I den hÀr litteraturstudien har begreppet matematisk begÄvning granskats i syfte att reda ut hur matematisk begÄvning bland studenter kan mÀtas och Àven, vad som kÀnnetecknar matematiskt begÄvade elever i nutid. För att besvara dessa tvÄ frÄgor har tyngdpunkten lagts pÄ forskning under 2000-talet, dÀribland doktorsavhandlingar och vetenskapliga artiklar. Genom att göra en studie utifrÄn dessa kommer resultatet av denna studie klargöra hur matematisk begÄvning kan mÀtas och ge en inblick i vad som kÀnnetecknar matematiskt begÄvade elever, alla utifrÄn ett forskningsperspektiv. Mina studier enas om att matematiska egenskaper som de matematiskt begÄvade eleverna kan ha Àr olika frÄn elev till elev och kan vara vilka egenskaper som helst som underlÀttar matematikundervisningen för eleverna. De flesta studierna mÀter matematisk begÄvning med resultatbaserade medel vilket motsÀger deras egna slutsatser om att alla matematiskt begÄvade elever Àr sin egen karaktÀr och bÄde lÀr sig och utövar kunskap pÄ olika vis..

Syftet med denna rapport var att undersöka vilka hinder som fanns dÄ en skola skulle försöka integrera tjugotalet elever i olika Äldrar som inte talar svenska i sin undervisning. Forskningen pÄ detta omrÄde Àr sparsam Àven om Franzén (2001), Wikström (1996) samt Skolverket i sina rapporter (2003, 2005) presenterat teorier om hur vÀgen in i den svenska skolan ser ut. Fyra perspektiv antogs och styrdokument, skolledning, lÀrare och en elev anvÀndes pÄ olika sÀtt för att informera om den pÄgÄende integrationsprocessen. Intervjuer och observationer av skolledning, lÀrare och elev pÄgick under fyra veckor i oktober Är 2006. Det visade sig att svÄrigheterna för eleverna att fÄ en fullgod undervisning, dvs.

Undersökningens syfte har varit att utifrÄn relevant litteratur granska vem som frÀmjas bÀst av ett utvecklingssamtal, Àr det eleven, vÄrdnadshavaren eller lÀraren. En frÄgestÀllning var att undersöka vem som fÄr mest ut av att ha ett utvecklingssamtal. Vidare var att utifrÄn syftet granska de nationella styrdokument som finns för att se hur utvecklingssamtalet förhÄller sig till de riktlinjer som finns uppsatta. För att undersöka frÄgan har som metod anvÀnts en litteraturstudie dÀr ett antal artiklar baserade pÄ avhandlingar fungerat som bas. Studien har Àven inkluderat annan relevant litteratur i form at textböcker och avhandlingar samt tidningsartiklar.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningar: Syftet med studien Àr att undersöka om gymnasielÀrare Àr medvetna om sina rÀttigheter vad gÀller ÄtgÀrder som fÄr vidtas enligt skollagen (2010:800) frÄn 2011. Den syftar Àven till att undersöka var lÀrarna fÄtt information om skollagen frÄn.Hur medvetna Àr gymnasielÀrare om sina rÀttigheter enligt lag gÀllande ÄtgÀrder som fÄr vidtas om en elev stör studieron samt vad lÀrarens tillsynsplikt innebÀr?Har lÀrarna varit utsatta för hot och/eller vÄld samt hur medvetna Àr de om var de ska vÀnda sig om de kÀnner sig krÀnkta av en elev?Hur har lÀrarna fÄtt information om sina rÀttigheter och ÄtgÀrder enligt skollagen och kÀnner lÀrarna att de fÄtt tillrÀcklig kunskap om skollagen under sin högskoleutbildning?Metod: Studien Àr genomförd med en kvalitativ ansats, dÀr en halvstrukturerad intervju anvÀntssom datainsamlingsmetod. I studien deltog sex gymnasielÀrare frÄn tre olika skolor, vilka kontaktades via ett tillgÀnglighets- och snöbollsurval. En tematisk kategorisering skapadesutefter lÀrarnas svar kopplat till studiens teoretiska ramverk och anvÀndes som analysverktyg.

