När en ungdom misstänks för att ha begått ett brott kommer han eller hon i kontakt med rättssystemet på olika vis. Rättsystemets uppgift i detta sammanhang är givetvis att skipa rätt. Vidare är dess uppgift även att hjälpa den unge tillrätta i samhället igen.Min avsikt med arbetet är därför att ge en bild av hur ungdomsbrottslingar behandlas i rättssalen av de olika aktörerna för att se huruvida behandlingen kan sägas överensstämma med den allmänna, common sense, uppfattningen om hur ungdomsbrottslingar ska behandlas och om denna behandling överensstämmer med lagstiftarens intentioner. Jag ämnar också beröra hur aktörerna kan sägas känneteckna och klassificera ungdomsbrottslingen och lägga upp sitt arbete i behandlingen. I detta sammanhang blir det speciellt intressant att se om de följer några givna mönster inom rättsväsendet som kan ses som meningsfulla för samtliga aktörer.

Corporate Social Responsibility, CSR, är ett medel som företagen använder sig av för att leva upp till de ökade krav som omvärlden ställer på dem, framförallt när det kommer till frågor om etik, samhället, och miljön. Den externa kommunikationen blir ett naturligt led i att föra ut information om företagets CSR-arbete till omvärlden, och det är i slutändan de anställda som, i sin kontakt med kunderna, står för mycket av den kommunikationen. Att beskriva och analysera hur Lindex respektive Folksams CSR-arbete kommuniceras ut till de anställda, utgör syftet i studien. För att hjälpa oss att beskriva och analysera den interna kommunikationen, introduceras i teoriavsnittet en kommunikationsmodell som skildrar den kommunikativa handlingens förlopp, från sändare till mottagare. Teorin ger även en förståelse för begreppen internkommunikation och informationsöverflöd samt några vanliga kommunikationskanaler, där bland; arbetsplatsträffar och intranät.

Unga män i Sverige idag förknippas ofta med sociala problem vilket också understödjs av aktuell statistik som visar att det är unga män mellan 16 och 24 år som i störst utsträckning blir utsatta för misshandel och utmärker sig vad det gäller andelen misstänkta våldsbrott. Den här studien syftar till att undersöka hur till synes vanliga unga män ser på sig själva som män, vilket utrymme våld har i deras vardag och om, och i så fall på vilket sätt, våld är en del i deras manliga identitetsskapande. Slutsatsen av undersökningen är att de unga männen har en stereotyp bild av vad manlighet generellt står för. Däremot är de själva något ambivalenta vad det gäller sin egen identitet som män, och är ännu inte redo att gå alltför långt bortifrån den stereotypa bilden av hur en man anses ska vara. I undersökningen framgår också att våld inte är något normaliserat för dessa unga män.

Bakgrund: För att kunna ge en tydlig beskrivning av patientperspektivet gällande erfarenheter av bemötandet inom ambulanssjukvården och på akutmottagning är det viktigt att ta hänsyn till människors förväntningar på bemötande inom ambulanssjukvården. En ambulanssjuksköterska måste kunna visa engagemang och empati och kunna tolka och förutse patienters olika behov.Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av bemötande inom ambulanssjukvården och på akutmottagning.Metod: En litteraturstudie med systematisk ansats där studier (n=20) med kvalitativ metod inkluderats. Artikelsökningarna gjordes i databaserna CINAHL och PUBMED.Resultat: I resultatet framkommer tre teman; "det första upplevda bemötandet på akutmottagningen".Slutsats: Vid ett behov av akutsjukvård är ambulanssjukvården och akutmottagningen på ett sjukhus de första vårdinstanser som patienter kommer i kontakt med. Hur patienterna upplever bemötandet inom dessa instanser är avgörande för hur deras förtroende påverkas för deras fortsatta vård..

Syftet med studien var att undersöka människors motivation till deltagande inom lagidrott, vilken motivationsreglering som påverkar en idrottare till deltagande inom idrott samt hur uppfattat självbestämmande stöd från tränaren påverkar motivationsreglering, beroende på kön och spelarposition. Undersökningsdeltagarna var 146 idrottare, 59 kvinnor och 87 män, som var medlemmar i olika idrottsföreningar. Insamling av data gjordes i form av personlig kontakt med en enkät som innehöll mätinstrumenten Sport Motivation Scale och Sport Climate Questionnaire. Resultatet visade att det fanns en skillnad mellan könen i yttre reglering. De inre motivations-regleringarna i studien hade positiva korrelationer med yttre motivationsreglering, alltså om den inre motivationen höjs hos en idrottare så blir även den yttre motivationen förhöjd.

Syftet med detta arbete är att få ökad insikt och kunskap kring samverkansformer. Samverkan innebär att läraren, föräldrarna och eleven utför målinriktade samverkansformer för att främja elevens kunskapsmässiga och sociala utveckling. Vi undrar därför vilka former som främjar samverkan samt vilka eventuella hinder som finns. För att kunna ta del av lärarnas uppfattningar har vi gjort intervjuer på två olika skolor. Slutsatserna från intervjuerna diskuteras och analyseras med hjälp av styrdokument och relevant litteratur samt fördjupas utifrån ett kunskapssociologiskt perspektiv.

Syftet med studien var att undersöka relationen mellan klienter med missbruksproblematik och deras socialsekreterare inom socialtjänstens vuxenenhet. Vi ville söka reda på hur klienter upplever relationen med sina socialsekreterare, vilken betydelse relationen har samt hur en bärande relation skapas. För att få svar på detta genomfördes fyra halvstrukturerade intervjuer med personer som har en pågående kontakt med en socialsekreterare inom socialtjänstens vuxenenhet. Som analysverktyg valdes ett maktperspektiv samt Goffmans dramaturgiska rollteori. Resultaten visade på en variation i intervjupersonernas upplevelser av relationen till sina socialsekreterare.

