Syftet med denna uppsats Àr att undersöka representationen av HBTQ-personer i kristna nyhetstidningar i Sverige. FrÄgestÀllningen innefattar hur dessa representeras, vilka som representerar dem och hur representationen förhÄller sig till Rainer Forsts toleranskriterier. Materialet bestÄr av opinionsmaterial frÄn Kyrkans Tidning, Dagen och VÀrlden Idag, och i analysen behandlas artiklar frÄn Är 2009 och 2014. För att undersöka representationen har jag har gjort en kritisk diskursanalys utifrÄn Fairclough. Jag har Àven lyft in teorier om stereotypisering av Stuart Hall och Richard Dyer, representation av HBTQ-personer av Shiri Eisner och könsnormer av Judith Butler.

Fredrik Höglund (2008). Omsorg och lÀrande, Elevers och pedagogers uppfattningar av den lilla gruppen (Caring and learning, students and teachers conceptions about the small group). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med följande studie Àr att undersöka vilka uppfattningar elever i en liten undervisningsgrupp har omkring tillhörighet och bemötande. Vidare Àr syftet att lyfta fram pedagogers uppfattning hur de tror att eleverna uppfattar omsorg. Jag intervjuade sex elever som gÄr i Är Ätta och nio, samt de tre pedagoger som arbetar i den lilla gruppen.

 Syftet med följande arbete Àr att undersöka vad gruppen betyder för den enskilde eleven inlÀrning. Rapporten Àr sedd frÄn lÀrarperspektiv dÄ jag har intervjuat fyra lÀrare. Jag har som grund anvÀnt mig av William Glassers teori om inlÀrningsgrupper.För att söka svar pÄ mina frÄgestÀllningar anvÀnde jag mig av litteraturstudier och intervjuer med lÀrare. Resultatet visar att de intervjuade lÀrarna ansÄg att gruppen Àr mycket viktig för individens lÀrande och att grupper Àr livsviktigt dÄ alla mÀnniskor vill tillhöra en grupp, för att kÀnna sig vÀrdefull och nödvÀndig. Grupptillhörighet gör ocksÄ att individen kan pÄverka sin situation och inte kÀnna sig vÀrdelös och maktlös.  .

Alla mÀnniskor frÄgar sig nÄgon gÄng vad som kan komma ske efter att vi dör. Tankar om döden och livet efter detta Àr alltid ett aktuellt samtalsÀmne, inte minst inom religionsvetenskapen. Att vara ovetande om framtiden kan vara skrÀmmande och religioner gör nÀstan uteslutande alltid försök till att svara pÄ dessa frÄgor och ge ro till den oroliga mÀnniskan. NÄgot som fungerat som en lösning pÄ mÀnniskans rÀdsla för döden inom den judiska och kristna traditionen Àr tron pÄ den kroppsliga uppstÄndelsen.Denna uppsats ger större kunskap om hur judiska och kristna teologer och traditioner sett pÄ kroppen i samband med uppstÄndelsen inom bÄda religionerna. För att utkristallisera de olika kroppssyner som figurerar i denna diskussion har en kvalitativ litteraturanalys anvÀnts för att analysera utvalda teologers forskning.

Projektarbetet utgjordes av en hÀlsoundersökning av en tjÀnstemannagrupp pÄ ett medelstort tillverkningsföretag. Företaget hade genomgÄtt omorganisation och personalneddragningar och företaget oroades för huruvida detta hade inverkat negativt pÄ mÄlgruppens hÀlsa. MÄlgruppen omfattade 48 tjÀnstemÀn, varav13 kvinnor och 35 mÀn. 41 personer önskade medverka i undersökningen (12 kvinnor och 29 mÀn), vilket ger en deltagandefrekvens pÄ 85 %. 7 personer avstod att deltaga.

JÀmförelse mellan hur huvudpersonen i böckerna om Arn av Jan Guillou och huvudpersonen i böckerna om Röde Orm av Frans G. Bengtsson hanterar mötet med en för deras tid frÀmmande kultur och religion..

