Mediala produktioner kan analyseras som delaktiga socialisationsagenter i individers identitetskonstruerande processer, genom att agera medaktörer i skapandet/befÀstandet respektive utmanandet av rÄdande och etablerade normer. De rollregister som erbjuds individer inom sÄvÀl mediala som pedagogiska rum, Àr ofta mycket stereotypa och signalerar hur vi som representanter för det ena eller det andra könet förvÀntas anpassas till pÄ förhand givna och begrÀnsande mallar. Individer som inte förmÄr eller önskar infogas i dessa betraktas inte sÀllan som normavvikelser alternativt osynliggörs till fullo. Dessas handlingsutrymmen och individuella förutsÀttningar till harmoniska liv riskerar dÀrför att berövas, liksom rÀtten till desamma förebilder och möjligheter till identifikation som övriga samhÀllsmedborgare tar för givna. För att i enlighet med skolverkets direktiv uppnÄ ett jÀmlikt samhÀlle, inom vilket var individs mÀnniskovÀrde kan betraktas som okrÀnkbart, mÄste i pedagogiska rum rollmönster problematiseras, spektrat vidgas och mÀnniskor ses som individer i första hand, snarare Àn man eller kvinna med föreskrivna förutsÀttningar och förvÀntade egenskaper.I detta arbete diskuteras heteronormativiteten inom sÄvÀl skola som kommersiell rörlig bild.

Öresundskraft driver en kraftvĂ€rmeanlĂ€ggning med deponigas frĂ„n Filborna avfalls- och Ă„tervinningsanlĂ€ggning. Deponigasens kvalitet har försĂ€mrats, frĂ€mst med avseende pĂ„ en ökad halt av svavelvĂ€te. SvavelvĂ€te Ă€r en korrosiv komponent som inte Ă€r önskvĂ€rd och deponigasen har idag en svavelvĂ€tehalt pĂ„ 1000-2000 ppm. PĂ„ grund av den höga svavelvĂ€tehalten i deponigasen har underhĂ„llskostnaderna för kraftvĂ€rmeanlĂ€ggningen stigit och reinvesteringar mĂ„ste göras oftare Ă€n vad som Ă€r normalt. Det finns planer pĂ„ en ny kraftvĂ€rmeanlĂ€ggning för avfallsförbrĂ€nning och deponigasen kan i framtiden förbrĂ€nnas i den pannan istĂ€llet för i denna mindre och underhĂ„llskrĂ€vande kraftvĂ€rmeanlĂ€ggningen men fram till dess att den nya anlĂ€ggningen finns pĂ„ plats kommer problemen med deponigasen att kvarstĂ„.

The first aim of this study is to discuss and try to understand the relationship between the holy andethics, and more specifically how it can be understood, which is the critical question that I haveformulated, in Giorgio Agamben?s and Emmanuel Levinas? philosophies. The second, moreconstructive aim is to discuss whether the holy can be understood as something good or problematicin relation to the society.Rooted in philosophy of religion and ethics, I have first tried to discuss how the holy has beenunderstood in the philosophy of phenomenology and in the texts of Rudolf Otto, Mircea Eliade andEspen Dahl. The holy has in the history been understood as something central in religions, and hasalso not been connected to the idea of ethics. Recently it has also been critized ? by Dahl ? for notbeing so pure as first thought of.In Levinas texts the holy has been understood as something differentiated through his distiction,in the Talmudic reading ?Desacralization and Disenchantment?, between the holy, which can beseen as something pure, and the sacred which can been seen as something impure and a form ofdegenerated holiness.

Den kristna meditationens betydelse för den moderna mÀnniskan. Har den nÄgon betydelse? Arbetet belyser möjliga teorier om huruvida meditationen har fÄtt ett uppsving i det moderna samhÀllet eller om meditationen alltid funnits men har blivit mer konkretiserad idag. Har modernismen i sÄ fall med det att göra? En litteraturstudie för att lÀsa in mig pÄ tidigare forskning inom Àmnet och intervjuer av bl.