Huvudsyftet med denna studie Àr att undersöka lÀrares arbetssÀtt och metoder med högpresterande elever i gymnasieskolan. Sju kvalitativa intervjuer har genomförts med lÀrare pÄ fem olika skolor i tvÄ stÀder. Teorierna som anvÀnds i studien Àr det sociokulturella perspektivet och perspektiv som tillhör specialpedagogiken. Resultatet visar att de sju intervjuade lÀrarna hade olika definitioner av och uppfattningar om de högpresterande eleverna. LÀrarna var överens om att högpresterande elever utmÀrker sig pÄ nÄgot vis i undervisningen.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningar: Syftet med studien Àr att undersöka om gymnasielÀrare Àr medvetna om sina rÀttigheter vad gÀller ÄtgÀrder som fÄr vidtas enligt skollagen (2010:800) frÄn 2011. Den syftar Àven till att undersöka var lÀrarna fÄtt information om skollagen frÄn.Hur medvetna Àr gymnasielÀrare om sina rÀttigheter enligt lag gÀllande ÄtgÀrder som fÄr vidtas om en elev stör studieron samt vad lÀrarens tillsynsplikt innebÀr?Har lÀrarna varit utsatta för hot och/eller vÄld samt hur medvetna Àr de om var de ska vÀnda sig om de kÀnner sig krÀnkta av en elev?Hur har lÀrarna fÄtt information om sina rÀttigheter och ÄtgÀrder enligt skollagen och kÀnner lÀrarna att de fÄtt tillrÀcklig kunskap om skollagen under sin högskoleutbildning?Metod: Studien Àr genomförd med en kvalitativ ansats, dÀr en halvstrukturerad intervju anvÀntssom datainsamlingsmetod. I studien deltog sex gymnasielÀrare frÄn tre olika skolor, vilka kontaktades via ett tillgÀnglighets- och snöbollsurval. En tematisk kategorisering skapadesutefter lÀrarnas svar kopplat till studiens teoretiska ramverk och anvÀndes som analysverktyg.

Syftet: Syftet med uppsatsen Àr att fÄ svar pÄ hur krÀnkning kan se ut pÄ de yrkesinriktade programmen. Hur elever uppfattar krÀnkningar inom deras program, och hur tycker de att skolan ska agera för att motverka krÀnkningar. Hur stor del har skolmiljön och könens roll för att motverka krÀnkningar och mobbning.Metoden:Metoden vi valde var kvalitativ med halvstrukturerade intervjuer, för att pÄ sÄ sÀtt komma nÀrmare informanterna och deras erfarenheter gÀllande krÀnkningar och mobbning inom skolans lokaler. För att fÄ svar pÄ detta intervjuade vi Ätta elever inom fyra olika yrkesprogram. TvÄ elever pÄ Handelsprogrammet, tvÄ stycken pÄ Restaurang- och livsmedelsprogrammet.

Syftet med studien har varit att identifiera faktorer som bidrar till att elever med tidigare skolmisslyckanden Äterupptar och slutför sina studier. Att kunna identifiera vad det Àr som krÀvs av skolan, miljö, samhÀlle och framför allt av eleverna sjÀlva för att denna process ska pÄbörjas. Om vi inom skolan kan bidra till att fÀrre elever lÀmnar skolan utan fullstÀndiga betyg och gÄr igenom upprepande misslyckanden, sÄ har skolan och samhÀllet mycket att vinna. Genom att identifiera de faktorer som bidrar till att ungdomar fullföljer sina studier sÄ kan vi kanske applicera denna kunskap tidigare i skolan och pÄ sÄ sÀtt slippa avhopp och studiemisslyckanden. Som specialpedagoger möter vi ofta elever som tidigt visat eller visar tecken pÄ att vara i riskzonen för att misslyckas i skolan.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningar: Syftet med studien Àr att undersöka om gymnasielÀrare Àr medvetna om sina rÀttigheter vad gÀller ÄtgÀrder som fÄr vidtas enligt skollagen (2010:800) frÄn 2011. Den syftar Àven till att undersöka var lÀrarna fÄtt information om skollagen frÄn.Hur medvetna Àr gymnasielÀrare om sina rÀttigheter enligt lag gÀllande ÄtgÀrder som fÄr vidtas om en elev stör studieron samt vad lÀrarens tillsynsplikt innebÀr?Har lÀrarna varit utsatta för hot och/eller vÄld samt hur medvetna Àr de om var de ska vÀnda sig om de kÀnner sig krÀnkta av en elev?Hur har lÀrarna fÄtt information om sina rÀttigheter och ÄtgÀrder enligt skollagen och kÀnner lÀrarna att de fÄtt tillrÀcklig kunskap om skollagen under sin högskoleutbildning?Metod: Studien Àr genomförd med en kvalitativ ansats, dÀr en halvstrukturerad intervju anvÀntssom datainsamlingsmetod. I studien deltog sex gymnasielÀrare frÄn tre olika skolor, vilka kontaktades via ett tillgÀnglighets- och snöbollsurval. En tematisk kategorisering skapadesutefter lÀrarnas svar kopplat till studiens teoretiska ramverk och anvÀndes som analysverktyg.

