Denna studie handlar om kommuners anva?ndning av sociala medier i allma?nhet och Facebook i synnerhet. Fenomenet sociala medier har vuxit sig allt starkare under de senaste a?ren och nu fo?r tiden anva?nds de inte bara av privatpersoner, utan ocksa? av fo?retag, organisationer och nu a?ven myndigheter, som bo?rjat se nyttan med dem. Arbetet bygger vidare pa? en studie som har genomfo?rts av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), som har tagit fram riktlinjer fo?r hur kommuner skall fo?rha?lla sig till medborgare na?r det ga?ller anva?ndning av sociala medier.

En snabb och stÀndig teknisk utveckling leder till att företag och andra organisationer kan ta del av nya tekniska verktyg, som sedan kan anvÀndas i verksamheten. Till följd av detta möjliggörs nya sÀtt att kommunicera information och göra affÀrer pÄ elektroniskt. Detta omrÄde kallas elektroniska affÀrer och fÄr allt större utrymme idag, men vad Àr det egentligen som gör att ett företag intresserar sig för det?Elektroniska affÀrer Àr ett stort och komplext omrÄde som ofta kan innebÀra stora förÀndringar för ett företag. Att eventuellt strukturera om och förÀndra arbetssÀttet kan vara nÄgot som ses som lite skrÀmmande för en del företag och dÀrför kan det uppstÄ problem med att se de positiva effekterna.

Vid transporter av farligt gods Àr informationen en avgörande faktor. Att rÀtt information vid rÀtt tidpunkt finns tillgÀnglig Àr vÀldigt viktigt vid hÀndelse av olycka. Informationen utgör Àven en viktig faktor vid transportuppdrag som omfattas av flera olika transportslag i en dörr till dörr transport. Ett transportslag som i hög grad Àr beroende av andra transportslag för att utföra den hÀr typen av transportuppdrag Àr sjöfarten. Sam-tidigt som internationella krav stÀlls pÄ ökad sÀkerhet vid sjötransporter Àr Sjöfartsverket i hög grad intresserade av att effektivisera sjöfarts-nÀringen.

MÄlsÀttningen med detta projekt Àr att undersöka möjligheterna att etablera en plattform för sammanstÀllning och redovisning av miljöpÄverkan frÄn transportfordon, samt att undersöka möjligheten att bestÀmma precisionen i resultatet. Vidare utreds om Dagab, grossist inom Axfoodkoncernen, Àr i behov av en specifik lösning för detta ÀndamÄl och i sÄ fall hur dessa berÀkningar bÀst utförs med avseende pÄ precision kopplat till nödvÀndiga resurser. Lösningen ska kunna anvÀndas bÄde som ett stöd för redovisning av nulÀge men Àven som stöd för beslutunderlag för framtida förbÀttringsarbete av miljöpÄverkan.Metoden för att uppnÄ mÄlsÀttningen grundar sig i en nÀrmare studie av nuvarande och kommande modeller för berÀkning av miljöpÄverkan som sedan verifieras mot Dagabs verksamhet. Efter en kartlÀggning av Dagabs informations- och varuflöde utförs en pilotstudie pÄ tre av Dagabs egna fordon under tvÄ veckors tid. Detta för att pÄvisa likheter och skillnader mellan att berÀkna miljöpÄverkan genom schablonvÀrden gentemot berÀkningar baserade pÄ all tillgÀnglig relevant information frÄn Dagab.

Offentlig upphandling anvÀnds av den offentliga sektorn för att ingÄ avtal eller teckna kontrakt med leverantörer av varor och tjÀnster. Rapporter har visat att smÄföretag inte deltar i offentlig upphandling i samma utstrÀckning som större. Kostnader för företagen att ta fram anbud har angivits som orsak liksom att förfrÄgningsunderlagen Àr krÄngligt utformade och att kraven som stÀlls Àr irrelevanta. Kommunikationen mellan upphandlande myndigheter och företagen har beskrivits som otillrÀcklig och att kunskapen om det som upphandlas dÀrmed blir lidande.Uppsatsens syfte Àr att undersöka kommunikationen mellan myndigheter och smÄföretag i samband med offentlig upphandling. Hur aktörerna kommunicerar, vilka hinder av kommunikativ karaktÀr som eventuellt förekommer samt hur dessa hinder kan övervinnas Àr de frÄgestÀllningar som anvÀnts.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med den hÀr studien Àr att undersöka vad lÀrare har för tankar om hÀlsa och hur deras tankar pÄverkar undervisningen inom Àmnet idrott och hÀlsa.  De huvudfrÄgorna som har stÀllts i den hÀr studien var: Vad Àr lÀrarnas tankar om hÀlsa? Vad lÀr idrottslÀrarna ut om hÀlsa under idrott och hÀlsa lektionerna? PÄ vilka sÀtt görs hÀlsoundervisningen meningsfull inom idrottsÀmnet? Hur kan idrottslÀrare utveckla omrÄdet hÀlsa inom idrottsÀmnet i skolan? MetodAnsatsen Àr den kvalitativa dÀr det utvalda verktyget Àr intervju med öppna frÄgor. Utöver de huvudfrÄgorna skapades det underfrÄgor för att föra diskussionen.  LÀrare som Àr yrkeserfarna och utbildade inom idrottsÀmnet hade eftersökts.  Dessa egenskaper var ett krav eftersom frÄgestÀllningarna berör hÀlsa inom Àmnet idrott och hÀlsa. Intervjuerna utfördes antingen pÄ plats eller via telefon och intervjufrÄgorna skickades i förvÀg.  Samtalen spelades in och transkriberades elektroniskt.  Alla lÀrarnas svar samlades under respektive frÄga för att underlÀtta analysen.  Svaren relaterades till den salutogena modellen.ResultatSex tillfrÄgade lÀrare frÄn Stor-Stockholm och sydöstra Sverige deltog. IdrottslÀrares tankar om hÀlsa handlade generellt om att ha en fysisk och psykisk hÀlsa sÄ att man orkar med sin vardag mentalt.

