En studie om unga vuxnas upplevelser av att bo hemma
Studier har visat att unga har allt svårare att etablera sig på de arenor som
hör vuxenlivet till, det gäller såväl inträde i arbetslivet, eget boende som
familjebildande. Detta har medfört att ungdomstiden blivit allt mer utdragen
och sträcker sig längre upp i åldrarna. Fokus i studien riktades mot ungas
etablering på bostadsmarknaden och syftet med undersökningen var att nå en
förståelse för hur ungdomar födda på 80-talet i åldrarna 19-23 år upplever
situationen att bo hemma hos sina föräldrar. Vidare var studiens syfte att
skapa en förståelse för vilka faktorer som påverkar ungdomarna till att bo kvar
hemma hos sina föräldrar. Detta problemområde kan ses ur ett mikro- och ett
makroperspektiv, där sociala strukturer på makronivå utgörs av kulturen,
normerna och värderingarna i samhället, samt de objektiva institutionerna.
Mikronivån utgörs av individernas objektiva handlingar och de subjektiva
värderingarna i de sociala nätverken som individen ingår i. Både Svensk och
utländsk forskning har studerat hur strukturer på makronivån påverkar processen
att flytta hemifrån, svenska undersökningar har visat att bostadsmarknad,
arbetsmarknad och utbildningslängd har betydelse för när en individ flyttar
hemifrån. Den teoretiska utgångspunkten utgörs av Eriksons psykosociala
utvecklingsteori. Studien genomfördes genom semistrukturerade intervjuer över
Internet med elva unga vuxna. Resultatet visade att ekonomi var en stor
anledning till att fortsätta bo hemma, bostadsmarknaden nämns också som ett
problem. Betraktat ur Eriksons psykosociala teori skulle boendet hemma hos
föräldrarna kunna vara en lösning på krisen, att hitta sin roll i samhället då
de unga vuxnas svårigheter med att etablera sig på bostadsmarknaden och
arbetsmarknaden, gör att inträde i vuxenrollen försenas. Bekvämlighet, sällskap
och stöd ses också som viktiga faktorer som gör att ungdomar vill bo kvar
hemma. Fördelarna med boendeformen sammanfaller i hög grad med de ovan angivna
anledningarna till att fortsätta bo hemma. Nackdelar är att privatlivet
minskar, och att självständigheten påverkas negativt. Vuxenblivandet påverkas
negativt av boendeformen, det är något samtliga informanter är överens om utom
en. Det visade sig att männen fått mer respons på boendet ifrån arbetskamrater
än vad kvinnorna fått. Relationerna mellan informanterna och deras familj har
kunnat beskrivas i tre olika kategorier, de som har en nära relation till sin
familj, de som har en bra relation och de som upplever att de har en bra
relation men att de inte umgås så mycket med sin familj, vilket är positivt för
relationen. Vi har även kunnat finna stöd i tidigare forskning för våra
resultat, vilket vi upplever som en styrka i studien.