Syftet med studien var att undersöka om vi med hjÀlp av lekar kunde stÀrka gruppkÀnslan i en förskoleklass. Vi valde att göra denna undersökning pÄ grund av att man i allt större utstrÀckning börjat fokusera sig pÄ den enskilde individen och dÀrmed kommer gruppen i andra hand. Det Àr viktigt att barnet kÀnner sig trygg i gruppen för att fÄ en positiv personlighetsutveckling. Sammanlagt deltog 45 barn frÄn tre olika skolor. För att utföra undersökningen anvÀnde vi oss av intervjuer med fÀrdiga svarsalternativ.

Syftet med studien Àr att undersöka fyra stycken kvinnor som Àr medlemmar i samma mediala grupp. Uppsatsen Àmnar undersöka hur de ser pÄ sig sjÀlva och sin medialitet utifrÄn gruppen och samhÀllet de lever i genom deras livsberÀttelse. Det Àr en kvalitativ undersökning som genom livshistorieintervjuer samt deltagande observationer studerar kvinnornas berÀttelser och deras medverkan i gruppen. Slutsatsen visade en ambivalent syn pÄ att de var annorlunda och visade en rÀdsla och försiktighet mot samhÀllet utanför gruppen som de lever i till vardags..

Syftet med studien var att jÀmföra dygnsrytm samt kost - och munhygienvanor mellan ungdomar som uppvisar en kariesprevalens med dem som Àr kariesfria. Efter ett konsekutivt urval med jÀmn fördelning med avseende pÄ kariesprevalens och kön, svarade 196 ungdomar i Äldern 15-16 Är vid ordinarie tandvÄrdsbesök pÄ en enkÀt. FrÄgeomrÄdena var förutom bakgrundsvariabler, sömn-, kost- och munhygienvanor. Studie visade med avseende pÄ dygnsrytm att 37% var kvÀllsmÀnniskor, 13% var morgonmÀnniskor och hÀlften var neutrala. Ett samband pÄvisades mellan kariesprevalens och dygnsrytm, i gruppen kvÀllsmÀnniskor fanns en större del med karies.

Syftet med studien var att undersöka om och i sÄ fall hur personer som har genomgÄtt viktminskning i grupp upplever att de har pÄverkats av sjÀlva gruppen samt söka fÄ förstÄelse för sjÀlva grupprocessen. Metoden som anvÀndes var intervju, dÀr fem personer i Äldrarna 32- 48 Är ingick, en man och fyra kvinnor. Resultatet som framkom var att gruppen har pÄverkat personerna pÄ olika sÀtt, till exempel genom bidragandet av motivation och socialt stöd som för mÄnga har underlÀttat deras resa mot en sundare livsstil. Gruppen hade en större inverkan i de fallen dÀr personerna kÀnde varandra och dÀr det öppnades upp för diskussion och reflektion gruppmedlemmarna sinsemellan, nÄgot som ocksÄ bidrog till lÀrande. Slutsatsen Àr alltsÄ; Ja, gruppen har en pÄverkan, men hur pass stor den pÄverkan Àr skiljer sig mellan olika grupper och individerna som befinner sig i dem..

Personer som trÀnar styrketrÀning lyfter ofta för lÀtt och slutar lyfta för tidigt för att uppnÄ önskat trÀningsresultat. Syftet med studien var att testa hur prestationen vid styrketrÀning pÄverkas dÄ mÄlsÀttningen att uppnÄ maximal anstrÀngning anvÀnds i jÀmförelse med att anvÀnda mÄlsÀttningen att prestera maximalt antal repetitioner. Tolv mÀn och 20 kvinnor randomiserades till tvÄ grupper. AMRAP-gruppen försökte prestera maximalt antal repetitioner och RPE-gruppen försökte uppnÄ maximal anstrÀngning. För att mÀta hur prestation pÄverkas av mÄlsÀttning berÀknades relativ förÀndring mellan set 1, i vilket bÄda grupperna försökte prestera maximalt antal repetitioner, och set 2, i vilket grupperna anvÀnde respektive angiven mÄlsÀttning.

