemat. Studien innefattar Àven observationer som gjorts pÄ danstekniklektioner under min verksamhets förlagda utbildning VFU. Litteraturen förtydligar betydelsen av att alla elever ska fÄ möjlighet att utvecklas utifrÄn sina egna behov och förutsÀttningar. Det som lyfts fram Àr betydelsen av en bra dialog mellan lÀrare och elev samt ett varierat pedagogiskt arbetssÀtt.

I mötet med olika klasser under vÄra VFU-perioder vÀcktes frÄgor angÄende klasstorlekens betydelse för elevers lÀrande samt interaktionen mellan lÀrare och elev. Dessa frÄgor förstÀrktes under AU2-utbildningen samt efter lÀsningen av Skolverkets statistiska redovisning dÀr 11,8 % av eleverna i grundskolan inte kommer in pÄ gymnasiet.Syftet med denna studie Àr att undersöka klasstorlekens betydelse ur ett relationsmedvetet och ett sociokulturellt perspektiv. Genom en systematisk litteraturstudie har dÀrför sju avhandlingars och artiklars resultat sammanstÀllts och analyserats i resultat och diskussion.Resultatet av litteraturstudien visar att elever ur minoritetsgrupper samt att lÀgrepresterande elever prestationsmÀssigt och resultatmÀssigt drar stor fördel av minskade klasser. LÀraren vinner tid pÄ minskade klasser vilket underlÀttar deras arbetssituation och gör sÄ att mer tid kan spenderas Ät att skapa bÀttre relationer mellan lÀraren och eleverna, samt att ge de elever som behöver extra tid..

Som blivande lÀrare har jag en mÄlsÀttning om att kunna se och möta varje elev som en unik mÀnniska och förstÄ hur det Àr att vara elev. Vad jag vill Ästadkomma i denna uppsats, Àr att hitta ett vetenskapligt förhÄllningssÀtt som hjÀlper mig i mitt förhÄllningssÀtt gentemot alla elever. Mitt syfte Àr att hitta en teori med vars verktyg jag i större utstrÀckning kan se hela individen i ett sammanhang och genom detta pÄ ett bÀttre sÀtt möta, bemöta, förstÄ och stödja enskilda elever i skolan. Med hjÀlp av teorins verktyg gör jag en fallstudieanalys för att visa erfarenheternas pÄverkan pÄ den mÀnskliga utvecklingen och hur detta i sin tur kan pÄverka eleven i skolan. PÄverkan frÄn skolan gÄr i sin tur tillbaka till individen.

Det Àr inte alla skolor i Sverige som erbjuder en dator per elev, men alla elever ska, enligt lÀroplanen, ha tillgÄng till informationstekniken. Dessutom, sÄ har de flesta ungdomar nuförtiden en egen mobiltelefon med internetanslutning. Dagens ungdomar Àr infödda i informationssamhÀllet men forskningen har visat att ungdomarna inte Àr per automatik kompetenta anvÀndare av digitala media. Syftet med denna studie har varit att undersöka pÄ vilket sÀtt elever och lÀrare, i en 7-9 skola som erbjuder en egen bÀrbar dator per elev och lÀrare, utnyttjar den tillgÀngliga informationstekniken i klassrummet. En kvalitativ undersökning, i form av observationer i klassrummet, och en kvantitativ undersökning, i form av elevenkÀt, anvÀndes som datainsamlingsmetod.

Syftet med detta arbete har varit att belysa hur kompensatoriska hjÀlpmedel vid lÀs- och skrivsvÄrigheter kan integreras i klassrumsundervisningen. Jag ville lÀra mig mer om hur man kan arbeta för ett kompensatoriskt tÀnkande i en inkluderande skola. Jag har gjort en kvalitativ fallstudie och under en vecka följt en elev med dyslexidiagnos i skolÄr 4. Jag har i olika klassrumssituationer observerat hur kompensatoriska hjÀlpmedel anvÀnds eller inte anvÀnds. Observationen följdes upp med semistrukturerade intervjuer med elev, förÀlder, klasslÀrare, specialpedagog och rektor. Under min observation fick jag uppleva hur viktig klasslÀrarens förmÄga att skapa struktur och sammanhang Àr för elever i allmÀnhet och för elever med dyslexi i synnerhet.

Följande empiriska studie har som syfte att ta reda pÄ hur grundsÀrskolelÀrare anvÀnder sig av betyg i sitt arbete, vad dessa enligt lÀrarna har för relevans för eleverna samt om de anser att betygen Àr en exkluderande faktor ute i samhÀllet. Studien bygger pÄ halvstrukturerade intervjuer med fem grundsÀrskolelÀrare. Av intervjuerna framgick det att inte alla lÀrare anvÀnder sig av kursplanen i sitt vardagliga arbete och att eleverna, enligt lÀrarna, sÀllan ser en koppling mellan betygsgrundande mÄl och skolarbete. Vidare uppges oro över att i framtiden inte kunna sÀtta betyg utifrÄn elevens egna förutsÀttningar och att inskrivningen av en elev i sÀrskolan har livslÄnga konsekvenser oavsett vilka betyg en elev kan uppnÄ. En slutsats av studien Àr att betygen frÄn grundsÀrskolan endast Àr till för eleven och lÀraren vid det tillfÀllet de ges eftersom betygen inte anvÀnds för ansökning till vidare utbildning och/eller arbete.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur elever upplever skrivmoment i Àmnen dÀr skrivande vanligtvis inte har en central roll. Intentionen med studien Àr vidare att studera hur elevernas uppfattningar av dessa moment stÀmmer överens med lÀrarens syften och mÄl med undervisningen. Undersökningen utgÄr frÄn olika lÀrandeteorier och bygger pÄ tidigare forskning om bl.a. skriftsprÄkets roll i skolan och studier av elevers inlÀrning. Undersökningen Àr av kvasiexperimentellt slag och innefattar deltagande observation samt elevintervjuer.Av resultaten kan utlÀsas att förvÀntningarna pÄ, och upplevelserna av, den Àmnesövergripande skrivningen skiljer sig Ät mellan lÀrare och elev.

Den skolform som vi har idag hÄller pÄ att förÀndras mÄnga skolor vÀljer att införaEn-till-En projekt. Det innebÀr att varje elev fÄr en egen dator som de alltid skall ha medsig för att anvÀnda i undervisningen. Den hÀr studien har utförts pÄ en skola iVÀstsverige dÀr de precis har infört ett En-till-En projekt. Hur Àndras lÀrandesituationennÀr ny teknik kommer in i skolan och hur kan man integrera Web 2.0 i den nyaskolformen?Syftet med studien var att undersöka hur kommunikationen mellan elev och lÀrare harÀndrats genom införandet av bÀrbara datorer i skolan.

Detta arbete har som syfte att dels undersöka hur lÀrare tycker att det fungerar att ha en elev med funktionshinder i sin klass. Dels att undersöka hur eleverna uppfattar sin skolsituation samt att undersöka vilken roll eventuella elevassistenter har, bÄde ur elevens och lÀrarens synvinkel. De resultat jag kommit fram till i mina intervjuer visar att det ur lÀrarsynpunkt fungerar mycket bra med en elev med funktionshinder i klassen. Samtliga lÀrare har ocksÄ varit mycket positiva till elevernas assistenter, de betyder mycket för eleverna. Resultaten visar ocksÄ att eleverna ser positivt pÄ sin skolgÄng, de tycker att det fungerar bra med assistansen och att skolorna Àr sÄ anpassade att de kan ta sig fram överallt.