Sammanfattning Titel: Hur pÄverkar virtuella grupper dysfunktionella konflikter och hur pÄverkas ledarnas konflikthanteringssÀtt? Författare: Fredrik Celion och Johnny Sjösten Handledare: Thomas Danborg Institution: Managementsektionen vid Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi 15 hp Syfte: Studiens syfte Àr att analysera och förstÄ hur den virtuella gruppen pÄverkar den dysfunktionella konflikten och för att sedan visa hur ledare konflikthanteringssÀtt pÄverkas/förÀndras av den virtuella gruppens miljö. Metod: Vi har genomfört litteraturstudier samt intervjuer för att kunna uppfylla studiens syfte. Genom att en införskaffa en grund av sekundÀrdata (litteraturstudien) och kompletera med primÀrdata (intervjuerna) ges det en möjlighet till att tolka den informationen som framstÄr. Vi kan sÀtta det ?tidigare? mot det nya och analysera detta för att nÄ studiens syfte. Slutsatser: Den virtuella gruppens pÄverkan pÄ den dysfunktionella konflikten Àr ett problem.

Detta Àr en uppsats baserad pÄ en kvalitativ metod som behandlar dictogloss som samarbetsmetod i klassrummet och en undersökning kring processen och rollerna samt skillnader och likheter mellan nÄgra grupper pÄ en utlandsskola, svensk gymnasial friskola i norra Sverige och en svensk kommunal gymnasieskola i norra Sverige. Samarbete visar sig bero pÄ vilka sociala roller informanterna fÄr/tar och för att processen ska vara gynnsam Àr det viktigt att förhandling mellan eleverna sker. Vem i gruppen som fÄr vilken roll har mÄnga komponenter, men makt spelar stor roll för vem som Àr dominant i gruppen, om den rollen tilldelas. Resultatet visar att en person kan vÀxla mellan olika roller och att expertrollen inte nödvÀndigtvis behöver tilldelas den mest dominanta..

Syftet med föreliggande studie var att med avseende pÄ upplevelser av delaktighet och livstillfedsstÀllelse samt arbetssituation och sjukvÄrdskonsumtion jÀmföra tvÄ grupper som deltagit respektive inte deltagit i ett Strokescreeningprogram. En strukturerad enkÀt skickades ut till konsekutivt, retroaktivt utvalda personer. Det inkomna resultatet analyserades med hjÀlp av Chi2-test, Mann Whitney test, T-test, linjÀr regressionsanalys och multivariat logistisk regressionsanalys. NÄgra signifikanta skillnader mellan grupperna kunde inte pÄvisas Àven om vissa tendenser noterades.Gruppen som deltagit i Strokescreeningprogrammet upplevde en mindre delaktighet i den personliga vÄrden Àn gruppen som ej deltagit i Strokescreeningprogrammet. De strokedrabbade upplevde en signifikant lÀgre livstillfredsstÀllelse Àn en referensgrupp bestÄende av en normalpopulation svenskar.

Tidigare forskning om skapande verksamhet i socialt arbete berör ofta bara en form av skapande, riktad till en specifik mÄlgrupp som exempelvis konst eller trÀdgÄrdsodling för gruppen psykisk ohÀlsa eller teater för gruppen funktionshindrade. Denna studie syftar till att undersöka hur skapande verksamhet, oavsett form fungerar som metod i socialt arbete.Skapande verksamhet i socialt arbete, Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ deltagares upplevelser av att anvÀnda sig av skapande metoder, inom det sociala arbetets verksamhetsfÀlt.Studiens teori utgÄr ifrÄn analysmetoden grounded theory och bygger pÄ intervjumaterial ifrÄn fyra fokusgrupper som representerar olika sociala verksamheter i Sverige.BÀttre sjÀlvförtroende, identitetsskapande och lÀttare integration i samhÀllet Àr nÄgra av slutsatserna som presenteras..

Detta Àr en kvalitativ studie som vill undersöka vilka hinder och framgÄngsfaktorer som finns inom Motivationsgruppen som Àr en lokal verksamhet inom SocialtjÀnsten för mÀnniskor med missbruksproblematik i BiskopsgÄrden. Uppsatsen tar Àven upp vilka mÄl deltagarna och drogterapeuterna har med deltagandet i verksamheten. FrÄgestÀllningarna besvaras med hjÀlp av intervjuer och deltagande observationer. I studien medverkar fyra deltagare ur Motivationsgruppen och de tvÄ drogterapeuterna som hÄller i verksamheten. Informanternas svar analyseras med hjÀlp av tidigare forskning, empowerment, KASAM samt ett relationellt maktperspektiv.

