Det är av stor vikt att vårdpersonal har goda kunskaper när det gäller bemötandet av kvinnor som blir utsatta för våld, eftersom sjukvården oftast är den första eller enda instans som kvinnan kommer i kontakt med. Det framgår enligt undersökning att nästan 50 % av alla kvinnor över 15 år har någon gång utsatts för psykiskt, fysiskt eller sexuellt våld av sin partner. Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar vårdpersonals möte med våldsutsatta kvinnor. Metoden som användes var innehållsanalys av vetenskapliga studier enligt Burnard. Resultatet visar att viktiga faktorer som påverkar mötet är rädsla hos vårdpersonal, frustration och brist i kunskap när det gäller kvinnovåld och hur man skall kommunicera med kvinnan på ett tillfredsställande sätt.

Syftet med studien var att undersöka hur människor upplever och hanterar risken att bli utsatt för hot och våld från klienter i arbetet. En kvalitativ ansats valdes vilket innebär att fokus har lagts på subjektiva upplevelser och erfarenheter av studieområdet. Studien genomfördes gentemot Socialtjänsten från två kommuner och urvalet bestod av intervjuer med elva socialsekreterare vars arbete innehåller myndighetsutövning och kontakt med klienter. Analys av data gjordes enligt induktiv tematisk analys. Resultaten visade att det föreligger en risk att bli utsatt för hot och våld av klienter men den upplevs vara liten.

SammanfattningBegreppet integrering är något man ständigt kommer i kontakt med i skolans värld. Men vad innebär integrering? Och vad är skillnaden mellan integrering och inkludering?När man behandlar dessa begrepp hamnar man ständigt inom det specialpedagogiska fältet. I den specialpedagogiska forskningen finns det två perspektiv som är framträdande, dessa är det kategoriska perspektivet samt det relationella perspektivet. Det är det senare som just nu lyfts i den specialpedagogiska forskningen.

Utmattningssyndrom, som bland annat innefattar påtaglig brist på psykisk energi, är en relativt ny svensk diagnos. Det saknas fortfarande i hög grad forskning kring effektiv behandling, trots att likartade tillstånd rapporteras internationellt. Syftet med denna studie var att undersöka patienters upplevelser av en behandling av utmattningssyndrom och därigenom öka förståelsen för vad de tycker är viktiga komponenter i denna. Fem informanter, som har genomgått gruppbehandling på Stressmottagningen, har intervjuats och materialet har analyserats induktivt tematiskt. Viktiga komponenter enligt informanterna är att hantera skam och lära sig acceptans, att sätta upp mål och strukturera problemen, att få kontakt med kroppen, att hantera ickefunktionella tankar, att testa nya beteenden, att lära sig gränssätta samt att öka sin tillit.

Syftet med uppsatsen var att utifrån de tidigare fängelsedömda kvinnornas perspektiv beskriva och försöka förstå de problem som kan uppstå i samband med när de efter frigivning skulle återta föräldrarollen. Den kvalitativa uppsatsen analyserades med hjälp av systemteorin, bindningsteorin och handlingsteorin. Analysen visade vilka olika system som respondenterna kom i kontakt med på vägen mot samt efter återföreningen. Bindningsteorin beskrev barnets reaktioner vid förlust av bindningsperson samt dess reaktioner vid återförening med bindningsperson. Studien visade att respondenterna förbereddes mycket lite inför frigivning inne på anstalten.

   Samhället står i ständig förändring, och vi lever i ett informationssamhälle där vi ideligen kommer i kontakt med olika former av texter, vilket har fått till följd att det ställs andra krav på människans läsutveckling. Då forskning har visat på minskad läsförmåga hos elever i årskurs 4, ansåg vi det intressant att utveckla kunskap om hur elevers läsintresse kommer till uttryck i och utanför skolan, vilket också är studiens syfte. I denna studie har kvantitativ och kvalitativ metod kombinerats. För att få svar på vilka förutsättningar som har betydelse för elevers läsintresse utanför skolan, genomfördes en enkätundersökning. Elevernas enkätsvar användes som stöd när lärarna därefter intervjuades.

Kvinnor som genomgår en inducerad abort är inte en homogen grupp, utan var och en har en egen personlighet och historia som påverkar deras upplevelse. Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelse av sin inducerade abort. Metoden var litteraturstudie med kvalitativ ansats. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades. Resultatet visade att kvinnor upplevde negativa känslor i samband med sin abort, de vanligaste känslorna som uttrycktes i ord var; orättvisa, sorg, vemod, tomhet, ånger, upprördhet, depression, skuld och förtvivlan.

Flickor och pojkar socialiseras in i skilda ko?nsroller och till en heterosexuell miljo?. Skolan a?r en plats som ska vila pa? demokratiska och inkluderande va?rderingar. Dock uppvisar forskningsresultat att skolan a?r en arena som tenderar att reproducera ora?ttvisor i samha?llet.