Syften med denna studie har varit att ta reda pÄ vad emokulturen bestÄr av enligt anhÀngare och vilken betydelse den har för medlemmarnas identitetsskapande. Den första frÄgestÀllningen handlade sÄledes om vad emokulturen bestÄr av och eftersom det Àr en subkultur grundad runt musik Àr det sjÀlvklart en vikig del. Texterna spelar stor roll för vissa men inte för andra. Deltagarna lyssnar Àven pÄ annan musik Àn bara genren emo och det finns flera underkategorier. PÄ liknande sÀtt Àr det med den tillhörande klÀdstilen fashioncore, de klÀr sig inte enbart enligt detta och de modifierar Àven stilen pÄ egen hand.

Hur vÀrlden och mÀnniskan har kommit till har alltid varit en av de mest fundamentala religiösa frÄgor som funnits. De senaste 200 Ären har man dock kunnat börja nÀrma sig dessa frÄgor pÄ ett vetenskapligt sÀtt. Vetenskapliga teorier som evolution och Big Bang stÄr dock i motsats till bibelns skapelseberÀttelse om att gud skapat vÀrlden och mÀnniskan pÄ sex arbetsdagar. Skapelsetroende har pÄ senare tid Àven de börjat arbeta pÄ vetenskapligt sÀtt genom att ta fram en teori som de kallar intelligent design (ID). Denna teori ska vara ett alternativ och en kritik till evolutionen och Big Bang.

Denna uppsats Àr en kvalitativ studie som behandlar synen pÄ identitet, maskulinitet och (homo)sexualitet inom lagidrottens vÀrld. Syftet Àr att visa en bild pÄ hur lagidrottsutövare ser pÄ och skapar identitet, maskulinitet och (homo)sexualitet inom manlig lagidrott och att se om det utifrÄn detta gÄr att skapa en bild av hur det kan vara att vara homosexuell och dÀrmed sexuellt avvikande. För att nÄ fram till syftet har följande frÄgestÀllningar tagits upp: Hur ser idrottslagets jargong generellt ut bakom scenen och varför ser den ut sÄ?, Vilka ideal grundar sig denna jargong pÄ i idrottslaget?, Hur pÄverkar identitet, maskulinitet och sexualitet sÀttet de intervjuade ser pÄ sig sjÀlva och andra?, och Vilken innebörd har kroppen och kroppsliga praktiker för synen pÄ identitet, maskulinitet och sexualitet?I studien har tre individuella intervjuer (med lagidrottare pÄ elitnivÄ eller strax under), en gruppintervju (med fyra ungdomsspelare i handboll), samt delatagande dolda observationer gjorts för att samla in materialet. Uppsatsen tar hjÀlp av det queerteoretiska begreppet heteronormativitet, maskulinitetsteorier samt den socialpsykologiska termen konformitet för att analysera empirin.Uppsatser ger en bild av en sexistisk, homofobisk och rÀtt sÄ rÄ jargong spelarna emellan.

Denna uppsats behandlar en studie av en konfessionell skola med kristen inriktning och hur mantÀnker kring mÄngfald och mÄngkulturella aspekter i undervisningen i en skolsituation som Àr iprincip etnisk monokulturell vad gÀller personal och elevsammansÀttning. Tyngdpunkten liggerpÄ hur pedagogerna ser pÄ sina möjligheter att arbeta med dessa frÄgor dessutom görs avförfattaren en jÀmförelse med den forskning som finns inom detta omrÄde..

MÄlet med föreliggande arbete var att undersöka följande tvÄ frÄgor:1. Vilka svÄrigheter har elever ofta med derivata?2. Vilka teorier Àr centrala för den matematikdidaktiska forskningen om dessa svÄrigheter?Metoden som anvÀnts kallas "meta-syntes" och Àr en typ av forskningsöversikt som förutom att sammanstÀlla resultat Àven transformerar, analyserar och renodlar dem.