Vi har i denna uppsats försökt besvara frÄgan ?Vilka faktorer Àr gemensamma för att skapa konkurrenskraft för snabbvÀxare oavsett bransch?? Vi har studerat 15 olika skrifter för att ta reda pÄ vad de ansÄg att konkurrenskraftiga företag gör eller borde göra. Vi fann en mÀngd fakta som vi grupperade under tjugo olika faktorer. Fem av dessa faktorer hÀnförde vi till företagets samspel med kunderna och kallade gruppen med faktorer för kundvÀrlden. Femton faktorer hÀnfördes till företagets interna aktiviteter och gruppen benÀmndes organisationsvÀrlden.

Detta projekt Àr ett första utkast för företagets eventuella satsning pÄ en ny modell inom segmentet jakt. Projektet innefattar en förundersökning som visar att det finns en stor brist i anvÀndningen av hörselskydd bland jÀgare, trots att mÄnga bÄde medvetna om riskerna och i mÄnga fall dessutom redan fÄtt en försÀmrad hörsel pÄ grund av jakten. Ett trendbrott kan dock ses dÄ allt fler faktiskt har börjat anvÀnda skydden under de senaste 10 Ären, fortfarande en alldeles för liten del av dem totala gruppen jÀgare. Som tillverkare av hörselskydd kan man hÀr se en potentiell marknad. Ett trendbrott bland en grupp mÀnniskor som mer Àn gÀrna lÀgger lite extra pengar pÄ senaste tekniken dÀr fortfarande endast cirka 40 % av gruppen anvÀnder produkten borde ses som en god affÀrsmarknad.Genomförd anvÀndarstudie har gett ett gott underlag för vidare produktutveckling och slutligen modellframtagning..

Jehovas vittnen Àr idag den största sekten i Sverige men mycket lite forskning har inriktat sig pÄ denna grupp. Syftet med uppsatsen Àr undersöka hur före detta medlemmar av Jehovas vittnen ser pÄ sitt tidigare medlemskap och engagemang i organisationen. Ett flertal teoretiska perspektiv presenteras för att belysa medlemskapets komplexitet. UtifrÄn en kvalitativt reflexiv metod har Ätta före detta medlemmar med olika bakgrund intervjuats om sitt tidigare medlemskap. De berÀttar om ett medlemskap som erbjuder gemenskap och mening, men som krÀver lydnad och underordning.

Tidigare forskning om skapande verksamhet i socialt arbete berör ofta bara en form av skapande, riktad till en specifik mÄlgrupp som exempelvis konst eller trÀdgÄrdsodling för gruppen psykisk ohÀlsa eller teater för gruppen funktionshindrade. Denna studie syftar till att undersöka hur skapande verksamhet, oavsett form fungerar som metod i socialt arbete.Skapande verksamhet i socialt arbete, Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ deltagares upplevelser av att anvÀnda sig av skapande metoder, inom det sociala arbetets verksamhetsfÀlt.Studiens teori utgÄr ifrÄn analysmetoden grounded theory och bygger pÄ intervjumaterial ifrÄn fyra fokusgrupper som representerar olika sociala verksamheter i Sverige.BÀttre sjÀlvförtroende, identitetsskapande och lÀttare integration i samhÀllet Àr nÄgra av slutsatserna som presenteras..

