Idag består största delen av vår energikonsumtion av fossila bränslen, vilka leder till en rad olika miljöproblem varför det är viktigt att ta fram alternativ. Vågkraft har en stor potential till att bli en energikälla med väsentlig betydelse för framtida elproduktion. Syftet med undersök-ningen har varit att studera olika möjligheter som vågkraftsindustrin har att erbjuda och att se vilka tekniska lösningar som förväntas bli dominerande inom de närmaste 20 åren. Genom vågenergiomvandlare omvandlas vågornas energi till elektricitet och det är energiomvand-lingen som kallas för vågkraft. Det finns många olika platser i världen som lämpar sig för vågkraft, framför allt länder med kust mot Atlanten och Stilla havet.

Denna rapport behandlar vissa problem associerade med utnyttjandet av vindkraft för batteriladdning. Grunden till de problem som beskrivs ligger i svårigheten att anpassa laddeffekten till vindens effektvariationer vid varierande vindhastigheter. Aerodynamiska effekter hos turbinen ger problembilden en ytterligare dimension. De bakomliggande orsakerna beskrivs teoretiskt. Olika designmässiga val för att anpassa vindkraftverket till de dynamiska problemen tas även upp..

Idag består största delen av vår energikonsumtion av fossila bränslen, vilka leder till en rad olika miljöproblem varför det är viktigt att ta fram alternativ. Vågkraft har en stor potential till att bli en energikälla med väsentlig betydelse för framtida elproduktion. Syftet med undersök-ningen har varit att studera olika möjligheter som vågkraftsindustrin har att erbjuda och att se vilka tekniska lösningar som förväntas bli dominerande inom de närmaste 20 åren. Genom vågenergiomvandlare omvandlas vågornas energi till elektricitet och det är energiomvand-lingen som kallas för vågkraft. Det finns många olika platser i världen som lämpar sig för vågkraft, framför allt länder med kust mot Atlanten och Stilla havet.

Den studerade hypotetiska gården ligger i Uppland och producerar mjölk med en besättning på 240 kor och lika många djur av alla åldrar i rekryteringsbas. Grovfoder och spannmål odlas delvis på gården och delvis på mark som erhålls av grannar mot ersättning. Att tilldela korrekta värden på ersättningen är avgörande för ekonomiska beräkningar.Att använda en foderstat bestående av mer grovfoder av högre kvalité ger ett behov av ca 220 ha åkermark utöver gårdens egna ca 240 ha. Beaktas dessutom lämplig växtföljd behovs 760ha men ca 300 av dessa ha kommer inte att direkt användas för att odla biomassa till det här systemet varvid skörden på de 300 ha kan säljas. Den ökade grovfodergivan ger ett stort överskott på biprodukter såsom ensilage, gödsel och halm, närmare bestämt ca 8 ton TS per dag.

Vårt syfte med studien var att undersöka barns uppfattningar om läsning och skrivning, där vi utgick från frågeställningarna varför, hur och när. Tillvägagångssättet för att besvara våra frågeställningar var av kvalitativ art, där 16 barn intervjuades. Barnen befann sig i årskurs två i en skola i Kalmarområdet.Resultatet visade att de flesta barn förknippade syftet kring att lära sig läsa och skriva till framtiden eller vuxenlivet. Majoriteten av barnen upplevde att de läste och skrev både hemma och i skolan, dock skiljde det sig åt vad gäller mängden läsning som skedde i respektive miljö. En differens kunde även ses i vad de skrev om, beroende på om de var hemma eller i skolan.

Allt fler människor väljer att vårdas i sitt eget hem och vården blir allt mer avancerad. Till detta tillkommer att befolkningen blir allt äldre vilket medför ett ökat tryck på hälso- och sjukvården. Alla personer har individuella behov som ska uppfyllas för ett fungerande i dagligt liv. Att drabbas av sjukdom kan innebära svårigheter att kunna få dessa behov tillgodosedda. Syftet med studien var att beskriva upplevelser av behov hos äldre personer som bor hemma med omfattande hjälp och stöd i dagligt liv.

The purpose with this essay is to reveal the recurrent debate about children?s TV-watching and to investigate if and how teachers should use the TV as a help in the preschool education..

