I uppsatsen undersöks hur debatten om ECT konstrueras av de två sociala aktörerna Socialstyrelsen samt Kommittén för Mänskliga Rättigheter, KMR. Det analyserade materialet består av aktörernas publicerade texter på Internet. Kritisk diskursanalys med Norman Faircloughs tredimensionella modell har utgjort studiens ansats. Frågeställningarna har varit; vilka diskurser kan identifieras samt hur kommer dessa till uttryck i ord av de skilda sociala aktörerna involverade i debatten? Hur ser relationerna mellan identifierade diskurser ut? Vilka funktioner fyller de identifierade diskurserna? Analysens mest framträdande resultat påvisar en tydlig medikaliseringsdiskurs samt en antipsykiatrisk diskurs i det empiriska materialet.

Munhälsan är en viktig del av allmänhälsan som kan påverka livskvaliteten. Plack har betydelse för munhälsan och kan vara en bidragande faktor till utveckling av parodontala sjukdomar och karies. Syftet med litteraturstudien var att jämföra den plackavlägsnande effekten med användning av manuell och elektrisk tandborste.Studien utfördes som en allmän litteraturstudie och materialet samlades in genom sökning av vetenskapliga artiklar i databasen Pub Med. Sökorden var ?dental plaque?, ?plaque?, ?dental biofilm?, ?electric toothbrush?, ?power toothbrush? och ?manual toothbrush?.Resultatet baserades på en sammanställning av 15 vetenskapliga artiklar.

En aktiv Triggerpunkt är ett hyperirritabelt område som återfinns i muskulo- skeletalvävnad och består av en knöl i ett spänt muskulärt band. Från dessa punkter genereras en överförd smärta till en annan del av kroppen. Myofasciellt smärtsyndrom orsakas av aktiva triggerpunkter. Syftet med denna studie var att beskriva vilka dokumenterade effekter behandlingsmetoderna: nålar, elektrisk nervstimulering, ultraljud och töjning har vid myofasciellt smärtsyndrom. Litteratursökning för studien gjordes i Pubmed, Pedro, Amed och Cinhal.

En aktiv Triggerpunkt är ett hyperirritabelt område som återfinns i muskulo- skeletalvävnad och består av en knöl i ett spänt muskulärt band. Från dessa punkter genereras en överförd smärta till en annan del av kroppen. Myofasciellt smärtsyndrom orsakas av aktiva triggerpunkter. Syftet med denna studie var att beskriva vilka dokumenterade effekter behandlingsmetoderna: nålar, elektrisk nervstimulering, ultraljud och töjning har vid myofasciellt smärtsyndrom. Litteratursökning för studien gjordes i Pubmed, Pedro, Amed och Cinhal.

Syftet med uppsatsen är att belysa en aspekt av Faluns omvandling till modern stad. Den del i denna modernisering som vidrörs i uppsatsen är införandet av elektrisk gatubelysning. Frågeställningarna i uppsatsen rör diskussionen som föregicks i stadsförvaltningen då man införde elektrisk gatubelysning i Falun och anledningarna till införandet av elektrisk belysning. Materialet som har använts för undersökningen är protokoll från stadsfullmäktige och drätselkammare i Falun under perioden 1863-1888. Gatubelysningen i Falun har sedan 1849 varit i stadsförvaltningens regi.

Syftet med uppsatsen är att belysa en aspekt av Faluns omvandling till modern stad. Den del i denna modernisering som vidrörs i uppsatsen är införandet av elektrisk gatubelysning. Frågeställningarna i uppsatsen rör diskussionen som föregicks i stadsförvaltningen då man införde elektrisk gatubelysning i Falun och anledningarna till införandet av elektrisk belysning. Materialet som har använts för undersökningen är protokoll från stadsfullmäktige och drätselkammare i Falun under perioden 1863-1888. Gatubelysningen i Falun har sedan 1849 varit i stadsförvaltningens regi.

Syftet med uppsatsen är att belysa en aspekt av Faluns omvandling till modern stad. Den del i denna modernisering som vidrörs i uppsatsen är införandet av elektrisk gatubelysning. Frågeställningarna i uppsatsen rör diskussionen som föregicks i stadsförvaltningen då man införde elektrisk gatubelysning i Falun och anledningarna till införandet av elektrisk belysning. Materialet som har använts för undersökningen är protokoll från stadsfullmäktige och drätselkammare i Falun under perioden 1863-1888. Gatubelysningen i Falun har sedan 1849 varit i stadsförvaltningens regi.

Vilken skattesats som aktualiseras för förbrukad el beror på vissa omständigheter. Den svenska skatten på elektrisk kraft uppgår år 2013 i normalfallet till 29,3 öre per kilowattimme. I vissa fall kan dock skatten vara avsevärt lägre. Exempelvis ligger skatten i vissa kommuner i norra Sverige och Sveriges inland på en skattenivå om 19,4 öre per kilowattimme, medan elektrisk kraft som överförs till skepp av en viss storlek som används för sjöfart och som ligger i hamn beskattas med endast 0,5 öre per kilowattimme. Slutligen beskattas även elektrisk kraft som förbrukas i industriell verksamhet i tillverkningsprocessen med 0,5 öre per kilowattimme, även kallad industriskattesatsen.