Bakgrund: Forskning som behandlar sarkopeni visar att muskelförtvining pÄverkar funktionsförmÄgan under Äldrandets gÄng och gÄr att förebygga med olika former av styrketrÀning. Forskningen kring muskelförtvining gjorde sÄledes att ett intresse av trÀning för Àldre vuxna vÀcktes hos oss och dÀrav ocksÄ styrketrÀningens potentiella effekter pÄ livskvaliteten.Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka om en ökad fysisk styrka och explosivitet bidrar till en ökad livskvalitet hos personer mellan 55 och 65 Är.Metod: Detta har undersökts i en grupp pÄ femton deltagare med inspiration frÄn aktionsforskning. Data har insamlats med hjÀlp av MuscleLab, SF-36v2 och memos.Resultat: Nio deltagare uppvisade en ökning av effektutvecklingen och sex deltagare en minskning. Livskvaliteten har ökat i samtliga Ätta kategorier för gruppen som helhet, vilket innebÀr att bÄde den fysiska och mentala hÀlsan har ökat i gruppen.Slutsats: En ökad styrka och explosivitet innebar inte nödvÀndigtvis en ökad livskvalitet, utan vi anser snarare att förÀndringen i livskvalitet Àr beroende av en högre aktivitetsnivÄ i sig. Detta för att styrkan för gruppen som helhet endast ökat marginellt, men att livskvaliteten har ökat desto mer..

Syftet med vĂ„rt utvecklingsarbete var att se om elever utvecklar sin förstĂ„else för Ă€mnet matematik genom att de fĂ„r samtala om/inblick i andras lösningsstrategier vid problemlösning. Eleverna fick diskutera olika problemuppgifter i grupper. Under dessa gruppdiskussioner observerade vi tvĂ„ utvalda elever med hjĂ€lp av ett observationsschema och kategorier. Även ostrukturerade observationer utfördes pĂ„ dessa tvĂ„ elever. Vi fann att den ena eleven inte utvecklade sin förstĂ„else enligt vĂ„r mening, pĂ„ grund av att det knappt fördes nĂ„gon dialog i den aktuella gruppen.

Syftet med vÄrat arbete var att försöka stÀrka en grupp tonÄrsflickors sjÀlvkÀnsla i sin sexualitet samt medvetandegöra dem vad olika medier har för pÄverkan pÄ flickors sjÀlvkÀnsla. Gruppen bestod av totalt 11 flickor i Ädrarna 13 till 15 Är. Vi anvÀnde oss av enkÀter och observationer samt dagboksanteckningar, som metod för att mÀta resultatet. Resultatet av utvecklingsarbetet visade att flickorna hade blivit mer medvetna om Àmnet efter trÀffarna. Om deras sjÀlvkÀnsla hade stÀrkts i allmÀnhet kunde vi inte dra som slutsats efter endast fyra trÀffar, men vi kunde se att de blivit mer sÀkra pÄ sig sjÀlva med oss i gruppen efter varje tillfÀlle.

HörntÀnderna i maxillan Àr efter visdomstÀnderna de tÀnder som oftast blir retinerade. Prevalensen varierar mellan 1-3%. En retinerad överkÀkshörntand har ofta en ektopisk placering. Detta kan leda till att eruptionsriktningen blir felaktig och dÀrmed kan tanden orsaka skador pÄ de angrÀnsande incisivernas rötter. För att minska risken för detta krÀvs tidig diagnostik, i 9-11 Ärs Älder. Den vanligaste ÄtgÀrden för palatinalt displacerade hörntÀnder Àr extraktion av mjölkhörntÀnderna för att underlÀtta spontaneruption av de efterföljande permanenta hörntÀnderna.

Denna uppsats handlar om olika generationers syn pÄ flexibilitet i arbetslivet. Resultatet bigger pÄ tvÄ fokusgrupper som har samtalat fem teman som rör flexibilitet i arbetslivet. De tvÄ grupperna har deltagare frÄn tvÄ olika generationer, i den yngre gruppen var deltagarna mellan 20 och 35 Är och i den Àldre gruppen var deltagarna mellan 50 och 65 Är. Huvudtemana för denna uppsats Àr begreppet flexibilitet, flexibilitet nu och dÄ, ideal flexibilitet och de tvÄ generationernas olika syn pÄ flexibilitet. Dessa teman Àr finns med genom hela uppsatsen och Äterfinns i teori, resultat och diskussion.

Denna studie behandlar Àmnet om hur pedagoger arbetar med grupper i klassrummet. SyftetÀr att kartlÀgga hur elevgrupper konstrueras och vad lÀrare fokuserar pÄ nÀr de arbetar medgrupper. Detta undersöktes genom intervjuer samt observationer. Intervjuerna gjordes med ettbekvÀmlighetsurval. Efter intervjuerna gjordes det observationer i tvÄ klasser; enlÄgstadieklass samt en mellanstadieklass.