Att åldras är en stor förändring både för de som bor kvar hemma och för dem som väljer att flytta till ett särskilt boende. Vilka upplevelserna är och vad det innebär har intresserat oss under vår utbildning och därför beslutade vi oss för att ta en djupare titt på detta fenomen. Syftet med denna studie var att undersöka upplevelsen äldre människor har av att flytta till ett särskilt boende och efter att ha bott där under en kort tid. Vi valde att använda en kvalitativ metod och genomförde sex intervjuer med personer som nyligen flyttat till ett särskilt boende. Resultatet visade att förändringen kunde delas in i fysiska, psykologiska och sociala upplevelser. I den fysiska upplevelsen var känslor förknippade med fysiskt beroende av omsorgspersonal samt den kroppsliga förändringen för de äldre.

Den äldre befolkningen ökar, och med färre platser på särskilda boendeformer tenderar de äldre boende hemma med hemtjänst att bli allt fler samt mer hjälpberoende. Hos den äldre befolkningen är fall ett stort hälsoproblem. Trettio procent av alla över 70 år boende i eget hem faller minst en gång varje år. Inre faktorer kan påverka individens balansförmåga och därmed ses som riskfaktor för fall. Fem äldre personer i Bodens kommun boende hemma med hemtjänst, med assistans vid personlig vård, har besökts för att pröva om Downton Fall Risk Index, chairstand test, stående balanstest och gångtest är tillämpbara i hemmiljö.

Den äldre befolkningen ökar, och med färre platser på särskilda boendeformer tenderar de äldre boende hemma med hemtjänst att bli allt fler samt mer hjälpberoende. Hos den äldre befolkningen är fall ett stort hälsoproblem. Trettio procent av alla över 70 år boende i eget hem faller minst en gång varje år. Inre faktorer kan påverka individens balansförmåga och därmed ses som riskfaktor för fall. Fem äldre personer i Bodens kommun boende hemma med hemtjänst, med assistans vid personlig vård, har besökts för att pröva om Downton Fall Risk Index, chairstand test, stående balanstest och gångtest är tillämpbara i hemmiljö.

Denna uppsats är ett examensarbete på 22,5 Hp, gjort av Natalie Pålsson, student på produktdesignprogrammet på Malmö Högskola, under våren 2013.Projektet handlade om att undersöka möjligheten till att skapa en ljuskälla utan elektricitet. Syftet med projektet var att uppmärksamma problematiken av den höga energiförbrukningen av ljuskällorna i belysning. Projektet hade under hela dess gång ett biomimetiskt förhållningssätt och under förstudien gjordes en grundlig studie av ämnet biomimetik. Biomimetik innebär att man som designer lär och inspireras av naturen i sin produktutveckling. Förstudien behandlade även ämnet naturens ljus och då framför allt bioluminiscens som valdes som ljuskälla i armaturen.

Vid industriell produktion så uppstår värme vilken inte till fullo kan utnyttjas varför en viss mängd värme blir kvar som restvärme. Företagen inom industrin strävar efter att minska eller ytterligare utnyttja restvärmen och den energin som denna innehåller. Idag är det vanligaste användningsområdet i Sverige för restvärme från industrin att denna används i närliggande fjärrvärmenät. Ibland finns inte denna möjlighet eller är begränsad i sin omfattning. Ett alternativ för svensk industri skulle kunna vara att producera elektricitet av denna restvärme.Denna rapport är ett examensarbete för KTH i samarbete med företaget Climeon.

Syftet med denna litteraturstudie var att få kunskap om hur slaktkycklingarna hanteras från infångning i stallet till dess att de bedövats vid slakt. Fokus ligger främst på hur hanteringen ser ut i Sverige. Hur påverkas slaktkycklingarna under hanteringen och hur ser stressnivån ut och vilka faktorer bidrar till en ökad dödlighet? I Sverige föds det varje år upp cirka 80 miljoner slaktkycklingar som vid cirka fem veckors ålder transporteras till slakt. Enligt flera olika forskare har hanteringen från infångning till bedövning många brister ur ett djurvälfärdsperspektiv.

