Uppsatsen handlar om kristendomens syn pÄ inkarnationen och dess betydelse för ikonen. Det Àr en studie av ikonens teologiska och historiska bakgrund, kopplad till kristologiska frÄgor som uppstod redan under den tidiga kristendomen. Synen pÄ inkarnationen, Guds mÀnniskoblivande i Kristus, Àr inom kristendomen skiftande Àven om det finns en gemensam trosbekÀnnelse. Studien behandlar ikonens teologi och inkarnationsfrÄgan i samband med Gamla testamentets bildförbud och hur detta pÄverkar delar av den kristna tron. Under en lÀngre period fanns ett stort motstÄnd gentemot heliga bilder inom kyrkan som till viss del pÄverkade brytningen mellan ortodox och katolsk kristendom.

Purpose/Aim: This study is an analysis of the view on masculinity, male sexuality and creation of identity with the television series Queer as folk as a base. The analysis is partly based on a semiotic analysis of the representation of masculinity and male sexuality from an episode of the chosen television series Queer as folk, and partly based on a thematic analysis of focus group discussions with young men with different sexualities.Material/Method: This study is based on focus group interviews and a semiotic and thematic analysis. The focus groups consisted of three men in three different groups and were chosen on the criteria of gender and sexuality. All groups were presented with an episode of the television series Queer as folk to see how they perceived masculinity and male sexuality. Their discussions were analyzed with a thematic analysis and the television series Queer as folk with a semiotic analysis.Main results: The three analyzed characters in Queer as folk showed different representations of masculinity and male sexuality.

Scheduled time for reflective work is common at many Swedish preschools. Reflection is a complex concept that is being used with many different purposes in preschools. The reflective work in Swedish preschools today has its roots in the theories from Vygotskij about how children learn by watching and cooperating with others. Also, many Swedish preschools have taken inspiration from the preschools in Reggio Emilia in Italy, who see the reflective work as something necessary in their work around children?s learning processes.

LĂ€rarutbildningen Examensarbete10 poĂ€ngAbstrakt___________________________________________________________________________Jaana ÄikĂ€s de BasultoElevers förstĂ„else av vĂ€rdegrunden2007 Antal sidor: 20___________________________________________________________________________Mitt arbete Ă€r en del av en internationell jĂ€mförande studie. I projektet deltar universitet frĂ„n Finland, England och MĂ€lardalens högskola i Sverige. Syftet i den internationella studien Ă€r att hitta likheter och skillnader i elevers förstĂ„else i dessa lĂ€nder av vĂ€rdegrunden och hur den gestaltas i skolan. VĂ€rdegrunden Ă€r en del av skolans arbete och stĂ„r pĂ„ Lpo94 (Utbildningsdepartementet, 1994). LĂ€roplankommittĂ© slog fast Ă„r 1994 att skolan vilar pĂ„ demokratins grund samt att skolan skall gestalta och förmedla olika vĂ€rden.

Den teoretiska utgÄngspunkt som denna undersökning grundar sig pÄ Àr Vygotskijs teori om samspelets betydelse för lÀrande. Vygotskij menade att individen lÀr sig mer i samspel med mer kompetenta individer Àn vad de kan göra sjÀlva. Syftet var att med detta examensarbete undersöka nÄgra elever som anses vara i behov av sÀrskilt stöd och se pÄ hur de samspelar med kamraterna i den stora klassen, samt hur samspelet ser ut dÄ de arbetar i liten grupp med specialpedagogen. En kvalitativ undersökningsmetod anvÀndes dÀr observationer av tre elever i behov av sÀrskilt stöd i en Äldersintegrerad tre-fyra klass, studerats. Detta uppföljdes med semistrukturerade intervjuer av klasslÀrare och specialpedagog, dÀr syftet var att fÄ en inblick i deras tankar kring samspel och hur de upplever att samspel sker i undervisningen. Undersökningen visade pÄ att det fanns samspel mellan eleverna i bÄda gruppkonstellationerna, och att detta skedde spontant utan att pedagogerna pÄpekade för eleverna att de kunde ta hjÀlp av varandra.