Denna uppsats Àr skriven i syfte att genom en vÀrderande textanalys undersöka likheter och skillnader mellan tvÄ av svenska skolans lÀroböcker i religion. Erland EhnmarksVÀrldsreligionerna frÄn 1955 samt Söka Svar frÄn 2009, av Leif Eriksson, Malin Mattsson FlenngÄrd och Uriel Hedengren. Denna jÀmförelse anser jag vara ett sÀtt att nÀrma sig en förstÄelse för olika generationers sÀtt att se pÄ religionen och att pÄ sÄ sÀtt fÄ en inblick i hur generationsklyftan skapats. De frÄgestÀllningar jag har anvÀnt mig av Àr följande.? Tolkas religionerna opartiskt eller ur en kristen synvinkel?? FörÀndras texternas vÀrderingar mellan de tvÄ böckerna?? I sÄ fall, hur skiljer sig detta Ät?Det resultat jag kommit fram till Àr att det har skett en utveckling bÄde nÀr det gÀller genusperspektiv och centrering kring kristna begrepp i lÀroböckerna.

Beslutsfattning om militÀra vÄldsmedel varierar med en nations civil-militÀra mönster. Genom att teoretiskt anvÀnda maktbegreppet för att beskriva vilka normativa styrprinciper som formar den civil-militÀra relationen kan den ocksÄ beskrivas. Teorin appliceras pÄ Falklandskonflikten och UbÄtsincidenterna i Sverige under tidigt 80-tal. Effekterna som undersöks Àr tid och uppfattning om det strategiska mÄlet som operationen syftar till.  Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur olika typer av relationer mellan civila makthavare och den militÀra organisationen pÄverkar utformningen av beslut om militÀrt vÄld.

Wastewater contains biodegradable materials, which are often measured as BOD7.Trickling filters are sometimes used as a purification step for BOD-reduction. Atrickling filter is a tower, which is filled with a carrier material. Microorganisms growon the carrier material in the form of a biofilm. This biofilm consists mostly of bacteriathat purify water from BOD.In ÄlgarĂ„s? wastewater treatment plant the water is purified by a trickling filter.However the treatment plant has difficulties reaching the emission requirements forBOD.

Syftet med denna uppsats Ă€r att klargöra hur normbrytande kĂ€rlek, och dĂ„ frĂ€msthomo- och bisexualitet men Ă€ven transvestitism framstĂ€lls samt hur de könsmĂ€ssigtskiljer sig i del V- Älskande par, VI- Bröllop pĂ„ Ekered och VII - Av samma blod urAgnes von Krusenstjernas romansvit Fröknarna von Pahlen. Detta har genomförtsgenom att studera hur homosocialiteten, den heterosexuella matrisen samtperformativitet pĂ„verkar karaktĂ€rer beroende pĂ„ deras könstillhörighet.Uppsatsen har visat att stora skillnader finns i framstĂ€llningen mellan Ă„ ena sidanmanlig samt Ă„ andra sidan kvinnlig homo- och bisexualitet samt transvestitism..

I och med det nya ramdirektivet för vatten som trÀdde i kraft Är 2000 kom frÄgor rörande dagvatten i fokus. TillstÄndet i sjöar och vattendrag skall bevaras och förbÀttras inom en tidsperiod av 15 Är. Ett av de absolut största hoten mot vattenmiljön Àr föroreningarna i dagvattnet. Med hjÀlp av olika lagar skall ett försök göras till att begrÀnsa utslÀppen av miljöfarliga Àmnen med dagvattnet. Reningstekniker Àr under stÀndig utveckling och utredning.

?SÄ lÀnge jag Àr glad, liksom? Àr en kvalitativ studie av mÀnniskors sÀtt att se pÄ sin egen ? och i viss mÄn Àven andras ? sexualitet. Genom intervjuer med mÀnniskor med olika sexuell lÀggning, lyfter den fram de egna erfarenheterna av att vara hetero-, homo- eller bisexuell i Sverige idag. Intervjuerna analyseras och tolkas med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys och belyser pÄ sÄ sÀtt ett antal centrala kategorier. Dessa fokuserar pÄ frÄgor kring sexualitetens orsaker och vad som anses naturligt samt sexualitet som en del av identiteten..