Syftet med vÄrt utvecklingsarbete var att undersöka om intensiv satsning pÄ gruppstÀrkande övningar kan stÀrka gruppgemenskapen sÄ att fler elever kÀnner sig trygga i gruppen. Vi genomförde gruppstÀrkande- och samarbetsinriktade övningar med 2 elevrgrupper pÄ skilda skolor. Det totala elevantalet var 41 elever. MÄnga av övningarna hÀmtades ur Gunilla Wahlströms bok " Gruppen som grogrund" (1993). Dessa genomfördes vid tvÄ till tre tillfÀllen i veckan under sex veckor, och var av lite olika karaktÀr.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur olika vÀndpunkts processer i en kristen kontext kan se ut. Resultatet av studien visar att en betydande push-faktor ut ur missbruket för vÄra informanter bestÄtt av de negativa konsekvenserna som missbruket fört med sig, initialt försÀmrad hÀlsa. Parallellt med detta upplevde informanterna att det var nÄgonting utanför deras egen kontroll som ?drog? dem ur missbruket. VÄra informanter har haft kÀnslan av att nÄgon leder dem och manar gott för dem.

Detta examensarbete undersöker vad TV4-Gruppen bör göra för att tillgodose ungdomars VoDkonsumtionsbeteende,ur ett framtidsperspektiv pÄ fem Är. För ta reda pÄ detta utformas arbetetav (1) en konsument- och marknadsanalys, dÀr den svenska TV-marknaden och dessbranschtrender kartlÀggs samt ungdomarnas anvÀndarvanor identifieras. Insikter frÄn dennakonsument- och marknadsanalys lÀgger sedan grunden för den (2) konsekvensanalys som utförsför att se hur utvecklingen kommer att pÄverka marknaden, respektive TV4-Gruppen. Baserat pÄkonsekvensanalysen utarbetas sedan (3) en serie rekommendationer för hur TV4-Gruppen börpositionera sitt samlade VoD-erbjudande för att vara det naturliga valet för framtidens VoDkonsumenter.Arbetet presenterar hur man som VoD-aktör mÄste förhÄlla sig till sin mÄlgruppskonsumtionsbeteende relaterat till sociala parametrar, skÀrmenheter, tjÀnst, innehÄll, geografiskpositionering och tidspreferenser i en bransch som, i en prosumeristisk samtid, Àr pÄ tittarnasvillkor..

Studiens syfte Àr att belysa samt uppmÀrksamma de unga vuxna som ej har ett uttalat missbruk, ingen kriminell historia och ej heller har blivit diagnostiserade pÄ annat sÀtt, men som ÀndÄ inte kommer in pÄ arbetsmarknaden, alternativt lyckas inte behÄlla ett arbete eller praktik och pÄ sÄ vis hamnar i ett bestÄende försörjningsstöd.Följande frÄgestÀllningar har anvÀnts för att belysa syftet; ? Existerar gruppen? ? Vilka ingÄr i gruppen?? StÄr gruppen till arbetsmarknadens förfogande?? Finns det nÄgon utmÀrkande problematik i gruppen?? Hur försöker samhÀllet hantera gruppen? ? Förslag pÄ vad som kan göras annorlunda?Genom en kvalitativ ansats sÄ inhÀmtade vi vÄr empiri genom intervjuer med sex socialsekreterare i tvÄ olika mindre svenska kommuner. Det material som vi fick fram har vi analyserat genom att anvÀnda oss av anomiteori, reflexivitet samt coping. De resultat som vi fick fram i studien visar pÄ att denna grupp av unga vuxna har stora svÄrigheter att komma in i samhÀllet och fungera i det. Det man har kunnat se Àr Àven att trots att det inte finns nÄgon uttalad problematik av nÄgot slag, sÄ uttalade ÀndÄ vÄra respondenter misstankar om detta.

Studien tog sin utgÄngspunkt i att Àldre som möter Àldreomsorgen idag Àr en alltmer heterogen grupp i frÄga om livsstil och sexuell identitet. Trots att Àven gruppen Àldre HBTQ- personer (homo, bi, trans, queer) Àr heterogen sÄ visar forskning pÄ att det inom gruppen finns sÀrskilda behov nÀr det kommer till vÄrd och omsorg. Gruppen delar erfarenheter av att vÀxa upp i ett homofientligt samhÀlle, dÀr homosexualitet har varit bÄde olagligt och klassat som en psykisk sjukdom. MÄnga har upplevelser av diskriminering grundad pÄ sexuell lÀggning i kontakten med vÄrd och omsorg, erfarenheter som kan komma att pÄverka vidare kontakt med sektorn och dÀrmed kÀnslor inför Àldreomsorgen. Syftet med studien var att undersöka hur förutsÀttningarna ser ut för ett integrerat HBTQ-perspektiv i Àldreomsorgen genom att: 1) studera samverkan och styrning i implementeringsprocessen och 2) urskilja förutsÀttningar, attityder och vÀrderingar hos tillÀmparna som har potential att pÄverka implementeringen.