Renseriet, dÀr stockar blir till flis, pÄ Billerud Karlsborg har som mÄl att öka tillgÀngligheten för att sÀkerstÀlla massafabrikens tillgÄng till flis. Syftet med detta examensarbete Àr att förbÀttra tillgÀngligheten genom att kartlÀgga de oplanerade stopp som förekommer i renseriet, och att dÀrefter utreda orsaker och finna ÄtgÀrder för att minimera dessa. För att lÀra kÀnna renseriprocessen gjordes en processkartlÀggning, till vilken information insamlades via intervjuer och observationer. UtifrÄn befintliga rapporter som dokumenterar oplanerade stopp samt ytterligare intervjuer valdes tre omrÄden att studera. De tre omrÄden som undersökts Àr skaktransportör, urvattnarskruv och stenfÀlla.

Statliga myndigheter anvÀnder i allt större utstrÀckning öppna system, sÄ som Internet, i sin kommunikation med medborgare, företag och andra myndigheter, dÀrmed stÀlls allt högre krav pÄ sÀkerhet och tillit. I takt med den ökade anvÀndningen av elektronisk kommunikation uppstÄr nya problem. NÄgra av dessa Àr att vi inte med sÀkerhet vet vem vi kommunicerar med, vem som bestÀller tjÀnster och att vi inte kan vara sÀkra pÄ att information kommer till rÀtt person eller har Àndrats pÄ vÀgen. Verktyg som finns för att lösa dessa problem och öka sÀkerheten Àr digitala signaturer och elektronisk identifiering. Med detta som bakgrund stÀllde vi oss följande frÄgor, vilken teknik ska statliga myndigheter anvÀnda för elektronisk identifiering och signering? Vilken teknik ska anvÀndas för att uppfylla kraven pÄ sÀker elektronisk överföring? Kan statliga myndigheter ersÀtta traditionella namnunderskrifter med kvalificerade elektroniska signaturer? Syftet med vÄr uppsats blir dÀrför att i första hand redogöra för hur statliga myndigheter avser att ersÀtta traditionella namnunderskrifter med kvalificerade elektroniska signaturer.

SammanfattningI ett samhĂ€lle dĂ€r konsumtionen ökar i takt med att befolkningen ökar, ökar Ă€ven uppkomsten av avfall. Eftersom jordens resurser Ă€r Ă€ndliga förvandlas avfallet till en viktig resurs, en resurs som mĂ„ste tillvaratas för att sĂ€kra en hĂ„llbar framtid. Genom Ă„tervinning kan uppkommet avfall omhĂ€ndertas pĂ„ ett ansvarsfullt sĂ€tt och anvĂ€ndas som rĂ„material igen eller förbrĂ€nnas för att utvinna energi. Återvunnet material bidrar inte bara till förbĂ€ttrad miljö genom att bespara jordens resurser. Eftersom Ă„tervunnet material Ă€r mindre energikrĂ€vande att framstĂ€lla, jĂ€mfört med jungfruligt material, bidrar det till minskad energiförbrukning och mindre utslĂ€pp av vĂ€xthusgaser.

Statliga myndigheter anvÀnder i allt större utstrÀckning öppna system, sÄ som Internet, i sin kommunikation med medborgare, företag och andra myndigheter, dÀrmed stÀlls allt högre krav pÄ sÀkerhet och tillit. I takt med den ökade anvÀndningen av elektronisk kommunikation uppstÄr nya problem. NÄgra av dessa Àr att vi inte med sÀkerhet vet vem vi kommunicerar med, vem som bestÀller tjÀnster och att vi inte kan vara sÀkra pÄ att information kommer till rÀtt person eller har Àndrats pÄ vÀgen. Verktyg som finns för att lösa dessa problem och öka sÀkerheten Àr digitala signaturer och elektronisk identifiering. Med detta som bakgrund stÀllde vi oss följande frÄgor, vilken teknik ska statliga myndigheter anvÀnda för elektronisk identifiering och signering? Vilken teknik ska anvÀndas för att uppfylla kraven pÄ sÀker elektronisk överföring? Kan statliga myndigheter ersÀtta traditionella namnunderskrifter med kvalificerade elektroniska signaturer? Syftet med vÄr uppsats blir dÀrför att i första hand redogöra för hur statliga myndigheter avser att ersÀtta traditionella namnunderskrifter med kvalificerade elektroniska signaturer. Genom litteraturstudierna skaffade vi oss kunskaper om bÄde teknik och anvÀndningsomrÄden för digitala signaturer och genom att beskriva dessa tekniker fÄr lÀsarna en introduktion i Àmnet.

