Denna studies huvudsakliga syfte har varit att undersöka och kartlÀgga hur unga vuxna frÄnkristna minoritetsförsamlingar i VÀsterbotten och Norrbotten upplever religiösa krÀnkningarpÄ sociala medier. Som bakgrund till denna studie ligger forskning kring sociala medier ochinternets nya status, web 2.0. Metoden för studien har varit kvalitativa forskningsintervjuer,en enskild intervju och tvÄ fokusgruppsintervjuer. Till hjÀlp under intervjuerna har memesanvÀnds som material. Resultatet av intervjuerna har framstÀllts med ett fenomenologisktteoriperspektiv och visar pÄ att dessa unga kristna upplever religiösa krÀnkningar online, mensÀllan gör nÄgot Ät det.

Kristen metal? Kan man verkligen kalla nÄgot kristen metal?Heavy metal Àr ju en rebellisk reaktion mot en samhÀllsstruktur av mÀnniskor som inte kÀnner sig hemma dÀr. Och kristendomen Àr ju en religiös rörelse som stÄr för ordning, reda, renhet och kÀrlek.Eller?Syftet med denna studie Àr har varit att studera likheter och skillnader i lÄtstruktur, dynamik och klangfÀrg mellan kristna och sekulÀra metalband och se om de anvÀnds pÄ samma sÀtt i förhÄllande till texten.Jag har gjort en komparativ analys av lÄtar av kristna och sekulÀra metalband och tittat pÄ möjliga likheter och skillnader. Detta innefattar Àven en konstnÀrlig del dÀr jag, i relation till det analyserade materialet, skrivit tvÄ lÄtar sjÀlv och dokumenterat dessa i klingande form.Som material till denna studie har jag anvÀnt mig av vetenskapliga artiklar, lÄtmaterial samt intervjuat pastor Bob Beeman frÄn Nashville, som Àr en av pionjÀrerna bakom kristen metal..

The purpose of the essay is to make a comparative study between the Christian value parity and the Christian Democrats. To answer the purpose the following questions are asked: What are the similarities and differences between party programs? What are the similarities and differences in their origin? The theory used is based on Reidar Larlsson political ideologies, there were two ideologies used to apply on the result: conservatism and liberalism. The method was ideologies analysis. The result of the study shows that there were some similarities and some differences between the part programs.

Syftet med denna studie har varit att undersöka fyra lÀrares uppfattningar och tankar om kristen tro i arbetet pÄ en mÄngkulturell skola. I arbetet ingÄr intervjuer med fyra kristna lÀrare och deras perspektiv över att vara religiös i ett mÄnkulturellt samhÀlle. Arbetet innehÄller ocksÄ en lexikon definition och litteraturgenomgÄng om religion, kultur, samhÀlle och religion i skolans historia. I arbetet framkom det att tro bland annat inte Àr nÄgot man talar högt om utan nÄgot privat men samtidigt inget man förnekar. Acceptans för andra religioner och deras högtider fanns men förstÄelsen för dessa var svÄr.

MÄlet med undersökningen var att finna insikter om arbetsgruppens verklighet. Syftet: att forma en förstÄelse för hur en grupp förhÄller sig till sin uppgift, sin funktion som team och sina teamroller. Vi ville Àven belysa hur inflytandet i gruppen tar sig uttryck och vilka motivationsfaktorer som fanns inom gruppen.I resultat och analys visar det sig att gruppen vi arbetat med Àr ett team. Vi upptÀcker mönster i rolltagande och formar förstÄelse för uppdragets position i teamets tolkning av sin uppgift. Vi sittar nÀrmare pÄ teamets upplevelse av inflytande och hur det pÄverkas av ansvarsfullhet och ledarskap.