Tidiga vuxenlivet präglas av oprövade miljöer och situationer. Detta ställer höga krav på individens perception, anpassningsförmåga och attityd. En intensiv miljö flertalet unga vuxna kommer i kontakt med för första gången är krogen. Positiv attityd till riskfyllda beteenden där kan i förlängningen resultera i negativa hälsoeffekter. Syftet med denna enkätstudie var i huvudsak att undersöka unga vuxnas attityd till Verbal aggression, Rekreationellt berusningsdrickande, Riskfyllt sex, Fysisk aggression, Ekonomiskt riskfylld modekonsumtion, Ekonomiskt riskfylld festkonsumtion, Rekreationellt drogbruk och Riskfyllt spelande om pengar.

Sjuksköterskor kommer i hälso- och sjukvårdsarbete i kontakt med framtida föräldrar och skulle, om de hade kunskap, kunna informera om faktorer som påverkar fertiliteten hos kvinnor och män. Syftet med studien var att undersöka vad sjuksköterskestudenter kunde om kvinnans och mannens fertilitet innan sjuksköterskeutbildningens kurs om detta samt om kunskapen i fertilitet utvecklades under utbildningen. För att göra det fick en klass sjuksköterskestuderanden på en högskola i Mellansverige vid två tillfällen svara på en enkät som handlade om fertilitet. Det var 49 studeranden med en medelålder på 30,5 år som svarade på enkäten både före samt efter genomgången kurs där gynekologi ingick. Huvudresultatet visade att andelen som sades ha inhämtat sin kunskap om fertilitet från sjuksköterskeutbildningen ökade till 30 % från 4 %.

Jag har undersökt vilken matematisk kommunikation som förekommer i förskolebarnets bygglek. Jag valde metoden videoinspelning där jag observerade fem olika bygglekssituationer som jag sedan tolkade och analyserade. För att få en större förståelse kring byggmiljön ställde jag också några frågor till pedagoger som ansvarade för konstruktionsverkstaden. Resultatet visade att det konkreta materialet förstärkte översättningsledet från det barnet redan kan (första ordningens språk) till det barnet ännu inte förstår (andra ordningens språk). Pedagogerna kunde med materialets hjälp göra ett matematiskt begrepp konkretare.

Vårt syfte med denna studie var att få en ökad förståelse för hur ett urval yrkesprofessionella, två barnmorskor och en kurator, upplever sitt arbete med gravida missbrukande kvinnor. För att uppfylla vårt syfte har vi genomfört en kvalitativ fokusgruppsintervju med ett tvärprofessionellt team, bestående av kurator och barnmorskor. Som analysverktyg valde vi rollteorin och teorin om X och Y. Våra huvudsakliga resultat är att motivationsarbete är något som är ständigt närvarande och att det familjesociala teamet finner sina arbetsverktyg verkningsfulla. I vårt resultat är det några verktyg som är mer betydelsefulla än andra i arbetet med gravida missbrukare.

SAMMANFATTNING PROBLEM ? Vårt Fallföretag är ett livsmedelsföretag som tillverkar, marknadsför och distribuerar system för drycker och matvaror på arbetsplatser. Kundföretagen är representerade i ett flertal branscher, och är allt från små till stora företag som är geografiskt koncentrerade till Skåne och Stockholmsområdet. Fallföretagets kärnprodukt, kaffe, är relativt standardiserad, varför aktörerna i högre grad än tidigare konkurrerar via tjänster. Denna utveckling har medfört att goda relationer till kunderna blivit viktigare än kärnproduktens egenskaper, vilket i sin tur lett till att tjänstekonceptet blivit mer centralt.

Detta arbete går ut på att undersöka om det finns ett behov av att kunna blanda huvudmannaskapet i detaljplaner. I PBL-kommitténs slutbetänkande har man tagit upp frågan för att man anser att plan- och bygglagen inte efterföljs på det sätt som tanken var när den inrättades. Genom vår uppdragsgivare GF konsult AB kom vi i kontakt med ett antal kommuner som visade sitt intresse i frågan. Utifrån de problem som framgår av slutbetänkandet har vi sammanställt ett antal frågor som vi har använt oss av när vi har intervjuat kommunerna. Efter att ha genomfört intervjuerna och gjort en sammanställning av de svar vi fick har vi kommit fram till att de största problemen med huvudmannaskapsfrågan uppstår när en kommun lägger ut allmän plats med enskilt huvudmannaskap.

Vårt syfte med denna studie var att få en ökad förståelse för hur ett urval yrkesprofessionella, två barnmorskor och en kurator, upplever sitt arbete med gravida missbrukande kvinnor. För att uppfylla vårt syfte har vi genomfört en kvalitativ fokusgruppsintervju med ett tvärprofessionellt team, bestående av kurator och barnmorskor. Som analysverktyg valde vi rollteorin och teorin om X och Y. Våra huvudsakliga resultat är att motivationsarbete är något som är ständigt närvarande och att det familjesociala teamet finner sina arbetsverktyg verkningsfulla. I vårt resultat är det några verktyg som är mer betydelsefulla än andra i arbetet med gravida missbrukare.