Under den sista tidens turbulenta börsklimat har förtroende för börsanalytiker ifrÄgasatts.Röster har höjts och pÄstÄenden att anstÀllda inom finanssektorn missköter sitt arbete har duggat tÀtt i medier. Detta faktum har vÀckt ett intresse frÄn vÄr sida att undersöka hur detta arbete verkligen gÄr till; Àr arbetssÀttet detsamma som vi lÀrt oss pÄ universitetet eller har man andra arbetsmetoder Àn de som man inte kan lÀsa om i litteraturen?Syftet med denna uppsats Àr att, utifrÄn en kvalitativ undersökning, relevanspröva de aktievÀrderingsmodeller vi har kommit i kontakt med pÄ universitetet. De modeller vi valt att undersöka Àr:- Capital asset pricing model/CAPM- Kassaflödesbaserad vÀrdering- P/E-talsvÀrdering- Utdelningsbaserad vÀrdering- SubstansvÀrdering- Teknisk analysFör att genomföra detta har vi undersökt hur man arbetar med frÄgor kring aktievÀrdering pÄ Handelsbanken och dÄ frÀmst pÄ deras investmentbank Handelsbanken Capital Markets. Vi har Àven valt att inkludera en annan svensk storbank för att möjligen kunna generalisera de slutsatser vi kommer fram till.

Ett ökat antal varianter av artiklar inom fordonsindustrin har medfört att lagerytan vid monteringslinjen inte lÀngre rÀcker till. Detta har skapat ett behov för sekvenserad materialförsörjning, framförallt dÄ nya artiklar ska föras in och rymmas i materialfasaden. FÄ studier har utgÄtt frÄn montörernas perspektiv, trots att de berörs direkt av förÀndringar gÀllande hur materialet presenteras. Denna studie avser dÀrför att utgÄ frÄn montörerna och sekvensera det material som de tjÀnar mest pÄ. Med hÀnsyn till detta Àr studiens syfte att skapa en modell för stöd vid beslut gÀllande vilka artiklar som för montören Àr mest fördelaktiga att presentera i sekvens.

De senaste Ärens tekniska utveckling pÄ datoromrÄdet har Àven gett Äterverkningar inom distansutbildningen. Den nya Informationstekniken (IT) har anvÀnds mest för att utveckla kommunikationen mellan lÀrare och studenter pÄ distansutbildningarna. I utgÄngslÀget har tekniken alltsÄ anvÀnds för att underlÀtta arbetet inom kurserna, inte för att utveckla metoder för hur undervisning ska bedrivas. Elektroniskt lÀrande (e-learning) kan förklaras som ?Teknikbaserat lÀrande? (technology-based learning) och innefattar all form av undervisning som sker med hjÀlp av elektroniska media.

Miljö- och samhÀllsbyggnadsdepartementets Johan GrÄberg ansÄg att Sverige lÄg lÄngt fram med sina insamlingskvantiteter av elavfall och att det vore bra om Sverige blev en förebild för övriga Europa. Men den svenska modellen med producentansvar reglerar idag endast producenternas ansvar att samla in och förbehandla elavfall, den sÀger mycket lite om hur transporterna ska ske med hÀnsyn till infrastruktur och miljö. Den svenska modellen gÄr dÀrför inte att anvÀnda i Europa dÄ insamlingen och transporterna skulle öka transportbehovet och nyttjandet av tunga lastbilar med slÀp (Kallunki & Eknor 2005, s. 39-41). Detta gÄr emot de miljömÄl och de miljöbestÀmmelser som finns i Europa (Nationalkommittén för Agenda21 och Habitat 2002, s.

Inom EU sker handel under frihandelsavtal. Det innebÀr att företag kan handla med andra företag inom unionen utan att köpet regleras av tullar, importkvoter och andra handelspolitiska ÄtgÀrder. Företag inom gemenskapen kan köpa varor fritt frÄn avgifter, vilket ger en stor ekonomisk fördel. DÄ handel bedrivs med lÀnder utanför frihandelszonen sker det inte lÀngre under frihandelsavtal, vilket betyder att importavgifter kommer behöva betalas för att ta in varorna i landet. För att hjÀlpa nÀringslivet att hantera den pÄverkan avgifterna kan ha pÄ ett företags likvida medel har ett speciellt förfarande tagits fram, kallat tullager.