Missbruk är en problematik vars negativa effekter framför allt påverkar det sociala livet, arbete, intressen, aktiviteter och relationer, detta då all tid och fokus läggs på själva missbrukandet. Att inte kunna vara aktiv på det sätt som önskas skapar både ett fysiskt och psykiskt lidande. Människor som mår dåligt på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning kan använda sin kreativitet för att komma i kontakt med sina problem. Studien fokuserar på att undersöka blandmissbrukares upplevelse av skapande aktivitet i sin behandling. Studien har genomförts via kvalitativ metod och datainsamlingen har skett med hjälp av en egenkonstruerad intervjuguide.

Denna uppsats handlar om handledare på ett fontänhus och hur de förhåller sig till sin handledarroll. Handledarnas arbete innebär självkännedom och eget skapande av yrkesrollen och jag vill med min uppsats belysa hur olika förhållningssätt handledarna har och hur de alla har olika arbetsmetoder. Att sätta gränser och vilken relation man vill ha till medlemmar skiljer sig åt beroende på hur personlig/privat man som handledare vill vara. Gränsdragning är en del av arbetssättet på fontänhuset. Att sätta gränser är viktigt då man som handledare arbetar med att vara personlig i kontakten med medlemmarna.

Bakgrund: Depression i kombination med andra sjukdomar ger ökad vårdbelastning, vårdkostnader och ökad dödlighet för patienten. Syftet: med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans roll vid identifierandet och diagnostiseringen av äldre deprimerade patienter över 65 år. Metod: Uppsatsen är en litteraturöversikt som involverar 11 vetenskapliga artiklar. Resultat: Både sjuksköterskor och patienter undviker att samtala om emotionella problem. Sjuksköterskan har stor potential att bli bättre i identifierandet och i kontakten med patienten.

Syftet med den här uppsatsen är att söka utröna vilka förväntningar och krav skolan ställer på föräldrarna gällande deras engagemang för sina barns skolgång, samt föra en analytisk diskussion gällande om kraven och förväntningarna är rimliga eller ej. Sex grundskolelärare intevjuades och resultatet visar att lärarna i olika hög grad ställer krav eller har önskningar om att föräldrarna ska samarbeta med skolan. För lärarna innebar samarbetet att föräldrarna stöttar sina barn, uppmuntrar/ kontrollerar att barnen gör sina läxor, rapporterar frånvaro samt är öppna för en god kontakt med skolan. Min slutsats är att det samarbete som lärarna beskriver kan anses rimligt att föräldrarna ställer upp på, i den mån de kan, eftersom det gynnar eleverna. Lärarna såg ett problem i att skolan i dag inte kan tillgodose alla elever med det stöd de behöver, eftersom skolan har brist på resurser.

Bakgrund: Hållbarhetsredovisningar har blivit allt mer populära på senare tid. Genom dessa kommunicerar företaget ut till sina intressenter om verksamhetens påverkan på samhället ur ett hållbarhetsperspektiv. Tidigare forskning har till stor del koncentrerat sig på företagens perspektiv och vilken nytta de har av hållbarhetsredovisningar, men det finns även en mottagande sida av kommunikationen som utgörs av företagens intressenter. Bland intressenterna finns det ett forskningsgap om hur kreditgivarna uppfattar hållbarhetsredovisningarna, trots att de är en av de viktigaste intressentgrupperna. Forskning med utgångspunkt i legitimitetsteorin och signaleringsteorin, har även visat att den nytta företagen har av hållbarhetsredovisningarna kan ske på bekostnad av hållbarhetsredovisningarnas användbarhet ur kreditgivarnas perspektiv. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur användbara hållbarhetsredovisningar är för svenska kreditgivare, samt att bidra till diskussionen i forskningen kring hållbarhetsredovisningens användbarhet utifrån hur den ser ut idag.

Syftet med studien var att erhålla förståelse för hur kontakten med personalen till vuxnabrukare vid LSS-boenden upplevs ur ett föräldraperspektiv. Genom att sätta föräldrarnai fokus, önskade vi få kännedom om de handlingssätt som främjar ett bra samspel.Fokuserade områden var kommunikation, samarbete, inflytande och förväntningar.Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med två fäder och tre mödrar varsbarn bor på gruppbostad/servicebostad. De inspelade intervjuerna transkriberades ochanalyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Tolkningen gjordes med hjälp avrollteorin. Respondenterna uttryckte både likartade och skilda upplevelser av kontaktenmed boendepersonalen.

Syftet var att i denna studie behandla ämnet åldersblandat i förskolan. Syftet var att beskriva för och nackdelar med åldersblandade barngrupper i förskolan. Min undersökning bygger på rena faktastudier av litteratur samt enkäter och öppna frågor. Pedagogerna som deltagit i min enkät har erfarenheter av både åldersblandade och åldersindelade barngrupper. Resultatet i min studie pekar mot att åldersblandade barngrupper gynnar framförallt de yngre barnen.

Syftet med vår undersökning var att belysa några lärares syn på talat ungdomsspråk. Vuxengenerationen har alltid haft åsikter om ungdomsspråk och menat att det är torftigt och ovårdat, samtidigt som forskning visar att det är kreativt och nyskapande och viktigt för ungdomarna själva. Detta motsatsförhållande fann vi intressant. I egenskap av blivande lärare ville vi därför ta reda på om lärare, som ju dagligen kommer i kontakt med ungdomar och deras språk, också har en negativ syn på talat ungdomsspråk. Vi har använt oss av kvalitativ undersökningsmetod och gjort djupintervjuer med sex lärare och observerat fem av dem under minst en dag för att söka klarhet i hur de förhöll sig till talat ungdomsspråk.