Syftet med denna studie var att undersöka kristna personers attityder gentemot sekularisering och modern andlighet. För att undersöka detta intervjuades medlemmar ur frikyrkliga svenska samfund; en intervju i fokusgrupp (med fyra deltagare) samt tre individuella intervjuer. Intervjumaterialet bestod av ett case uppdelat i fem sektioner, dÀr respondenterna fick resonera fritt kring olika religiösa dilemman. Deltagarna uppvisade frÀmst negativa emotionella attityder gentemot sekularisering och modern andlighet, frÀmst riktat mot sambandet till individualiseringen av samhÀllet. Respondenterna uppvisade förstÄelse för den subjektiva aspekten av tro, samt religionens brister och hur dessa stÄr i samband till vissa sekulÀra yttringar.

Genom ett omhÀndertagande enligt lagen om sÀrskilda bestÀmmelser om vÄrd av unga blir ungdomar placerade pÄ sÀrskilda ungdomshem. VÄrden utgÄr frÄn ett miljöterapeutiskt arbetssÀtt dÀr behandlingen sker i grupp Àven om vÄrden bygger pÄ individuella behandlingsplaner. Ungdomarna ska genom vÄrden tillförsÀkras en gynnsam miljö och komma bort frÄn destruktiva levnadsförhÄllanden. Syftet med uppsatsen Àr att studera hur gruppens förutsÀttningar pÄverkar individernas villkor att skapa en identitet och hur gruppen pÄverkar socialisationsprocessen genom att fÄ kunskap om hur roller och positioner antas i gruppen och studera gruppens samspel. För att besvara syftet utgÄr frÄgestÀllningen frÄn:? Hur ser roller och positioner i gruppen ut?? Hur ser samspelet ut i gruppen och vilka förutsÀttningar ger de för identiteten och socialisationsprocessen?Studien Àr en kvalitativ fallstudie dÀr data insamlats genom direkta observationer i en klass med fem pojkar under 8 dagar.Resultatet visar att kontakten eleverna emellan sker pÄ ett flyktigt sÀtt dÄ de sker genom utfall av olika slag vilket inte föranleder en kontakt av varaktigt slag.

Studien behandlar orsakerna till inbördeskriget som bröt ut i Libanon 1975. Fokus ligger pÄ att förklara varför polarisering sker mellan etniska grupper, i detta fall religiösa grupper dÄ kriget huvudsakligen stod mellan kristna och muslimer. Studien baseras pÄ den socialkonstruktivistiska synen pÄ etnicitet, vilken innebÀr att etnicitet Àr socialt konstruerat och förÀnderligt. Detta medför att olika omstÀndigheter kan orsaka att grÀnserna mellan etniska grupper Àndras. Undersökningen behandlar tre faktorer som kan ha ökat motsÀttningarna mellan de religiösa grupperna i Libanon.

Undersökningen syftar till att undersöka hur Ă„tta personer upplever sin arbetssituation som tidig bedömare av sjukpenningsĂ€renden pĂ„ FörsĂ€kringskassan. I och med att vi strĂ€var efter en djupare förstĂ„else för intervjupersonernas upplever av sitt arbete har vi naturligtvis anvĂ€nt oss av den kvalitativa metoden. Vi har belyst den tidiga bedömargruppen (TB-gruppen) ur olika sociologiska perspektiv. Å ena sidan har vi försökt att se drag av byrĂ„krati i undersökningsgruppen med hjĂ€lp av Weber och Bauman. Å andra sidan har vi anvĂ€nt oss av Hage och Powers för att se eventuella drag av det post-industriella i form av flexibilitet och kreativitet hos TB-gruppen. Relationen mellan det byrĂ„kratiska och det flexibla Ă€r det genomgĂ„ende temat i undersökningen. Balansen mellan dessa bĂ„da faktorer Ă€r nĂ„got som TB-gruppen stĂ€lls inför varje dag.