LÀrare i dagens svenska skola kommer att möta flera elever i behov av olika slags stöd. Densvenska skolan idag ska vÀlkomna alla elever och majoriteten ska fÄ gÄ i den skola som liggernÀrmast hemmet Àven om eleven Àr i behov av sÀrskilt stöd. Det gör att lÀraren behöverkunskaper om att möta elever med olika slags behov pÄ bÀsta sÀtt. Syftet med den hÀrundersökningen Àr att se vilka förutsÀttningar lÀrare har för att möta en hörselskadad elev som gÄri en klass med hörande klasskamrater. Undersökningen visar vilket stöd lÀraren fÄr före denhörselskadade eleven börjar i klassen och vilket stöd lÀraren fÄr nÀr eleven gÄr i klassen.

SammanfattningDenna studie syftade till att undersoka larares uppfattningar om begavningsbegreppet. Utifran detta syfte formulerades fragestallningar gallande larares definitioner av begreppet begavning, larares uppfattningar om vad som karaktariserar matematiskt begavade elever, hur larare identifierar/upptacker begavade elever i matematik samt vilka strategier larare anvander for att utmana, stimulera och motviera begavade elever i matematik. De metoder som valdes for att samla in data bestod av enkat och intervju med verksamma larare i grundskolan. Materialet analyserades med hjalp av fragestallningarna samt utifran vara teoretiska utgangspunkter, fenomenografi och begavade elever. Utifran resultatet kunde det konstateras att det rader en stor variation i definitionen av begreppet begavning, dock kopplade manga av lararna begreppet till att en begavad elev ar snabb, saval i arbetet som i tanken.

Hur lÀrare kan arbeta sprÄkutvecklande med en elev nÀr den har en diagnos.

Syftet med studien har varit att identifiera faktorer som bidrar till att elever med tidigare skolmisslyckanden Äterupptar och slutför sina studier. Att kunna identifiera vad det Àr som krÀvs av skolan, miljö, samhÀlle och framför allt av eleverna sjÀlva för att denna process ska pÄbörjas. Om vi inom skolan kan bidra till att fÀrre elever lÀmnar skolan utan fullstÀndiga betyg och gÄr igenom upprepande misslyckanden, sÄ har skolan och samhÀllet mycket att vinna. Genom att identifiera de faktorer som bidrar till att ungdomar fullföljer sina studier sÄ kan vi kanske applicera denna kunskap tidigare i skolan och pÄ sÄ sÀtt slippa avhopp och studiemisslyckanden. Som specialpedagoger möter vi ofta elever som tidigt visat eller visar tecken pÄ att vara i riskzonen för att misslyckas i skolan.

Syftet med denna studie var att fÄ djupare förstÄelse av det ömsesidiga samspelet mellan elever med synnedsÀttning i kombination med flera andra funktionsnedsÀttningar och personal pÄ en specialskola. Genom intervjuer ville vi undersöka hur personal pÄ en specialskola beskrev ömsesidiga möten och hur det Àr kopplat till lÀrande. Resultatet visade pÄ nÄgra viktiga förhÄllanden som var kÀnnetecknande frÄn intervjuerna. Det vi lyfter fram Àr kÀnslomÀssig lyhördhet mellan elev och personal, som innebÀr att man Àr inkÀnnande och svarar pÄ initiativ och samspel genom att bekrÀfta med ord och handling. Följsam turtagning, som medför att samspelet upprepas och förnyas genom en stÀndig förÀndring.

SammanfattningDenna studie syftade till att undersoka larares uppfattningar om begavningsbegreppet. Utifran detta syfte formulerades fragestallningar gallande larares definitioner av begreppet begavning, larares uppfattningar om vad som karaktariserar matematiskt begavade elever, hur larare identifierar/upptacker begavade elever i matematik samt vilka strategier larare anvander for att utmana, stimulera och motviera begavade elever i matematik. De metoder som valdes for att samla in data bestod av enkat och intervju med verksamma larare i grundskolan. Materialet analyserades med hjalp av fragestallningarna samt utifran vara teoretiska utgangspunkter, fenomenografi och begavade elever. Utifran resultatet kunde det konstateras att det rader en stor variation i definitionen av begreppet begavning, dock kopplade manga av lararna begreppet till att en begavad elev ar snabb, saval i arbetet som i tanken.