Arbetet är en energianalys av gravstenstillverkning där energiförbrukningen för hela livscykeln redovisas. Analysen gäller en så kallad funktionell enhet som består av gravsten och sockel av vångagranit som levereras till en kyrkogård i Malmö. Ett svenskt stenhuggeri har hjälpt till med att ta fram data för de olika tillverkningsmomenten. Förutom uppgifter om själva tillverkningen har även kompletterande uppgifter inhämtats som gäller till exempel transporter och inköpt material. Jämförelse görs mellan fyra olika bearbetningar av den funktionella enheten.

Internetanvändande är idag vardag för många barn och unga. Barnen är medlemmar på och använder communitys, de chattar och skickar mail till varandra samt använder snabbmeddelandeklienter såsom msn. Syftet med denna studie är att undersöka hur 41 stycken tolvåringar på en skola belägen i en mindre ort i Skåne använder internet, både hemma och i skolan samt att ta reda på hur skolan använder internet i undervisningen och vilken information skolan har gett tolvåringarna om internet. För att få svar på dessa frågor gjordes enkäter med 41 stycken tolvåringar samt intervjuer med deras lärare och rektor. I enkätundersökningen framgår det att en övervägande del av tolvåringar både har dator och internet hemma samt att många av dessa surfar helt själv.

Hör slöjan hemma i en demokratisk stat? Det är inte helt lätt att avgöra eftersom slöjbruket beror på så många olika faktorer. I denna uppsats presenteras bakgrundsfakta om kvinnan i det muslimska samhället, jämställdheten, Islam och demokrati och slöjan i världen. Vad gäller slöjan så är det i grund och botten en sedvänja som inte direkt har med islam att göra.  Trots det så väljer många kvinnor att bära den som en symbol för sin religion.

Studier har visat att unga har allt svårare att etablera sig på de arenor som hör vuxenlivet till, det gäller såväl inträde i arbetslivet, eget boende som familjebildande. Detta har medfört att ungdomstiden blivit allt mer utdragen och sträcker sig längre upp i åldrarna. Fokus i studien riktades mot ungas etablering på bostadsmarknaden och syftet med undersökningen var att nå en förståelse för hur ungdomar födda på 80-talet i åldrarna 19-23 år upplever situationen att bo hemma hos sina föräldrar. Vidare var studiens syfte att skapa en förståelse för vilka faktorer som påverkar ungdomarna till att bo kvar hemma hos sina föräldrar. Detta problemområde kan ses ur ett mikro- och ett makroperspektiv, där sociala strukturer på makronivå utgörs av kulturen, normerna och värderingarna i samhället, samt de objektiva institutionerna.

Denna uppsats utgör ett försök att förstå de drivkrafter som låg bakom det tämligen omfattande byggandet av mindre vattenkraftverk (understigande 1500 kW) som inträffade i Norrbotten vid mitten av 1910-talet. Ett annat mål med uppsatsen var att undersöka vilka problem som en entreprenör inom småskalig vattenkraft kunde stöta på i konstruerandet av ett tekniskt system. En vanlig förklaring till att byggandet av småskalig vattenkraft tog fart vid 1910-talets mitt har varit att det första världskriget orsakade en energikris då tillförseln av fotogen för belysning i stort sett upphörde. Undersökningen har visat att planerna på att bygga mindre vattenkraftverk i vissa fall föregick denna energikris. Andra faktorer har uppenbarligen varit viktiga drivkrafter bakom övergången till elektricitet.

