ProblemHar ekonomerna så stor påverka på hur ett bra resultat definieras inom landstinget att det medicinska resultatet får stå tillbaka? Är balanserade styrkort verkligen omtyckt av läkare som Aidemark kom fram till i sin studie 1998, och leder det till någon förbättring eller effektivisering inom sjukvården?SyfteSyftet med vår uppsats är att undersöka hur ekonomer och läkare inom Landstinget uppfattar resultat, samt att undersöka synen på användandet av balanserade styrkort för styrning inom sjukvården.MetodVår uppsats bygger på en kvalitativ metod, och vår primärdata består av intervjuer med fem personer som jobbar på staben och Centralsjukhuset i Karlstad inom Landstinget i Värmland. Intervjuerna har skett på respektive respondent arbetsplats och varit av öppen individuell karaktär, samtliga intervjuer har bandats.SlutsatsNär det gäller resultat, är respondenterna ganska överens om att det finns skillnader mellan de olika yrkesgruppernas syn på resultat. Den stora skillnaden här är att läkarna på Centralsjukhuset anser att Landstinget i Värmland värderar ett ekonomiskt resultat betydligt högre än ett medicinskt resultat, medan de som jobbar på staben inte anser att det är någon större skillnad i hur de olika resultaten värderas.Styrning med balanserade styrkort var något som läkarna på Centralsjukhuset gärna hade varit utan, de menade att det varken lett till någon besparing eller effektivisering. Kritiken mot styrkorten var stundtals hård från läkarna, och en menade till och med att, styrkorten blivit en religion och en total sanning för vissa inom landstinget.

Detta examensarbete är utfört hos Lantmännen Axa. De tillverkar matbröd och kaffebröd på tre olika produktionslinjer. De har problem med för mycket svinn på kaffebrödslinjen där de tillverkar stora och små kaffebröd. Syftet med detta examensarbete är att kartlägga var svinnet uppstår, orsakerna till detta samt ge förslag på förbättringsåtgärder. Examensarbetet har genomförts som ett sex sigma projekt och följt DMAIC-cykeln.

The idea for the project emerged when Nilorn wanted to get better control over their supplychain and improve operational efficiency. The company also want to reduce their expenses inthe continuous process of improving profitability. By choosing the right option oftransportation and mode of transport there are large potential savings for the company. Thisenables Nilorn to reduce the transportation costs and strengthen the environmentalresponsibilities by reducing their environmental impact.The flow of goods within Nilorn has over the past years increased significantly and most ofthe gods today is transported by air. The aim of this thesis is to analyse the supply chain of thecompany and evaluate the potential economic savings in this area.

I dagens samhälle säger sig de flesta företag sätta personalen främst och nyckelordet är kompetens och kunskap. Detta är en följd av att västvärlden gått från produktionssamhälle till ett informationssamhälle och till det som kallas den Nya Ekonomin. I denna allt mer globala värld har företag insett att de behöver vara mer flexibla i personalhänseende för att vara konkurrenskraftiga, vilket innebär att företag till stor del använder sig av temporär personal. Vi ser att det är en paradox att man å ena sidan pratar om lärande organisationer som bygger på kunskap samtidigt som dessa företag använder sig av temporär personal som i praktiken inte innehar och inte får möjligheter att tillskansa sig denna kunskap. Denna uppsats behandlar problemet av att kombinera flexibilitet med motivation och lärande organisationer med frågeställningen: Vad händer med motivationen i företag och det organisatoriska lärandet då företag väljer ett flexibelt organisationsätt? Syftet med uppsatsen är att kritiskt granska och undersöka klädföretags arbete och inställning med/till den perifera arbetskraften för att kunna se vad detta har för effekt på motivationen i företag och företags kompetens.

 Lantmännen i Holmsund tillverkar pelleterat djurfoder till gris, nöt, ren och höns. På fabriken finns tre stycken presslinjer som pressar råvarorna till pellets. Vid tillverkning av pellets blandas råvarorna med ånga som håller ca 75-78°C. Ångan gör att pelletsen blir varm och fuktig efter tillverkningen. För att pelletsen ska kunna hålla en god kvalité vid transport och förvaring torkas denna med luft i pelletskylar.

I detta projekt kartläggs elanvändningen vid Säffle Verkstadsbolag AB. Projektet undersöker även olika effektiviserande elåtgärder, samt effektiviserande värmeåtgärder på kontorslokalen. De frågor som projektet svarar på är:1. Hur ser företagets elanvändning ut i dagsläget?2.

All energi är viktig energi. Energin är kostsamt för växthusföretagarna i landet. I det här arbetet undersöks möjligheter att spara energi i en befintlig växthusmiljö. För att faktiskt kunna räkna på de olika besparingarna används ett fallföretag där det är möjligt att applicera de olika energibesparingarna. Arbetet fokuserar på att besvara fyra frågor angående energibesparingar i växthusmiljö. Frågorna lyder: Är det möjligt att optimera energiförbrukningen utan att försämra odlingsmöjligheterna? Var finns de största energiförlusterna hos fallföretaget? Vad finns det för kostnadsmässiga och energibesparande alternativ?, Hur mycket blir den totala energibesparingen på en helårsproduktion för de olika alternativen?. Genom en litteratursökning i ämnet hittades fem punkter hos fallföretaget som kan åtgärdas. De fem punkterna är: att isolera grunden, att isolera under bordskant, installera väv, byte av växthusportar och laga otätheter i växthuskonstruktionen. Att isolera grunden görs med hjälp av cellplast i ytterkant av anläggningen för att förhindra kall luft att komma in och varm luft att försvinna ut. Att isolera under bordskant innebär att sandwichelement placeras under bordens kant höjdmässigt för att inte försämra instrålningen av solsken.

