Detta är ett 20 poäng stort examensarbete i Medieteknik utfört hösten 2005 samt våren 2006. Examensarbetets syfte är att skapa ett användargränssnitt till menysystemet för en produkt som skall komma med motionscyklar för hemmabruk.Examensarbetet har inneburit att genom hela designprocessen ha en hög grad av kontakt med potentiella slutanvändare till produkten. Detta har skett genom längre intervjuer, enkäter och tester.Gränssnittet skulle innehålla vissa funktioner som specificerades av uppdragsgivaren. Detta var till exempel vilka inställningar som bör kunna göras och vilka olika alternativ på cykling man har.Efter inledande dialog med potentiella slutanvändare och kvantitativ informationsinsamling togs ett antal designförslag fram som utvärderades av slutanvändare.Förslag på navigering och menyträd testades i experimentform, detta innebar att användarna ombads utföra ett antal uppgifter och fick förklara hur de tänkte lösa dessa. Slutligen sammanfogades resultaten till en prototyp till ett användargränssnitt.

Syftet med detta arbete har varit att få en inblick i hur en samverkan mellan hem och skola kan fungera samt hur man som lärare kan bemöta föräldrar i olika sorters samtal. Frågeställningar som legat till grund för arbetet är följande: - Hur och i vilket syfte samverkar lärare med hemmet?- Hur kan samarbetet med hemmet påverka klasrumssituationen?- Hur kan man som lärare nå fram till alla föräldrar? - Vad bör man som lärare tänka på i olika sorters samtal med föräldrarna? Genom litteraurstudier har jag utökat mina kunskaper på området och genom en undersökning i form av intervjuer har jag fått en inblick i hur lärare kan se på familjesamverkan i skolan. Undersökningarna visade att lärare samarbetar med hemmet dels i syfte att informera om klassrumsverksamheten, dels för att skapa en god kontakt mellan hem och skola. I kontakten med hemmet var lärarnas attityd ödmjuk och deras inställning var att föräldrarna kunde ses som en tillgång för att skapa en trygghet för eleverna i skolan.

The purpose of this paper was to examine how youths, age 18-20, experience the verdict to the probation service and how it affects their lives. We have examined the relation between youths and the probation service from a youth perspective, what kind of support and intervention they receive and how their surroundings react and respond on the verdict. Our research was based on a qualitative method consisting of individual interviews with eight youths and one interview with a social worker from the probation service. We have used Urie Bronfenbrenner's "the Ecology of Human Development" as our main theory and the conceptions labeling, participation and the key terms adversity and protective environment to analyse and comprehend the material. We found that all eight youths were satisfied with the probation service and the help they had received.

Syftet med uppsatsen är att studera hur socialsekreterare arbetar med aktivering av försörjningsstödstagare och vilka faktorer som påverkar arbetet med aktiveringen. Materialet för studien består av fyra intervjuer med socialsekreterare som arbetar med ekonomiskt bistånd i en kommun i Sverige. Resultaten visar att aktivering av arbetslösa försörjningsstödstagare utförs i form av jobbaktivering eller resursaktivering. Alla intervjuade socialsekreterare ser på aktivering som en bra och nödvändig åtgärd, som både har en stöttande och kontrollerande funktion med tyngdpunkt på stöd. Vidare visar resultaten att det finns faktorer på tre nivåer som påverkar arbete med aktivering:Samhällsnivå: Socialtjänstlagen, arbetsmarknaden, politiska beslut, skärpta regelverk, information och samverkan;Organisationsnivå: otydligt uppdrag, riktlinjer och kriterier; resursbrist, tidsbrist, arbetsbelastning, bristande samverkan, bristande information;Individnivå: socialsekreterarens erfarenhet och utbildning, syn på aktivering; klienteras utbildning, arbetslivserfarenheter, motivation, socialkompetens och eventuella individuell problematik, önskningar, mål och syn på framtid, tidigare erfarenheter av kontakt med socialtjänsten..

Den här studien handlar om vad förskolepedagoger har för synsätt på konflikter som pågår mellan barn i förskolan. I litteraturen tar jag upp perspektiven miljön, pedagogen, barns lek och genus, detta för att få en bakgrund och en förförståelse om hur pedagogerna kan tänka kring ämnet konflikter. För att kunna få reda på hur pedagoger ser på konflikter som pågår mellan barn i förskolan, har jag gjort intervjuer vid en förskola som jag tidigare har haft kontakt med. Intervjufrågorna var öppna och tolkningsbara, vilket gjorde att intervjuerna fortlöpte som ett samtal. De här intervjuerna har jag sedan transkriberat för att kunna urskilja ett antal nyckelbegrepp och teman.

Urininkontinens är ett globalt problem som förekommer hos mer än 50 miljoner av världens befolkning och är tre gånger vanligare bland kvinnor än hos män. Urininkontinens medför en försämrad livskvalitet genom att bland annat påverka kvinnors fysiska, psykiska, sexuella och sociala välbefinnande. Sjuksköterskan kommer i kontakt med kvinnor som har urininkontinens och för att kunna ge god vård och främja hälsa behövs kunskap om hur kvinnor upplever urininkontinens. Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med urininkontinens. Metoden var en litteraturstudie som bestod av 13 vetenskapliga artiklar.

Bröstcancer är den vanligaste cancer formen bland kvinnor i västvärlden och statistiken visar en fortsatt ökning. Syfte med studien var att få en ökad förståelse för kvinnor med bröstcancer och deras upplevelse av stöd. Fjorton vetenskapliga artiklar analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier: att få känslomässigt och praktiskt stöd från familj, vänner och grannar, att sakna hjälp och förståelse från familj, vänner, grannar och sjukvård, att bra kontakt med personal inom sjukvården leder till trygghet, att ha någon med erfarenhet att tala med och att skingra tankarna genom aktiviteter. Resultatet visade att det viktigaste stödet var från familjen och att det fanns brister i stödet från personal inom sjukvården.