Syftet med vÄr undersökning var att studera synen pÄ döden hos unga kristna, muslimer och icke-troende. Vad beror eventuella likheter och skillnader pÄ och vilka konsekvenser fÄr dessa för alla undersökta individer? Undersökningen gjordes med hjÀlp av femton kvalitativa intervjuer, dÀr vi stÀllde frÄgor om döden till ungdomar pÄ en gymnasieskola under vÄren 2009. Undersökningsgruppen bestod av fem muslimer, fem kristna och fem icketroende. Den slutsats vi kunde dra utifrÄn vÄr undersökning var att unga mÀnniskors syn pÄ döden formas inte bara utifrÄn den religiösa tillhörighet de sÀger sig ha, utan minst lika mycket av det omgivande samhÀllet. De informanter som var uppvuxna i en svensk kontext hade formats utifrÄn det samhÀlle de lever i.

New family stuctures are constantly emerging in society. Are these changes mirrored in foster care practice? The aim of this study was to explore to what extent homosexual families are represented when a child is given a foster home. The nuclear family has throughout history been assured a stable position both in society as well as in the foster care practice. During the last ten years a homosexual relationship has been legaly accepted through different amendents and it has also been more integrated and accepted in society.

Den kristna kyrkan i vÀst befinner sig i en brytningstid. FrÄn att ha haft en sjÀlvklar plats och röst i samhÀllet förlorar man mer och mer mark i ett postmodernt samhÀlle. Ideologen Stuart Murray analyserar detta skifte inom den neoanabaptistiska tankeströmningen, och detta arbete syftar till att studera hans tankar i ljuset av annan forskning. Ett urval av Murrays kyrkohistoriska, ecklesiologiska och missiologiska böcker har lÀsts och jÀmförts med andra författares texter. De tematiska omrÄden som studerats Àr frÀmst begreppen kristendom, efterkristendom och den vÀstliga kyrkans ecklesiologiska och missiologiska utmaningar.Kristendomstiden prÀglar Europas kristenhet pÄ mÄnga plan.

Syftet med uppsatsen Àr dels att beskriva hur sjÀlavÄrden varit organiserad inom Sveriges Försvarsmakt under tiden1892-2008, dels att beskriva fÀltandaktsböcker under denna period utifrÄn vad de innehÄller och vem de vÀnder sig tilloch om de förÀndrats över tid.Metoden som har anvÀnts Àr 1) litteraturstudier av den militÀra sjÀlavÄrdens historia och beskriva dess organisationmed tonvikt pÄ perioden 1892-2008 och 2) en komparativ studie av tre olika fÀltandaktsböcker, vad gÀller innehÄll ochvem boken vÀnder sig till. Samt om det skett nÄgon förÀndring över tid i de tre fÀltandaktsböckerna utifrÄn innehÄll ochvem de vÀnder sig till.1900-talets militÀra sjÀlavÄrd och dess organisation har prÀglats av en diskussion om dess berÀttigande inom försvaret ochhur den i sÄ fall ska utformas. Den har pÄverkats av hela försvarets organisation och ekonomi.Ekumenik inom den militÀra sjÀlavÄrdens har efterfrÄgats men inte fÄtt nÄgot konkret uttryck, utan det Àr Svenska kyrkanstro och tradition som syns tydligast.Inom den militÀra sjÀlavÄrdens organisation finns pastorer som deltar i olika internationella fredsinsatser. Detta kommer att bli alltviktigare i framtiden.FÀltandaktsböckerna Àr tydligt prÀglade av det samhÀlle som de finns i. 1893-Ärs fÀltandaktsbok reflekterar vÀckelserörelsen som fannsi slutet av 1800-talet.

Min övergripande frÄga Àr: Hur tror de utfrÄgade att livet efter döden kommer att se ut? Mitt nÀsta steg kommer att vara att se om det finns nÄgon skillnad mellan de olika samfunden? Detta kommer jag att beröra i min analys och grunda mina slutsatser i bakgrundsmaterial.MÄlet med denna uppsats Àr att göra jÀmförande nedslag mellan de intervjupersoner som jag intervjuat frÄn olika kristna samfund för att kunna tydliggöra de likheter och de eventuella skillnader som finns dÀremellan.Naturligtvis sÄ finns det en svÄrighet i detta. Genom att enbart intervjua personal ur samfunden sÄ gÄr det inte att ge en övergripande bild över hur exempelvis alla pingstkyrkans medlemmar tÀnker och resonerar kring detta. Men jag tycker ÀndÄ att det Àr relevant att genomföra intervjuerna för att försöka pÄvisa en lÀra inom rörelsen. Det jag kommer att fÄ fram Àr de enskilda intervjupersonernas Äsikt.

