Abstract Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka olika former av kunskaper nÄgra lÀrare strÀvar efter att deras elever utvecklar genom litteraturen. Undersökningen Àr baserad pÄ intervjuer med sex olika lÀrare som alla undervisar pÄ gymnasiekursen Svenska B.Resultaten visar att lÀrarnas olika kunskapssyn och elevsyn, gör att de kan delas in i tvÄ olika grupper. Den ena gruppen av lÀrare ser inte sina elever som potentiella kunskapskÀllor och Àr starka anhÀngare av antologilÀsning med tillhörande instuderingsfrÄgor. Dessa lÀrare ser epokkunskap och kunskap i form av allmÀnbildning som prioriterad kunskap att utveckla genom litteraturen. Den undervisning de bedriver Àr kronologisk och lÀrarstyrd.

År 2002 expedierades 4165 miljoner dygnsdoser pĂ„ Sveriges apotek. För personer med olika sjukdomar som Parkinson, reumatism eller personer med olika fysiska handikapp kan delning av tabletter och dospĂ„sar vara ett stort problem. Riskerna med att ordinera delade tabletter Ă€r att de Ă€r svĂ„ra att dela, att massa förloras samt att tabletterna delas i ojĂ€mna halvor. Riskerna i kombination med försĂ€mrad ordinationsföljsamhet, pĂ„ grund av försvĂ„rad medicinering, kan resultera i att lĂ€kemedlets tĂ€nkta effekt inte uppnĂ„s. Syftet med undersökningen var att undersöka hur mĂ„nga ordinationer pĂ„ delade tabletter och dospĂ„sar som fanns i gruppen lipidsĂ€nkande lĂ€kemedel.

Medarbetarnas kunskap och kompetens a?r fo?retagens viktigaste resurs fo?r att ha?lla sig konkurrenskraftiga. Det a?r da?rfo?r av sto?rsta vikt att denna resurs bevaras och utvecklas inom organisationen genom kunskapso?verfo?ring mellan ansta?llda. Fo?retags ledningsgrupper besta?r av individer som anses ha ho?g kunskap och kompetens och som tillsammans ansvarar fo?r hela verksamheten.

Syftet med undersökningen var att klarlÀgga om elever med sÀrskilt stöd i matematik visste varför de fick sÀrskild undervisning. Ett annat syfte var ocksÄ att ta reda pÄ barnens delaktighet i beslutet och vad de kÀnde angÄende undervisningen och gruppindelningen. Undersökningen utgÄr frÄn ett barns perspektiv dÀrmed var ambitionen att barnens egna tankar och vÀrderingar tydligt skulle komma fram. För att uppnÄ det syftet intervjuade vi sju barn i Ärskurs fyra. Vi utgick frÄn tre frÄgestÀllningar: PÄ vilket sÀtt har eleven varit delaktig i beslutet om sÀrskilt stöd i matematikundervisning? PÄ vilket sÀtt har eleven sÀrskilt stöd i matematikundervisningen, enligt eleven sjÀlv? Vad kÀnner eleven angÄende sÀrskilt stöd? Vi anvÀnde oss av en kvalitativ forskningsansats med observationer och semistrukturerade intervjuer.

Syftet med denna uppsats blir att ta reda pĂ„ hur reformatorn Olaus Petri uttryckte sin frĂ€mlingsfientlighet och mot vem eller vilka den riktades. Med frĂ€mlingsfientlighet menas i denna uppsats inte bara rĂ€dsla för utlĂ€nningar utan ocksĂ„ rĂ€dsla för det som var annorlunda trots att det betecknades som svenskt. Reformationen var inte bara en religiös och andlig företeelse. Den gjorde ocksĂ„ ansprĂ„k pĂ„ att vilja styra hur mĂ€nniskor skulle tĂ€nka och agera i det dagliga livet. ÄndamĂ„let med denna uppsats blir förutom det ovan nĂ€mnda att ta reda pĂ„ vad som föranledde Olaus Petris frĂ€mlingsfientlighet.