Inledning. Vi är alla konsumenter. Vi förväntar oss att kunna köpa den där billiga tröjan på klädkedjan här hemma, men stannar vi någonsin upp och funderar på vem som sytt tröjan?.

SAMMANFATTNING Sveriges befolkning blir allt äldre och antalet personer över 80 år ökar. Många vill bo kvar hemma men äldre med stora hjälpbehov flyttar till äldreboende. Syftet med studien var att belysa äldres uppfattningar om att vara äldre och deras syn på äldreboende. Vidare hur de ser på att själva bo på ett äldreboende och deras syn på att diskutera en framtida flytt till äldreboende med anhöriga eller vårdpersonal. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och intervjuer gjordes.

I denna uppsats så undersöker jag platsidentitet och mötesplatser i Kristinehamn. Genom intervjuer och en enkätundersökning har jag fått en inblick i hur mina respondenter känner inför dessa ämnen. Jag undrar om det finns platser i staden där invånarna kan träffas och föra att gott samtal och om de känner sig hemma i Kristinehamn. I analysen av materialet använder jag mig av olika kulturgeografiska teorier, till exempel David Harveys tolkning av Lefebvres rumsdialektik; en modell för att förstå rummets tillblivelse med hjälp av platsens materialitet, den upplevda platsen och den föreställda platsen. Jag har även använt Ray Oldenburgs teori om tredje platser; en betydelsefull mötesplats utanför hemmet och jobbet.

Som en följd av Stockholms stads satsning mot att bli en fossilbränslefri stad senast år 2050 har Norra Djurgårdsstaden utvecklats som ett miljöprofilområde. Detta innebär att området ska bli en världsledande stadsdel inom miljöutveckling. En del i denna utveckling omfattar att fastigheterna i Norra Djurgårdsstaden ska minimera sin energianvändning och till viss del även bli självförsörjande av elektricitet. Fastigheternas tak ska optimeras för solceller gällande orientering, lutning och storlek. Denna rapport omfattar en fallstudie där de fem fastigheter som är belägna i kvarter Hornslandet i Norra Djurgårdsstadens byggetapp Norra 2 undersöks och utvärderas.Syftet med rapporten är att undersöka möjligheterna för en implementering av solceller på fastigheterna i kvarter Hornslandet samt utvärdera hur lönsamt det skulle vara för fastigheternas byggherre, Stockholmshem, att fastigheterna är delvis självförsörjande.

Introduktion: 30 procent av alla personer över 65 har någon gång råkat ut för en fallolycka. Ungefär hälften av alla äldre som bor hemma är rädda för att falla. 38 procent uppger att de undviker vissa aktiviteter pga. fallrädsla. Tidigare studier har visat på att fallrädsla kan leda till en ökad risk för fall.

Distributionen av elektricitet bedrivs i Sverige som naturliga monopol av lokala nätägare. Regleringen av företagens intäkter har genomgått stora förändringar; från att ha varit en kostnadsbaserad reglering, har nu en modell med nätägarnas prestation i fokus tagits i drift: Nätnyttomodellen (NNM). Prestationen mätes i huvudsak av hur stor kundnyttan är, där en av aspekterna är distributionsnätens tillgänglighet. NNM konstruerar ett radiellt referensnät med en annan struktur, än vad det verkliga nätet har. Rapporten beskriver NNM allmänt och tillförlitlighetsmetoden i modellen mer utförligt.

Vi människor blir allt fler. Vi förbrukar allt mer. Elförbrukningen skjuter i höjden och soptipparna växer. Vattendragen växer igen allt mer. Miljöresurserna sinar och miljön har allt svårare att återhämta sig.

Inom Försvarsmakten används motordrivna generatorer för att förse många förbandsenheter med elektricitet. Dagens bullriga och vibrerande elverk är idag möjliga att ersätta med tystare bränsleceller. På köpet erhålls en bättre ergonomi för alla som arbetar i hytter som strömförsörjs av elverk. I rapporten redovisas funktionen för olika typer av bränsleceller, vilka bränslen de använder sig av och hur dessa kan transporteras. Dessutom redovisas hur två elverk används och vilka förbättringar som kan åstadkommas vid byte till bränsleceller.