Mediala produktioner kan analyseras som delaktiga socialisationsagenter i individers identitetskonstruerande processer, genom att agera medaktörer i skapandet/befÀstandet respektive utmanandet av rÄdande och etablerade normer. De rollregister som erbjuds individer inom sÄvÀl mediala som pedagogiska rum, Àr ofta mycket stereotypa och signalerar hur vi som representanter för det ena eller det andra könet förvÀntas anpassas till pÄ förhand givna och begrÀnsande mallar. Individer som inte förmÄr eller önskar infogas i dessa betraktas inte sÀllan som normavvikelser alternativt osynliggörs till fullo. Dessas handlingsutrymmen och individuella förutsÀttningar till harmoniska liv riskerar dÀrför att berövas, liksom rÀtten till desamma förebilder och möjligheter till identifikation som övriga samhÀllsmedborgare tar för givna. För att i enlighet med skolverkets direktiv uppnÄ ett jÀmlikt samhÀlle, inom vilket var individs mÀnniskovÀrde kan betraktas som okrÀnkbart, mÄste i pedagogiska rum rollmönster problematiseras, spektrat vidgas och mÀnniskor ses som individer i första hand, snarare Àn man eller kvinna med föreskrivna förutsÀttningar och förvÀntade egenskaper.I detta arbete diskuteras heteronormativiteten inom sÄvÀl skola som kommersiell rörlig bild.

Syftet med uppsatsen Àr att titta nÀrmare pÄ skillnaderna mellan den judiska och den kristna bilden av och resonemangen avseende Messias, sÄ som de kom till uttryck i medeltidens mest berömda disputation i Barcelona Är 1263.Det Àr intressant att försöka förstÄ hur en medeltida judisk lÀrd sÄg pÄ Messias och hur en dominikan försökte fÄ honom pÄ andra tankar om Messias. Dessutom har Àmnet större aktualitet idag Àn tidigare, eftersom antalet och storleken av de messianska judiska församlingarna i vÀrlden, de flesta naturligtvis i Israel, vÀxer. I de messianska församlingarna behöver det judiska och det kristna inte lÀngre vara Ätskiljande utan förenande faktorer.  Disputationen i Barcelona var en sista uppflammande pÄminnelse om den tid som varit, den sista gÄngen som den rika judiska kulturens representant fick nÄgorlunda fritt framtrÀda och uttrycka sig. Enligt Maccoby var Barcelonadisputationen den mest högklassiga, relevanta och bÀst Ätergivna av alla disputationer.

The first aim of this study is to discuss and try to understand the relationship between the holy andethics, and more specifically how it can be understood, which is the critical question that I haveformulated, in Giorgio Agamben?s and Emmanuel Levinas? philosophies. The second, moreconstructive aim is to discuss whether the holy can be understood as something good or problematicin relation to the society.Rooted in philosophy of religion and ethics, I have first tried to discuss how the holy has beenunderstood in the philosophy of phenomenology and in the texts of Rudolf Otto, Mircea Eliade andEspen Dahl. The holy has in the history been understood as something central in religions, and hasalso not been connected to the idea of ethics. Recently it has also been critized ? by Dahl ? for notbeing so pure as first thought of.In Levinas texts the holy has been understood as something differentiated through his distiction,in the Talmudic reading ?Desacralization and Disenchantment?, between the holy, which can beseen as something pure, and the sacred which can been seen as something impure and a form ofdegenerated holiness.

Aktionsforskningen belyser samspel i förskolans aktiviteter. Studien genomfördes pÄ en förskola bland de Àldre barnen, 4-6 Är. Medforskare i studien har varit bÄde pedagogerna och barnen pÄ förskolan. Med hjÀlp av studien har vi blivit medvetna om gruppens betydelse för acceptansen av individers olikheter. Gruppen kan stÀrkas genom att olikheterna anvÀnds som resurser och möjligheter.

Denna uppsats Àr en studie av fosterförÀldrar i en familjeby i RumÀnien. FosterförÀldrarna arbetar för en frivillig organisation i RumÀnien som har svenska grundare. Studien Àr av kvalitativ karaktÀr och mitt syfte Àr att studera fosterförÀldrarnas förÀldraskap och familjernas betydelse för barnen som vÀxer upp i frÄnvaro av sina biologiska förÀldrar i dagens RumÀnien. Jag belyser hur barnens bakgrund ser ut, hur relationerna till barnens biologiska förÀldrar Àr, vilken motivation som driver fosterförÀldrarna i arbetet med barnen och hur den kristna ideologin pÄverkar deras attityder och arbete. Jag jÀmför arbetet med forskning om familjehem i Sverige samt teorier om utvecklingspsykopatologi och resilience forskning, samt kristen tro och socialt ansvar, vilket ocksÄ Àr mina teoretiska utgÄngspunkter .