Tidigare forskning om förekomsten av hot, våld och trakasserier inom kriminalvården påvisar att detta är en förekommande faktor inom kriminalvårdens verksamhet. Genom policys om hur man skall arbeta ?personligt men inte privat? skapas ett ?vi och dem? perspektiv som påverkar den dynamiska säkerheten. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur anställda inom kriminalvården upplever sin säkerhet på jobbet och på sin fritid. Studien är baserad på de övergripande frågeställningarna: Hur upplever kriminalvårdarna sin säkerhet på jobbet? Hur upplever kriminalvårdare sin säkerhet på fritiden, är det lätt för före detta intagna att komma i kontakt med dem i ?det fria?? Utifrån en kvalitativ studiedesign utformade vi intervjufrågor som ställts till fem kriminalvårdare, i syfte till att undersöka deras upplevelse av hot, våld och trakasserier på deras arbetsplats.

Blödarsjuka är en ovanlig medfödd sjukdom som kräver livslång behandling och kontinuerlig kontakt med sjukvården. Tidigare forskning visar att leva med en kronisk sjukdom innebär restriktioner och påverkar personens upplevda hälsa. Hälsa är ett begrepp som innefattar sundhet, friskhet och en känsla av välbefinnande och kan upplevas trots sjukdom.  Sjuksköterskan ska genom sin omvårdnad främja hälsa hos personer med blödarsjuka. Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av att leva med blödarsjuka. Litteraturstudien baserades på 18 vetenskapliga artiklar.

Människor med psykisk sjukdom har ofta på grund av sina funktionsnedsättningar stora svårigheter att ta kontakt med myndigheter vilket medför att de inte får sina behov tillgodosedda. I syfte att förbättra livsvillkoren och samordna insatser för dessa människor startades verksamheter med personligt ombud. Syftet med studien är att belysa olika samhällsaktörers erfarenheter av personligt ombud. De forskningsfrågor vi utgår från för att besvara syftet är hur aktörerna upplever och beskriver innebörden av det uppdrag de personliga ombuden utför samt hur de upplever att personliga ombud påverkat människor med psykiska funktionsnedsättningars möjigheter till integrering och delaktighet i samhället. Genom att intervjua flera enskilda aktörer från nätverket kring människan med psykisk funktionsnedsättning belyser studien vilken betydelse personligt ombud har för individen.

I förskolan har man som pedagog inte bara kontakt med barnen, utan även med barnens föräldrar. Relationen mellan pedagoger och föräldrar är därför viktig för att skapa ett gott samarbet mellan hem och förskola samt för föräldrarnas möjlighet till inflytande i verksamheten.Syftet med undersökningen är att få en inblik i hur relationen kan se ut mellan pedagoger och föräldrar i förskolan. Jag vill granska från båda parters synvinkel hur de upplever föräldrarnas inflytande och förtroende för pedagogerna och den pedagogiska verksamheten. Som undersökningsmetod har jag valt att utgå ifrån en kvalitativ ansats där jag har genomfört intervjuer med fyra pedagoger och fyra föräldrar.Undersökningens resultat ger en inblick i hur relationen kan se ut mellan pedagoger och föräldrar i förskolan. Samtliga föräldrar och pedagoger i undersökningen var överens om att en god relation bygger på trygghet och respekt för varandra.

Integration policies have failed to make diversity into anything more than occupying the same physical space. People of different cultural background still do not share their lives to any real extent. Attempts made within planning and landscape architecture to catalyst the integration process have mainly been focused on structural measures, such as residential policies. As for outdoor environments, non-verbal casual encounters in the shape of crossing paths are assumed to lie at the heart of urban social integration.The aim of the thesis is to question this assumption and, as the thesis will show, there is literature supporting this aim. Looking at the works of Gordon Allport, Lewis Coser and some of their followers, I find intercultural contact to require more complex ways of interaction in order to reduce prejudice and to generate tolerance and understanding.

Illamående och kräkning är förekommande biverkningar hos patienter med cancer som behandlas med cytostatika och är därmed tillstånd som sjuksköterskan kommer i kontakt med. Om patientens illamående och kräkning inte förebyggs kan det leda till konsekvenser som att patienten blir dehydrerad, tappar aptiten, blir undernärd och försvårar skadad vävnad att återhämta sig från cytostatikabehandling. Trots att de flesta patienter får antiemetika lyckas inte deras illamående och kräkning förebyggas. Syftet var att belysa komplementära behandlingsmetoder vid cytostatikarelaterat illamående och kräkning. Studien är utförd som en litteraturstudie och baserad på 14 vetenskapliga studier.

Ungefär 5-10 procent av alla personer med diabetes har diabetes typ 1. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med diabetes typ 1. Totalt analyserades elva artiklar med kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Analysen resulterade i kategorierna: Att känna oro och rädsla; Att känna hinder; Att känna ett behov av stöd och vilja bli förstådd; Att känna kontroll. Litteraturstudien visade att personer med diabetes typ 1 kände oro och rädsla för komplikationer.

I arbetet i vården kommer vårdaren i kontakt med personer med demens. Mötet med personer med demens kan vara komplicerat, det kan vara svårt att veta hur vårdaren ska bemöta en person med demens. Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie var att belysa vårdarens möte med personer med demens. Analysmetod som har använts for att analysera materialet var Burnards 4 steg. De kategorier som kom fram var att tolka och förstå personen med demens, anpassning och känsla av otillräcklighet.