Denna studies syfte är att undersöka våldsutsatta kvinnors förväntningar på och upplevelser av socialtjänstens bemötande och insatser utifrån Goffmans dramaturgiska rollteori samt maktperspektivet. I denna studie används en kvalitativ ansats där vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med våldsutsatta kvinnor som har varit i kontakt med socialtjänsten. De studier som berör våldsutsatta kvinnors förväntningar på och upplevelser av socialtjänsten är väldigt begränsade. Med detta i åtanke bör ytterligare forskning inom detta ämne eftersträvas. Föreliggande studies resultat har varit att de våldsutsatta kvinnornas förväntningar inte överensstämde med upplevelserna som de hade av socialtjänstens bemötande och insatser.

Jag fick i uppdrag av Barn- och ungdomsförlaget Vombat förlag, att göra en barnbok som handlar om väderfenomen för målgruppen barn 6-9 år. Boken ska innehålla förklaringar och fakta om tretton olika väderfenomen, men i detta examensarbete har jag gjort förslag på fyra uppslag ur boken som behandlar fyra olika väderfenomen.Det finns idag redan många böcker som behandlar temat väder och väderfenomen, då det är ett relevant och spännande ämne som barn ständigt kommer i kontakt med och som påverkar dem varje dag. Dock har jag inte stött på någon som enbart fokuserar på väderfenomen utan att gå in på klimatfrågor eller mer omgripande information om väder. I detta examensarbete har jag undersökt hur informativ illustration kan användas för att på ett enkelt, tydligt och underhållande vis förklara vad som ligger bakom de olika väderfenomenen. För att ta reda på detta och för att förstå målgruppens behov har jag använt mig av teorier, gjort en omvärldsanalys och en målgruppsanalys.Utifrån vad jag kom fram till har jag utformat ett förslag på fyra uppslag som jag sedan testade på målgruppen..

 Globaliseringen och den avancerade informations- och kommunikationstekniken har möjliggjort för företag att låta personalen arbeta utspritt på olika geografiska platser, vilket har gjort att distansledarskap är ett växande fenomen. Studiens syfte var att, utifrån ett chefsperspektiv, få ökad kunskap om ledarskap på distans med fokus på vilka eventuella utmaningar som distansledarskap för med sig samt vilka verktyg och strategier som blir särskilt betydelsefulla vid denna form av ledarskap. Fem fokuserade intervjuer, som analyserades med induktiv tematisk analys, visade att de utmaningar som distansledarskapet förde med sig var: att ständigt vara nåbar och tillgänglig, att upptäcka problem i tid, att balansera och anpassa kontakten samt att få tiden att räcka till. De verktyg och strategier som blev särskilt betydelsefulla var: samarbete och stöd inom organisationen, dokumentation och informationshantering, kommunikation, schemalagda möten samt fysisk närvaro och tillgänglighet. Studiens resultat visade att regelbunden kontakt och förtroendeingivande relationer får betydelse för distansledarskapets framgång.

Syfte Uppsatsens syfte är att jämförande och beskrivande undersöka hur föräldrar upplever att skolvalet påverkat deras barns situation ur ett integrationsperspektiv. Metod Materialet för undersökningen har samlats in genom kvalitativa samtalsintervjuer, dessa har jämförts dels med varandra och dels med tidigare forskning. Vi har varit i kontakt med två olika föräldragrupper, en i Spanien och en i Sverige. Resultat Skolvalet kan ses som ett aktivt deltagande i samhället genom det aktiva val som det innebär att välja. Båda respondentgrupperna är överens om att det är viktigt att integreras och att det största ansvaret ligger hos invandrarna. Anledningarna till att man väljer en skola som speglar den egna kulturen är ofta desamma.

SAMMANFATTNINGAtt förlora en förälder under barndomen är inte ovanligt, trots det är kunskaperna om dessa barns behov av stöd och hjälp förhållandevis begränsade. Barns sorgereaktioner och behov av stöd skiljer till vissa delar från vuxnas. Syftet med studien var att belysa faktorer i ett barns livssituation som påverkar sorgearbetet i samband med en förälders död. Metoden som använts är en litteraturstudie med kvalitativ ansats och resultatet utgjordes av en granskning av vetenskapliga artiklar. En innehållsanalys har genomförts.

Syftet med detta arbete var att få ökad förståelse för hur pedagogerna ser på sitt arbete i en större barngrupp. Vi ville undersöka hur barnens lek, samspel och lärande möjliggörs eller begränsas i en större barngrupp, och vilken roll tryggheten har för de yngre barnen i barngruppen. Vi har genomfört observationer i barngruppen samt intervjuat 4 pedagoger med kvalitativ metod på en förskola med en större barngrupp. Det arbetar 7 pedagoger på avdelningen där vi gjort vår studie men de övriga 3 pedagogerna ville inte ställa upp. Samtliga intervjuer och observationer har transkriberats och analyserats var för sig.

Syftet med studien var att beskriva hur en grupp arbetsterapeuter/synpedagoger genom aktivitet behandlar synskadade personer med aktivitetsproblem. Elva intervjuer genomfördes med semistrukturerade intervjufrågor. Insamlad data bearbetades och gav fyra kategorier: "Att se människan", "Att möjliggöra självständighet genom information", "Att öka möjligheterna för aktivitetsutförande i personens omgivning" samt "Att skapa vägar till möten med andra människor". Resultatet visade att behandling i aktivitet inte utförs eller behöver utvecklas på många platser, mycket beroende på bristande resurser. Den behandling i aktivitet som utförs omfattar framförallt läs- och skrivsituationen.