Behovet av bra miljölösningar växer ständigt i dagens samhälle och fastighetsmarknaden är en marknad som är i stort behov av att spara energi. I dagens läge har ett antal miljöklassningssystem etablerat sig på den svenska fastighetsmarknaden. Dessa system är ofta bra att arbeta med när det gäller nyproduktion och omfattande ombyggnationer, även om det innebär det stora ekonomiska kostnader för fastighetsägaren. Att det kostar mycket för fastighetsägaren att få en byggnad miljöklassificerad och att det saknas tydliga incitament till miljöanpassning gör att utvecklingen bromsas. För att tydliga incitament till miljöinvesteringar ska skapas så krävs det att fastighetsägarna ska kunna se en tydlig ekonomisk lönsamhet i investeringen.

Fabriken vid SCA Packaging Förpackningsservice i Värnamo har under en längre tid haft en layout som inte har varit ändamalsenlig till dess funktion. För att kunna möta ökad konkurrens och interna krav pa effektivisering behövdes en ny lösning för maskinuppställning och flödeshantering.1 oktober 2005 inleddes examensarbetet vid SCA i Värnamo, då det hade beslutats att en limmaskin skulle flyttas in i de redan trångbodda lokalerna. Examensarbetarna fick i uppgift att, med gängse metoder, ta fram en ny layout som dels var möjlig ur ett rent praktiskt perspektiv, och dels sa effektiv att den nya maskinen kunde installeras utan att nyanställningar skulle behövas göras.1 inledningsfasen gjordes en flödeskartläggning av produktionen vid företaget med hjälp av de produktionskort som används i tillverkningen. Denna flödesanalys låg senare till grund för hur den nya layouten utformades. Med metoden systematisk lokalplanläggning arbetades en ny maskinuppställning fram.

I detta examensarbete har a?tga?rder i ett energieffektiviseringsarbete av typen EPC analyserats. Umea? kommuns fastighetsavdelning startade sitt EPC-projekt 2008 syftet att energieffektivisera mer a?n 130 byggnader. Detta projekt sades da? vara det sto?rsta av sitt slag i Sverige.

Detta examensarbete behandlar entreprenadformen funktionsentreprenad (FE) med inriktning hus. Intresset för denna entreprenadform uppstod då vi upplevde att de traditionella entreprenadformerna inte är tillräckligt tydliga avseende ansvaret för funktionen hos slutprodukten. Insamlandet av material har i huvudsak skett genom intervjuer av byggherrar och entreprenörer bl.a. för att ta del av deras erfarenheter av funktionsentreprenaden som upphandlingsform. Syftet med arbetet har varit att, via dessa intervjuer, undersöka inställningen hos de inblandade företagen och försöka hitta de gemensamma områden där en samverkan i en FE kan vara möjlig.

I detta projekt kartläggs elanvändningen vid Säffle Verkstadsbolag AB. Projektet undersöker även olika effektiviserande elåtgärder, samt effektiviserande värmeåtgärder på kontorslokalen. De frågor som projektet svarar på är:1. Hur ser företagets elanvändning ut i dagsläget?2.

Målet med utredningen i denna rapport har varit att kartlägga Martin Olssons transporter som körs av sju åkerier i Stockholmsregionen. Informationen från kartläggningen har sedan analyserats i syfte att ta fram ett förslag för ett transportupplägg för det studerade transportflödet. Information om flödena samlades in under en vecka och kan ses som ett stickprov på transportbehovet eftersom detta kan variera över året. Av den information som fanns tillgänglig att jämföra med var veckan dock förhållandevis representativ i jämförelse med andra perioder.Utredningen i rapporten gav efter analyser att dynamisk ruttplanering skulle ge minskade kostnader med ungefär 20 % under den studerade tidsperioden. Besparingen baserades på transportkostnaden, räknat i åkarens kostnader, för dynamisk ruttplanering jämfört med dagens zonplanering.

Scanias modulära produktionssystem gör en stor mängd anpassningar möjliga samtidigt som kostnaderna för produktutveckling, produktion och reservdelshantering hålls nere. Scania ville se över sitt balkprogram för svetsade tvärbalkar för att minska kostnader och förbättra konstruktionen. En av Scanias tvärbalkar var en sluten, vridstyv luftfjädringsbalk som satt på ett stort antal av Scanias lastbilar. Balken tillverkades genom gjutning men på grund av relativt höga produktionskostnader för den gjutna balken har chassiavdelningen på Scania tagit fram ett svetsat alternativ. Konstruktionen för den svetsade balken var inte färdig då lösning för ventilinfästning saknades.

Sveriges bostäder står för en tredjedel av den totala slutliga energianvändningen i landet. Av denna energi går nästan 60 % till uppvärmning av bostaden och det varmvatten som används i den. En del i ledet för att minska vår påverkan på klimatet är att till år 2020 ha ökat vår energieffektivitet med 20 %. Nybyggnationen av fastigheter i Sverige är förhållandevis låg sett till det totala antalet bostäder som finns, därför är behovet stort av att inte bara bygga nya effektiva bostäder, utan även renovera de befintliga bostäderna.HSB är ett av Sveriges största bostadskooperationer och har föreningar och fastigheter över hela Sverige. HSB Umeå är en av 31 regionala föreningar och har ca 8 000 medlemmar.