Personal inom rÀddningstjÀnsten som arbetar med rök- och kemdykning utsÀtts för extrem fysisk och psykisk belastning. Arbetsgivaren har en lagstadgad skyldighet att tillse att personalen Ärligen undersöks för att uppfylla grundlÀggande tjÀnstgöringskrav. Eftersom inga resurser finns för att sköta trÀning under kontrollerade former under arbetstid mÄste den enskilde brandmannen sjÀlv tillse att han bibehÄller en god kondition. MÄnga Àldre brandmÀn upplever oro över att deras kondition har försÀmrats över tiden. Det har ocksÄ framlagts teorier om att nyrekryterade inte tar lika allvarligt pÄ sin trÀning för att bibehÄlla god kondition.För att undersöka hur brandmÀnnens kondition och hÀlsa egentligen ter sig kallades de 21 rök- och kemdykarna i Lysekils rÀddningstjÀnst för medicinsk kontroll och konditionstest, de följdes ocksÄ retrospektivt under Ären 2000-2006.

The purpose of this essay is to illustrate the ideas that have influenced parents' choice of a Christian private school and how parents justify their choices. The essay also aims to examine the expectations that parents have in the schools, as well as the pros and cons as they consider private school compared to other schools.My study is based on qualitative data collected through interviews with parents who have chosen to place one or more of their children in a specific Christian private school. Using a qualitative approach has made it possible for me to get a deeper understanding of this investigation. I have also used the previous research on this field and theoretical starting points to explain and connect to my inquiry as Maslow's hierarchy of needs and the school Weber document types and identity in a multicultural society.The study shows that parents seek to or from the public school due to various reasons. To seek out a Christian private school depends on different reasons.

I 1 Korintierbrevet finns tvĂ„ ofta diskuterade avsnitt som med speciellt fokus pĂ„ kvinnorna talar om ordningen vid kristna sammankomster: 11:2-16 och 14:34-36. Denna uppsats gör en analys av dessa texter och deras behandling i den vetenskapliga litteraturen. Hur ska man förhĂ„lla sig till att kompetenta forskare kommer till rakt motsatta slutsatser? Är det fel i argumentationen, i premisserna, eller saknar vi helt enkelt tillrĂ€cklig kunskap? GĂ„r det att skilja pĂ„ vad som Ă€r omstritt av exegetiska respektive teologiska skĂ€l?Slutsatsen Ă€r att bland tre typer av argumentation som förekommer i litteraturen, som jag kallar den vĂ€rderande, den datainsamlande respektive den konstruktiva, har forskningen en olycklig slagsida mot den första typen. Alltför mycket har skrivits utan att tillföra nĂ„got av varken fakta eller ideer - man refererar bara till tidigare forskning och vĂ€ger olika uppfattningar mot varandra.

I detta examensarbete studeras det sociala fenomenet konformitet, eller grupptryck, vilket innebÀr att individen förÀndrar sitt beteende eller byter Äsikt för att det ska stÀmma överens med för individen betydelsefulla personers upptrÀdanden och stÀllningstaganden (Brehm & Kassin, 2005). Individen tyr sig till den grupp han eller hon vill tillhöra och dÀrmed uppför hon sig efter den gruppens normer, vilket kan medföra problem dÄ dessa ibland kan medföra att han eller hon mÄste handla i motsÀttning till den könsroll han eller hon har blivit tillskriven. Konformitet Àr ett vanligt fenomen som förekommer i alla samhÀllen, dock i olika grader (Brehm & Kassin,2005). Föreliggande arbete bestÄr av tvÄ delar dÀr den första bestÄr av en litteraturöversikt vars syfte Àr att redogöra för det socialpsykologiska begreppet konformitet och den andra redovisar ett socialpsykologiskt experiment vars syfte Àr att studera konformitetsskillnader mellan mÀn och kvinnor. I experimentet deltog 18 kvinnor och 19 mÀn.