Denna uppsats Àr skriven i syfte att genom en vÀrderande textanalys undersöka likheter och skillnader mellan tvÄ av svenska skolans lÀroböcker i religion. Erland EhnmarksVÀrldsreligionerna frÄn 1955 samt Söka Svar frÄn 2009, av Leif Eriksson, Malin Mattsson FlenngÄrd och Uriel Hedengren. Denna jÀmförelse anser jag vara ett sÀtt att nÀrma sig en förstÄelse för olika generationers sÀtt att se pÄ religionen och att pÄ sÄ sÀtt fÄ en inblick i hur generationsklyftan skapats. De frÄgestÀllningar jag har anvÀnt mig av Àr följande.? Tolkas religionerna opartiskt eller ur en kristen synvinkel?? FörÀndras texternas vÀrderingar mellan de tvÄ böckerna?? I sÄ fall, hur skiljer sig detta Ät?Det resultat jag kommit fram till Àr att det har skett en utveckling bÄde nÀr det gÀller genusperspektiv och centrering kring kristna begrepp i lÀroböckerna.

I det hÀr sjÀlvstÀndiga arbetet Àr mitt syfte att försöka förstÄ vad som driver hjÀlparbetare till att ge av sitt liv för att hjÀlpa andra mÀnniskor. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ forskningsmetod med en hermeneutisk ansats och semistrukturerade intervjuer.En gemensam nÀmnare för respondenterna Àr att de alla förhÄller sig till hjÀlparbete med ett altruistisktperspektiv. Motiven för varför respondenterna gav en tÀmligen lÄngperiod av sitt liv, sex till tolvmÄnader, för att hjÀlpa andra mÀnniskor skiljer sig dock Ät. Respondenterna har en gemensam bakgrund i sin kristna tro, vilket möjligtvis och speglar resultatet. Mercenaries, missionaries och misfits Àr tre förklaringsmodeller som R.L.

I denna studie undersöker jag hur det interreligiösa fredssamarbetet kan se ut mellan muslimer och kristna. Fokus ligger pÄ en kvalitativ studie dÀr tre muslimska och tre kristna interreligiöst aktiva fredsföresprÄkare i Stockholm förklarar sin syn pÄ fredsskapande. Men det görs Àven nedslag i engelsksprÄklig litteratur dÀr exempel frÄn runt om i vÀrlden ges. HÀr nÀmner författarna sinsemellan vilka svÄrigheter som kan uppstÄ. Dessa svÄrigheter kan bland annat bero pÄ vem som anses ha kunskaperna för att bedriva fredsarbete.

Syftet jag har med min uppsats Àr att ge fyra olika perspektiv pÄ fenomenet shamanism för att komma nÀrmare svaret pÄ min frÄga: Vad Àr shamanism för nÄgot?Perspektiven jag ger Àr shamanism ur ett historiskt, religionsfenomenologiskt, parapsykologiskt och kulturellt perspektiv..

Motivet till studien var att finna orsaker till kyrkan som mötesplats i avseende pÄ gudstjÀnstdeltagande. En övergripande frÄgestÀllning var att undersöka i vilken omfattning gudstjÀnstbesök i kyrkan kan relateras till personer som har en kristen övertygelse. Undersökningen baseras pÄ tre aspekter som antas vara knutna till gudstjÀnstbesök i kyrkomiljö. Det har antagits att nÀtverk/organisation, tradition och det sÀtt individen upplever sig som kristen Àr sammanlÀnkade med gudstjÀnstdeltagande i Svenska kyrkan. En beskrivning och jÀmförelse har genomförts av tvÄ geografiskt Ätskilda kristna grupper med utgÄngspunkt i ovan nÀmnda faktorer.