Detta examensarbete har utförts pĂ„ Stena Aluminium (SA) i Älmhult. Undersökningen handlar om att mĂ€ta vĂ€tgashalten genom densitetsindexprover pĂ„ smĂ€lt aluminium, för att kartlĂ€gga hur vĂ€tgashalten pĂ„verkas av processtegen vid Ă„tervinning av aluminium i SAs produktions-anlĂ€ggning. I arbetet ingick att undersöka vĂ€tgashalten för tvĂ„ olika legeringstyper (EN-AB 43400 och 46000), utvĂ€rdera avgasningseffektivitet för de utvalda legeringstyperna och att utvĂ€rdera den befintliga utgjutningssystemet. MĂ€tningar för undersökningen Ă€r utförda i SAs smĂ€ltverk, vid processtegen raffinering och utgjutning..

Studien undersöker hur kristendomen framstÀlls i lÀromedel inom religionskunskap för det svenska högstadiet. Studien Àmnar söka maktstrukturer mellan de olika kristna riktningarna samt att se hur dessa riktningar framstÀlls i de olika lÀromedlen som finns för högstadiet. Studien tar avstamp frÄn lÀromedel skrivna för lpo 94, dÄ det ej har utkommit en större mÀngd lÀromedel skrivna för lgr 11. Studien koncentrerar sig pÄ de kristna riktningarna och ej Jesus tidiga liv eller kristen etik..

Nathan Söderblom var ett levande band mellan Europas folkkyrkor, en andes budbÀrare, som blev hörd och förstÄdd överallt och genom vilken mÀnniskor frÄn skilda vÀrldar lÀttade upp sitt hjÀrta för varandra. Hans stora tanke: fred och samförstÄnd svarade mot den lÀngtan, som vÀxt sig sÄ stark i efterkrigsÄrens splittrade vÀrld, och dock förefaller det omöjligt att avgöra, om det var hans idéer, som fÀste vÀrldens uppmÀrksamhet pÄ hans person, eller om det inte snarare var den gÄtfulla makten hos denna mÀrkliga personlighet, som förde den ekumeniska tanken till seger. Han vann snart nog en erkÀnd stÀllning som en av protestantismens ledande personligheter, och hans namn blev till sist ett av de fÄ stora som vÀrlden kÀnner.Eftersom hans starka personlighet ligger i grund för hans ekumeniska verksamhet, sÀger jag nÄgra ord om Söderblom som person. Det som lockade mest var hans enkelhet. Han hörde inte till dem som blir uppblÄsta av sina vÀrdigheter.

Denna studie handlar om individer som vÀljer att gÄ med i en religiös rörelse, pingstkyrkan. Huvudintresset lÄg i varför en individ vÀljer att bli medlem i en religiös rörelse, nÀr vi lever i ett alltmer individualiserat samhÀlle, dÀr religionen fÄr mindre plats i mÀnniskors vardagsliv. Studien baseras pÄ intervjuer med fyra pingstvÀnner, en man och tre kvinnor, om hur vardagslivet ser ut, deras ritualer och traditioner samt om de kÀnner nÄgon utanförskap i samhÀllet. FrÄgestÀllningarna berörde: Vad Àr det som gör att en individ vÀljer att ingÄ i en religiös rörelse? Vilken betydelse har ritualer och traditioner? Hur ser vardagslivet ut innanför samt utanför rörelsen? Den sekundÀra frÄgan som stÀlldes var: Hur har kyrkan berörts? Den teoretiska referensramen till forskningen var: generation, individualisering, socialisation, interaktion och vardagsverklighet, ritualer, det "Àldre" samhÀllet (gemeinschaft) och det "nya" samhÀllet (gesellschaft).Forskningen visade att orsaken till att en del vÀljer att bli medlem i en religiös rörelse inte bara Àr religionen, utan i hög grad gemenskapen.