Studier har visat att unga har allt svårare att etablera sig på de arenor som hör vuxenlivet till, det gäller såväl inträde i arbetslivet, eget boende som familjebildande. Detta har medfört att ungdomstiden blivit allt mer utdragen och sträcker sig längre upp i åldrarna. Fokus i studien riktades mot ungas etablering på bostadsmarknaden och syftet med undersökningen var att nå en förståelse för hur ungdomar födda på 80-talet i åldrarna 19-23 år upplever situationen att bo hemma hos sina föräldrar. Vidare var studiens syfte att skapa en förståelse för vilka faktorer som påverkar ungdomarna till att bo kvar hemma hos sina föräldrar. Detta problemområde kan ses ur ett mikro- och ett makroperspektiv, där sociala strukturer på makronivå utgörs av kulturen, normerna och värderingarna i samhället, samt de objektiva institutionerna.

Den här rapporten är gjord för ett kandidatexamensarbete på KTH inom programmet industriell ekonomi med inriktning mot energisystem och hållbar utveckling. Bakgrunden till studien är den ökning av andelen elektricitet i Sverige som genereras från förnybara energikällor, där lagstiftning och politiska mål kring utsläpp av växthusgaser har varit drivande faktorer. Vindkraft är en av dessa förnybara energikällor och produktionen av elektricitet från vindkraft har på senare tid ökat kraftigt i Sverige.Den ökade mängden vindkraft som ingår i det svenska energisystemet ställer ökade krav på regleringen av produktionen i elnätet då vindkraftens effekt varierar med vindhastigheten, den är intermittent. I dagsläget är det främst vattenkraften som används för reglering av vindkraften, men den är till största del utbyggd i norra Sverige och transmissionsbegränsningar i elnätet gör att dess förmåga att reglera elproduktion i södra Sverige är begränsad.Studiens mål är att svara på om det finns teknologier för lagring av energi som är lämpliga och ekonomiskt hållbara för användning i Sverige samt hur dagsläget för vindkraften ser ut i Sverige. En omfattande studie av de i dagsläget aktuella teknologierna för lagring av energi utförs.

I det här examensarbetet dimensioneras en solcellsanläggning med batteribank till fyra kolonistugor som kommer att vara bebodda under sommarhalvåret på Wij Trädgårdar i Ockelbo. Den förväntade elanvändningen beräknas för två olika brukarbeteenden. Ett brukarbeteende där hushållsapparater med höga effekter (exempelvis mikrovågsugn) förväntas ha kortare drifttider vilket resulterar i lägre krav på installerad solcellseffekt samt en mindre batteribank.För den kemiska energilagringen i en batteribank undersöks flera olika typer av uppladdningsbara batterier. AGM blyackumulatorn är det batteri som anses vara lämpligt för kemisk energilagring i solcellssystemet och som har använts vid dimensioneringen av batteribanken. Vidare undersöks möjligheterna att lagra elektricitet småskaligt genom pumpat vatten till ett vattenmagasin, som ett komplement till energilagringen i batteribanken.

Syftet med studien var att undersöka språklig medvetenhet hos förskolebarn. Frågeställningar som har undersökts är: Hur språkligt medvetna är förskolebarn?; Finns det skillnader mellan en- och flerspråkiga förskolebarn i fråga om språklig medvetenhet?; Hur svarar barnen på testuppgifterna?; Hur arbetar förskolor med språket?; Vad ger förskolorna för råd till föräldrar?; Vilka språk kommer barnen i kontakt med i hemmet?För att få svar på mina frågeställningar har jag använt mig av ett test som mäter språklig medvetenhet, en enkät samt en intervjustudie. 19 flerspråkiga och 21 enspråkiga barn testades i fonologisk och morfologisk medvetenhet, barnens föräldrar fyllde i en enkät om barnens språkmiljö hemma och personal på barnens fem olika förskolor svarade på frågor om språkstimulansen i förskolan. Resultatet visar ingen signifikant skillnad mellan en- och flerspråkiga barn. De flerst barn börjar bli medvetna om språkets form, framför allt när det gäller den fonologiska biten.