I juli 2006 trÀdde BBR:s nya krav om byggnaders energiförbrukning ikraft, vilka jÀmfört med de tidigare kraven vÀntas medföra förÀndringar för hela byggprocessen vad gÀller hanteringen av energifrÄgor. De hÄrdare kraven kommer bland annat i skepnad av ett nytt begrepp, ?byggnadens specifika energianvÀndning?, ett begrepp som med stor förmodan kommer att stÀlla bÄde högre krav pÄ utförande av energiberÀkningar i ett tidigare skede av byggprocessen samt med större noggrannhet. PÄ VVS GRUPPEN AB i Lund utför man egna grövre energiberÀkningar i samband med projektering i ett ganska tidigt skede av processen, frÀmst berÀkningar för hand, för att i ett senare skede lÄta en byggnadskonstruktör genomföra mer ingÄende energiberÀkningar. Med de nya hÄrdare kraven uppstÄr ett eventuellt behov av att framöver utföra egna energiberÀkningar pÄ en noggrannare nivÄ redan i ett tidigare skede. BBR anger inga krav om metod för berÀkningarna, utan lÀmnar upp till var och en att vÀlja lÀmplig metod för aktuellt projekt. I samarbete med VVS GRUPPEN utfördes dÀrför en undersökning av en alternativ metod, energiberÀkning med hjÀlp av simuleringsprogrammet IDA Indoor Climate and Energy. Undersökningen begrÀnsades till ett pÄgÄende projekt i form av en ny biblioteksbyggnad i Lomma, samt till att huvudsakligen syfta till berÀkning av den specifika energin.

Mitt arbete handlar om lÀrares och dramapedagogers uppfattning om sina roller nÀr de arbetar med drama som metod och om likheter och skillnader i deras sÀtt att arbeta meddrama. För att fÄ information om och kunna jÀmföra information intervjuade jag nÄgra lÀrare och dramapedagoger frÄn olika klasser. DÀrefter gjorde jag observationer av samma personers praktik för att fÄ inblick i deras praktiska arbete.Resultatet visar att lÀrarna och dramapedagogerna hade olika syn pÄ vad drama Àr men samtidigt hade de likadan syn pÄ hur man ska vara som övningsledare. De menar att nÀr man arbetar som övningsledare med de yngre barnen ska man hela tiden ha en överblick över gruppen samt vara bestÀmd för att barn lÀtt blir ofokuserade. DÀremot menade en av dramapedagogerna att barnens kreativitet skulle komma frÄn barnen medan övningarna var bara ett hjÀlpmedel att fÄ barnens fantasier att bli konkreta.NÀr jag gjorde mina observationer kunde jag se lÀrares och dramapedagogers delaktighet i dramaövningarna.

I dagens samhÀlle, med förÀndringar i organisation och arbetsÀtt, verkar de sociala behoven hos personalen fÄ ökande utrymme. PÄ allt fler stÀllen, till exempel i tidningsartiklar, platsannonser och pÄ hemsidor ser man att företag erbjuder sin personal sociala aktiviteter utanför arbetet. I denna rapport redovisas en undersökning dÀr syftet med de sociala aktiviteterna har undersökts. Dessutom beskrivs den sociala arbetsmiljön och den upplevda effekten av aktiviteterna, ur bÄde personalens och ledningens perspektiv. För att kunna undersöka syftet med dessa har hjÀlp tagits av tidigare forskning som bland annat organisationsteorier, gruppteorier samt systemteorier.

Idag Àr det inte bara genom traditionella utbildningar som vÀrdefulla förmÄgor kan erhÄllas, utan detta kan Àven ske genom internet, samt pÄ andra fysiska platser utanför skolan. DessvÀrre finns det inte nÄgot allmÀnt accepterat sÀtt att redovisa denna informella kompetens. För att lösa detta problem har den amerikanska stiftelsen Mozilla Foundation, kÀnd för att ha utvecklat webblÀsaren ?Mozilla Firefox?, skapat ?Open Badges?. Open Badges Àr en typ av e-utmÀrkelse, dvs.

Mitt arbete handlar om lÀrares och dramapedagogers uppfattning om sina roller nÀr de arbetar med drama som metod och om likheter och skillnader i deras sÀtt att arbeta meddrama. För att fÄ information om och kunna jÀmföra information intervjuade jag nÄgra lÀrare och dramapedagoger frÄn olika klasser. DÀrefter gjorde jag observationer av samma personers praktik för att fÄ inblick i deras praktiska arbete.Resultatet visar att lÀrarna och dramapedagogerna hade olika syn pÄ vad drama Àr men samtidigt hade de likadan syn pÄ hur man ska vara som övningsledare. De menar att nÀr man arbetar som övningsledare med de yngre barnen ska man hela tiden ha en överblick över gruppen samt vara bestÀmd för att barn lÀtt blir ofokuserade. DÀremot menade en av dramapedagogerna att barnens kreativitet skulle komma frÄn barnen medan övningarna var bara ett hjÀlpmedel att fÄ barnens fantasier att bli konkreta.NÀr jag gjorde mina observationer kunde jag se lÀrares och dramapedagogers delaktighet i dramaövningarna.