De kallas generation K för kartlagd, generation O för ordning, generation Why för varför, generation C för content (innehÄll). De kallas homo zappiens för hur de zappar sig igenom livet.Generation Y Àr dagens unga vuxna som Àr uppvuxna i ett högteknologiskt samhÀlle. Deras sÀtt att konsumera och leva skiljer sig frÄn tidigare generationer. Den allmÀnna bilden av generation Y Àr en lat, slösaktig generation, som Àr bortskÀmda av sina förÀldrar och stÀller höga krav som konsumenter. Detta examensarbete behandlar begreppet generation Y och fokuserar pÄ att kartlÀgga vem de Àr och deras förhÄllande till konsumtion och mÀrken.

SyfteVar att undersöka om sömnproblem och livsstilsfaktorer förĂ€ndrats över tiden vid jĂ€mförelse av tvĂ„ hĂ€lsoundersökningar 1999 och 2004 hos nattarbetare.Undersökt grupp och metodÅr 1999 undersöktes 29 personer av vilka 11 arbetade kvar Ă„r 2004. Den undersökta gruppen utgjordes av 10 personer (som undersöktes 1999 och 2004). 18 personer har slutat i nattarbete. En person föll bort pga. att hĂ€lsoundersökningsformulĂ€ret frĂ„n 1999 förkommit.

I förskolans utvecklingssamtal skall personal och förÀldrar diskutera barnets utveckling ochlÀrande, vad barnet gör, hur det trivs och hur barnet fungerar socialt (Skolverket 2005). Detfinns inga mÄl barnet skall uppnÄ, som beskriver vad barnet skall kunna vid en viss tidpunkt.Det anses dock viktigt att följa barnets utveckling och lÀrande, men det Àr inte detsammasom att bedöma barnet utifrÄn faststÀllda kriterier och normer (Prop.2004/05:11).SYFTE:VÄrt syfte med studien Àr att ta reda pÄ vad förÀldrar förvÀntar sig av utvecklingssamtal iförskolan, och vad de anser vara av betydelse i pedagogens roll under utvecklingssamtalet.METOD:Vi har valt att anvÀnda oss av self report som metod till vÄr studie. En self report Àr enskriven text av en person om ett fenomen som en forskare vill veta mer av. I vÄr studie Àr detförÀldrar som skrivit ner berÀttelser utifrÄn frÄgestÀllningar om utvecklingssamtal iförskolan.RESULTAT:Resultatet visar att förÀldrar vill veta hur barnet har det pÄ förskolan. FörÀldrarna villframförallt veta hur barnet fungerar i gruppen, i det sociala samspelet.

Att anpassa sitt material efter olika mÄlgruppers tilltÀnkta behov och förförstÄelse syftar till att bÀttre nÄ ut med information till gruppen ifrÄga. Detta riskerar dock att alienera de inom mÄlgruppen som identifierar sig med den bild av mÄlgruppen som anpassningen riktar sig mot. Anpassningen kan ocksÄ resultera i att informationen blir bristande..

Att anpassa sitt material efter olika mÄlgruppers tilltÀnkta behov och förförstÄelse syftar till att bÀttre nÄ ut med information till gruppen ifrÄga. Detta riskerar dock att alienera de inom mÄlgruppen som identifierar sig med den bild av mÄlgruppen som anpassningen riktar sig mot. Anpassningen kan ocksÄ resultera i att informationen blir bristande..

Det Àr viktigt för företag att kontinuerligt arbeta med att förbÀttra arbetsmiljön och minska antalet arbetsolyckor. En ökning av antalet arbetsolyckor under det senaste Äret har lett till att Holmen önskat undersöka faktorer som pÄverkar individens beteende i sÀkerhetsarbetet. Detta fÄngade vÄrt intresse varför det blev syftet med vÄr uppsats. Med hjÀlp av intervjuer av individer och grupper vid tvÄ av Holmens bruk har vi kommit fram till att betoningen pÄ sÀkerhet inte Àr tillrÀcklig. Kommunikationen gÀllande vikten av sÀkerhet skulle kunna förbÀttras och ledningen men i synnerhet arbetsledarna skulle kunna ta en tydligare ledarroll. Vi har noterat att det finns normer och starka band inom gruppen vilka kan pÄverka individernas beteende pÄ ett sÀtt det inte borde.