Syftet med undersökningen var att undersöka vad dagens ungdomar har för värderingar och förväntningar till det kommande arbetslivet. Teorier tar upp ungdomsarbetsmarknaden som försvårar för ungdomarna att få arbete. Värderingarna bland ungdomarna har påverkats av deras uppväxt och ett individualiserat tankesätt har utvecklats. Arbetet ska innebära mer än bara en försörjning, det ska vara en del av identiteten. Det viktigaste på en arbetsplats är bra arbetskamrater och roliga arbetsuppgifter.

Undersöka vilka olika motivationsfaktorer och belöningar är motiverande för medarbetare samt vilka belöningar är motiverande på kort och långt sikt. Även undersöka hur medarbetare förhåller sig till belöningssystem Metod: Jag har använt kvantitativ metod bestående av enkäter. Data jag samlat in, kodades om till siffror och sedan redogjordes med hjälp av olika typer av diagram och tabeller, vilket blev grunden för min analys. Slutsats: Att ha bra kontakt med sina medarbetare och chefer, att få ta eget ansvar, utvecklingsmöjligheter/utbildningsmöjligheter, att få feedback och beröm samt att få högre lön är de mest motiverande belöningarna. Utvecklingsmöjligheter/utbildningsmöjligheter är mest motiverande på långt sikt medan de övriga nämnda belöningarna är mest motiverande både på kort och långt sikt.

Litteraturstudiens syfte var att beskriva upplevelser av att vara akut kritiskt sjuk och vårdas på intensivvårdsavdelning (IVA). 15 vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats, vilket resulterade i sju kategorier: Att påverkas av miljön: Att bli påverkad av närstående och personals bemötande: Att inte kunna göra sig förstådd och vara beroende av andra: Att känna smärta: Att uppleva märkliga saker och vara rädd: Att ha ett stort behov av information och inte förstå hur sjuk man är: Att tänka positivt under vårdtiden och efter tillfrisknandet försöka gå vidare i livet. Resultatet visade att akut kritiskt sjuka personer hade stort behov av information och att de blev påverkade av miljön på IVA. Medicinsk utrustning upplevdes både betryggande och stressande. God omvårdnad av personal och kontakt med närstående spelade stor roll för tillfrisknandet.

Syftet med denna studie var att beskriva hur biståndshandläggare och representanter för anhörigföreningar upplevde att anhörigvårdarnas behov av stöd tillgodoses. I studien intervjuades fyra biståndshandläggare och tre representanter för anhörigföreningar. Personliga intervjuer genomfördes med hjälp av en intervjuguide med olika frågeområden. Resultatet av denna studie visade att samtliga biståndshandläggare ansåg att kommunen till största delen kunde tillmötesgå de anhörigas behov av stöd. Från anhörigföreningarnas sida ansåg man att samhället måste ta mer hänsyn till anhörigas behov samt bli bättre på att informera anhöriga om deras olika rättigheter.

Sjuksköterskans arbetsmiljö innebär ständig kontakt med bakterier och andra mikroorganismer. I denna miljö utgör händerna det viktigaste arbetsredskapet, men är samtidigt den största källan till smittspridning. Noggrannhet när det gäller handhygien är därför av största vikt i vårdandet av sjuka människor. Syftet med föreliggande studie var att undersöka sjuksköterskans kunskap om handhygien utifrån Handbok för hälso- och sjukvårdspersonal (2005). En empirisk studie med kvalitativ ansats genomfördes med urval av 21 sjuksköterskor.

Syftet med denna uppsats var att klargöra vad några psykiatriskötare som är yrkesverksamma inom den slutna psykiatrin har för erfarenheter kring diagnosen och bemötande av personer som lider av borderline personlighetsstörning. De övergripande frågeställningarnavar: Hur beskriver intervjupersonerna diagnosen BPS? Vad har intervjupersonerna för egna erfarenheter kring mötet med personer som lider av BPS? Och vad anser intervjupersonerna att ?gott bemötande av personer som lider av BPS är? Metoden som användes var en kvalitativ intervju med halvstrukturerat upplägg. Intervjuerna gjordes med fyra yrkesverksamma psykiatriskötare. De utskrivna intervjuerna tolkades utifrån ett hermeneutiskt perspektiv.

Hur vi upplever ett besök i en butik påverkas av en mängd olika faktorer. En av faktorerna är andra konsumenter som finns runt omkring oss i butiksmiljön. Att shoppa innebär inte enbart att man går och köper en produkt, att shoppa är lika mycket en upplevelse. Att shoppa kan fungera som avkoppling, ett nöje eller rent av ett sätt att fly vardagen för en stunds rekreation. Shopping är även ett sätt för konsumenter a tt uppleva sociala möten av olika slag.

Fibromyalgi har en okänd etiologi och är ingen sjukdom utan snarare ett kroniskt muskulärt smärtsyndrom och tiden innan diagnos upplevs ofta som svår hos patienten. Att bli misstrodd, ifrågasatt och inte bli bemött med respekt från sjukvårdspersonal är ett stort lidande för denna patientgrupp. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa kvinnors upplevelser av att leva med fibromyalgi. Åtta kvalitativa artiklar publicerade mellan år 1995 till 2008 granskades och analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: att anpassa sig till vardagen, ändrade familjeförhållanden, symtomen påverkar det sociala livet, att lära sig leva med symtomen och att bli misstrodd.