I föreliggande single subject designstudie har tre personer med thai som modersmÄl och svenska som andrasprÄk trÀnats specifikt i svenskt uttal. Syftet med föreliggande studie var dÀrför att utforma samt genomföra en uttalsintervention vilken delades in i en suprasegmentell och en segmentell modul. Syftet var vidare att undersöka hur suprasegmentella och segmentella förÀndringar i uttalet pÄverkade uttalets förstÄelighet. UttalstrÀningen utfördes 14 gÄnger under en fem-veckors period. Interventionen delades upp i tvÄ moduler, en med suprasegmentellt fokus (B1) och en med segmentellt fokus (B2).

Bakgrund: Rationalitetsteorin har tvĂ„ separata preciseringar för individer som agerar rationellt, baserat pĂ„ om handlingen Ă€r av enkel eller komplicerad karaktĂ€r. Är handlingen enkel kan individen, som dĂ„ kallas Homo Oeconomicus, utan svĂ„righeter identifiera nĂ€r nyttan Ă€r större Ă€n kostnaden och utifrĂ„n individens egenintresse fattas beslut som gagnar henne/honom sjĂ€lv. Det finns dock faktorer sĂ„som exempelvis osĂ€kerhet som begrĂ€nsar handlingsmöjligheterna och försvĂ„rar beslutstagandet, vilket gör handlingen komplicerad. Det som inom den förstnĂ€mnda definitionen anses vara ett irrationellt beteende kan ses som rationellt inom den andra. BĂ„da begreppen anvĂ€nds vid analyser av ekonomiskt beteende, vilket vi har gjort i denna undersökning dĂ€r vi valt att studera ett visst beteende, att skicka julkort.

Den hÀr uppsatsen Àr en didaktisk uppsats i fysik som beskriver ett projekt dÀr syftet var att undersöka om det Àr den moderna tekniken eller pedagogiken som Àr orsaken till MBL-laborationers effektivitet. Förkortningen MBL stÄr för Microcomputer Based Laboratory. Projektet genomfördes i en klass pÄ naturvetenskapliga programmet vid en gymnasieskola i Arvika.Eleverna fick utföra en MBL ? laboration som handlade om impuls och rörelsemÀngd. Halva gruppen fick utförliga instruktioner med stödfrÄgor enligt MBL-pedagogik och den andra gruppen fick en instruktion av formelverifikations typ och anvÀnde MBL ? utrustningen endast som tekniskt hjÀlpmedel.UtvÀrderingen av projektet bestod av att eleverna fick besvara en enkÀt med frÄgor om rörelsemÀngd och impuls före och efter laborationen.

Alla mÀnniskor frÄgar sig nÄgon gÄng vad som kan komma ske efter att vi dör. Tankar om döden och livet efter detta Àr alltid ett aktuellt samtalsÀmne, inte minst inom religionsvetenskapen. Att vara ovetande om framtiden kan vara skrÀmmande och religioner gör nÀstan uteslutande alltid försök till att svara pÄ dessa frÄgor och ge ro till den oroliga mÀnniskan. NÄgot som fungerat som en lösning pÄ mÀnniskans rÀdsla för döden inom den judiska och kristna traditionen Àr tron pÄ den kroppsliga uppstÄndelsen.Denna uppsats ger större kunskap om hur judiska och kristna teologer och traditioner sett pÄ kroppen i samband med uppstÄndelsen inom bÄda religionerna. För att utkristallisera de olika kroppssyner som figurerar i denna diskussion har en kvalitativ litteraturanalys anvÀnts för att analysera utvalda teologers forskning.

Den lilla gruppen, stödundervisning, eller vad man nu kallar den Àr ett arbetssÀtt som en del skolor arbetar med för att ge barn i behov av extrastöd en lÀmplig form av undervisning. Den lilla gruppen bildas genom att elever frÄn olika klasser samlas i ett sÀrskilt undervisningsrum tillsammans med en lÀrare/pedagog/specialpedagog. Vilka Àr dÄ de elever som placeras i den lilla gruppen och Àr dessa hjÀlpta av denna undervisningsform? I den undersökning jag genomförde genom intervjuer, fanns det tvÄ grupper av elever med svÄrigheter. Den ena gruppen bestod av elever med invandrarbakgrund och gick i liten grupp för att fÄ svenskundervisning.