Omorganisationer inom företag Àr vanligt förekommande och syftar oftast till att förbÀttra eller effektivisera verksamheten. Resultatet kan vara svÄrt att överblicka pÄ planeringsstadiet och ÄtgÀrderna ger kanske inte alltid enbart den avsedda effekten. Syftet med det hÀr projekt-arbetet har varit att undersöka vilka möjligheter det finns att pÄverka och engagera sig i beslut rörande förÀndringar pÄ arbetsplatsen och hur dessa pÄverkar upplevelsen av arbetsmiljön.PÄ Ascom AB i Herrljunga, dÀr man tillverkar produkter för trÄdlös internkommunikation, intervjuades samtliga anstÀllda vid en monteringslina ett Är efter en omorganisation. Vid denna hade berörd personal sjÀlva planerat och genomfört förÀndringen som innebar att man gÄtt frÄn sÄ kallad batchtillverkning till taktat enstycksflöde. Gruppen bestod av 11 personer som sjÀlva fick redogöra för sin upplevelse av förÀndringen.Valet av frÄgor inriktades pÄ omrÄden som berörde de anstÀlldas upplevelse av inflytande och delaktighet i processen och hur detta pÄverkat deras attityd till förÀndringen, allmÀn trivsel, trivsel med arbetsuppgifter, förekomsten av belastnings- och stressrelaterade besvÀr samt graden av arbetstillfredsstÀllelse.ResultatmÀssigt visade gruppen stor samstÀmmighet nÀr det gÀller ökad bundenhet efter förÀndringen, hög trivsel pÄ arbetsplatsen och stor arbetstillfredsstÀllelse.

Syftet med uppsatsen var att undersöka och belysa socionomstudenters beskrivande av klienter. Studien har en socialkonstruktivistisk utgÄngspunkt och syftar till att genom diskursanalys studera om och hur de benÀmningar av klienter, som vi kunde identifiera i valda c-uppsatser producerade pÄ Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs Universitet kan ses som en del av objektifierande diskurser. Genom att dekonstruera anvÀndandet av benÀmningen klienter ville vi se ifall alternativa framstÀllningar av klienter Àr möjliga i det empiriska material som vÄr studie grundade sig pÄ. Studien har en kvalitativ ansats. Studiens empiriska material bestÄr av fem c-uppsatser som Àr producerade av socionomstudenter pÄ Institutionen för socialt arbete i Göteborg.

Syftet med studien Àr att jÀmföra en traditionell fysiklaboration inom ellÀra med en laboration som bedrevs i en datorsimulering. Med en traditionell laboration avses att laborationen bedrevs med hjÀlp av en spÀnningskÀlla, resistorer, glödlampor, kablar och multimeter. Dessa laborationer skulle ge eleverna kunskaper om hur ström och spÀnning beter sig i elektriska kretsar. Tre gymnasieklasser deltog i studien, varje klass delades upp i tvÄ jÀmnstarka laborationsgrupper. Den ena gruppen fick genomföra den traditionella laborationen, medan den andra gruppen fick genomföra en datorsimulering.

Syftet med uppsatsen Àr att utifrÄn en socialpsykologisk ansats se vilka faktorer som pÄverkar en bestÀmd arbetsgrupp inom detaljhandeln. Vi har bÄda erfarenheter frÄn grupper inom arbetslivet vilket har bidragit till en nyfikenhet om hur individer relaterar och arbetar tillsammans med andra mÀnniskor i en grupp. Uppsatsens centrala frÄgestÀllning Àr: Hur pÄverkar rollerna, sammanhÄllningen och kommunikationen de anstÀlldas arbete i en specifik grupp pÄ ett företag inom detaljhandeln? Hur pÄverkar chefens ledarstil gruppens gemensamma arbete?Studien bygger pÄ elva semistrukturerade intervjuer som vidare har analyserats utifrÄn relevanta socialpsykologiska teorier. Resultatet visar att den bestÀmda arbetsgruppen har en sammanhÄllning dÀr individernas personliga roller prÀglar arbetsplatsen mer Àn de arbetsrelaterade rollerna.

Examensarbetets syfte Àr att belysa förskollÀrarnas uppfattning om hur de skapar goda grupprelationer, och jÀmföra hur deras arbetessÀtt skiljer sig Ät beroende pÄ barnens Älder. Metoden som valts var av kvalitativ karaktÀr, dÀr intervjuer var mitt sÀtt att samla in empiriskt material. Vid samtliga intervjutillfÀllen stÀlldes frÄgor som informanterna fick svara pÄ. Uppgiften var att skriva ner deras uppfattning om hur de förhÄller sig till det sociala samspelet i barngruppen. I studie framkom att samtliga förskollÀrare medvetet och kontinuerligt bÄde enskilt och i sina arbetslag arbetade för att skapa goda fungerande grupprelationer.