Postoperativt illamående och kräkning (PONV) är en besvärlig och vanlig komplikation i det postoperativa förloppet vilket kan leda till komplikationer, förlängd vårdtid och ökade kostnader. Många patienter har beskrivit det som att de hellre hade uthärdat smärta än att må illa och kräkas efter anestesi. Syftet med denna studie var att presentera omvårdnadshandlingar och åtgärder som allmänsjuksköterskan kan utföra för att lindra dessa besvär. Metoder som aromterapi och akupressur beskrivs och preventiva åtgärder som den preoperativa informationens betydelse och förberedelse med kolhydrater innan kirurgi behandlas. Aromterapi där patienten har fått inandats t.ex.

Vid simulering av tunga fordon krävs en rörelseplattform som återkopplar rörelser till föraren för optimal realism. Många av de rörelseplattformar som finns på marknaden är uppbyggda med hydrauliska komponenter. Det ger ett otympligt, högljutt och väldigt dyrt system som dessutom innehåller den för människan onyttiga kemikalien, hydraulolja. Detta examensarbete för civilingenjör i maskinteknik beskriver design och produktion av en elektrisk rörelseplattform med endast två frihetsgrader. För detta krävdes en mindre studie i de olika rörelseaxlarnas betydelse för hur realistiskt simuleringar upplevs.

Neuropati och angiopati är de främsta orsakerna till att fotkomplikationer uppstår hos diabetiker och flertalet fotsår som uppkommer leder till amputation. I S:t Vincentdeklarationen som tagits fram av världshälsoorganisationen finns ett mål att antalet amputationer som orsakas av diabetesfot ska halveras. Att praktisera en god behandlingsregim kan förhindra progression av sår och därmed en minskad risk för amputation. Denna litteraturöversikt syftar till att utreda vilka icke konventionella behandlingsmetoder och preventionsåtgärder som finns för sår på diabetesfot. Resultatets elva artiklar behandlar dessa områden och visar på olika metoder som kan vidtas, såsom NpHSS, Tretinoin, Citoprot- P®, elektrisk stimulering, larvterapi, vacuum kompression, hyperbariskt syre, tryckavlastande förband, C- peptid, temperaturmätning och PFC- strumpa.

Detta arbete beskriver en elektrisk pulsgenerator, dess konstruktion och ingående komponenter.Särskild uppmärksamhet ägnas åt det triggade gnistgapet och triggpulsgeneratorn. Gnistgapetskonstruktion beskrivs. En SPICE-modell utvecklas för gnistgapets urladdningskanal.Urladdningskanalens egenskaper simuleras. Simulerad och fotograferad kanalradie jämförs.Några genomförda försök beskrivs kort, däribland det katastrofala och avslutande försöket. Detavslutande försöket analyseras.

En vanlig komplikation efter operativa ingrepp är illamående och kräkning, som många gånger kan anses som ett mindre problem. Det kan dock leda till både onödigt obehag och förlänga vårdtiden för patienten. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva omvårdnadsåtgärder som kan förebygga och/eller lindra illamående och kräkning efter operativa ingrepp hos vuxna patienter. Frågorna som ställs är: Vilka omvårdnadsåtgärder kan (1) förebygga och (2) lindra illamående och kräkning efter operativa ingrepp hos vuxna patienter? Metoden är en litteraturstudie.

SammanfattningSjöfartshögskolan i Kalmar förfogar över en ångpanna som används för att utbilda sjöingenjörer, drifttekniker samt driftingenjörer. Ångpannan används för att ge studenterna övning i att programmera ett styrsystem och för att de ska få kunskap om praktisk användning av reglerutrustning. Den ursprungliga elektriska installationen för ångpannans styr- och övervakningssystem var opraktiskt utformad för operatören, där dels en omkoppling i systemet var ett krav vid körning av olika laborationer och dels var utrustningen omodern. Det fanns även brister i installationens dokumentation och i samband med att Sjöfartshögskolan planerade en utbyggnad av anläggningen ansågs det som ett allt för komplicerat arbete i dess dåvarande utformning.Syftet med uppdraget var att ta fram en lösning för en ny elektrisk installation till ångpannan, samt att praktiskt genomföra installationen. Målet är att operatören enkelt ska kunna köra anläggningen och göra val av olika laborationer utan att det skulle innefatta en omkoppling i installationen.

Syftet med studien var att undersöka vilka sjukgymnastiska behandlingsmetoder för att förbättra gångförmågan efter stroke som har dokumenterats, med avseende på effekt efter behandlingen, bestående effekt samt vilken vetenskaplig evidens som finns för dessa. Litteratursökning genomfördes i databaserna PubMed, PEDro, AMED och CINAHL med sökorden physical therapy modalities, stroke och gait, samt exercise therapy, stroke och gait. Sökresultatet blev 295 träffar. Av dessa var 54 studier relevanta för studien. Behandlingsmetoder som hittades var el-stimulering, hemträning, botoxinjektioner i kombination med el-stimulering, gång på löparmatta, avlastad gång på löparmatta, gång på löparmatta i kombination med el- stimulering, robotträning, funktionell träning riktad mot nedre extremitet och gångförmågan, balansträning och styrketräning.