Avloppsreningsverket i Hallsberg kommun Àr belÀget i direkt anslutning till Hallsberg, med RalaÄn som recipient. Tekniken pÄ reningsverket bygger pÄ principerna för en klassisk aktivslamanlÀggning med mekanisk rening, kemisk rening, biologisk rening och en slambehandling dÀr rötning av primÀr- och sekundÀrslam anvÀnds för utvinning av biogas.Hallsberg ARV har under en lÀngre tid haft problem med kvÀvereningen. Under senaste Ären har man överskridit riktvÀrdet för kvÀveutslÀpp vid ett flertal tillfÀllen och under 2009 överskreds Àven grÀnsvÀrdet. RiktvÀrdet för Hallsberg ARV Àr i dagslÀget satt till 10mg NH4-N/l som medelvÀrde per mÄnad, grÀnsvÀrdet Àr satt till 10 mg NH4-N/l som medelvÀrde per kalenderÄr. DÄ Hallsberg ARV inte drivs vid full kapacitet antas en minskning av kvÀveutslÀppen vara möjlig att genomföra genom trimning av befintligutrustning och processer pÄ verket.

I vÄrt arbete har vi undersökt hur de identitetsskapande processerna pÄ friskolor med elever i grundskolans senare Är ser ut. Genom kvalitativa intervjuer pÄ tre friskolor, en med uttalad kristen vÀrdegrund och tvÄ allmÀnpedagogiska, ville vi ta reda pÄ hur eleverna anser att skolorna pÄverkar deras identitet, om det finns det en tydligare gruppidentitet pÄ friskolor med religiös inriktning, samt vad skolledningens har som mÄl i arbetet med identitetsskapandet och hur detta uppfattas av eleverna. Vi har anvÀnt oss av sociologerna Giddens och Ziehes teorier kring identitetsskapande, samt kunskapssociologerna Berger och Luckmann och av Foucaults teorier kring diskursiva ordningar. UtifrÄn vÄr undersökning kan vi konstatera att samtliga elever anser att deras respektive skola pÄverkar dem i deras identitetsskapande. PÄ de allmÀnpedagogiska skolorna menar eleverna att skolornas pedagogiska inriktning hjÀlper dem att utvecklas till sjÀlvstÀndiga och toleranta individer. Eleverna pÄ skolan med en uttalad kristen vÀrdegrund anser att skolan delvis hjÀlper dem att fÄ ett större sjÀlvförtroende i deras religiositet. Det framkommer ocksÄ tydligt att den gemensamma religiösa gruppidentiteten inte har nÄgon motsvarighet pÄ de allmÀnpedagogiska inriktade friskolorna. En förklaring till detta anser vi vara att eleverna pÄ den kristna friskolan ser sig sjÀlva som avvikande frÄn normen i det sekulariserade samhÀllet och dÀrför skapar ett starkare Vi. Vi finner ocksÄ en överensstÀmmelse mellan skolledningens mÄl i hur eleverna ska uppfatta sig sjÀlva och hur de faktiskt gör det.

Uppsatsen behandlar konfirmationen inom Svenska kyrkan och dess förÀndrade teologiska betydelse. Materialet strÀcker sig frÄn handboken 1942 till det senaste nytrycket av "Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete" Är 2000 och utgörs av i första hand kyrkans offentliga dokument. Fokus ligger pÄ konfirmationsgudstjÀnsten och dÀrtill hörande ritual..

Detta examensarbete handlar om stereotyper och dess problematik. Jag har valt att i en process undersöka det kristna utseendet pÄ grund av min egna kristna bakgrund. Det finns ingen fysisk bild av det kristna utseendet vilket gör Àmnet intressant och unikt. Genom att undersöka den allmÀnna uppfattningen om det kristna utseendet har en fysisk bild skapats och exponerats i en handbok som formgivits för att vÀcka tankar och bemöta vÄra fördomar. Grafisk formgivning Àr inte enbart ett verktyg för att sÀlja produkter.

In this essay I plan to mainly write about the Christian church. However, I will shortly mention other parishes.In the first part I will in the first chapter write how the church saw earlier on HBLT (Homo-, Bisexual, Lesbians and Transgender) people. In the second chapter how the situation is today and finally in the third chapter I will try to see how the situation is in the future in both in a positive and negative aspect.In the second part I will write about Troy Perry, the founder of M.C.C. Metropolitan Community Churches). In the first chapter I will write shortly about when he was growing up, in the second about his vocation to become a minister and in the third chapter about his founding of M.C.C.In the third and last part I will in the first chapter write about the first years, in the second chapter about how it is today and in the third and last chapter what the elders in the church sees how the future will look like.My main question is to see if M.C.C.

Arbetet försöker belysa och förstÄ hur nÄgra lÀrare i Ärskurs 4-6 i Malmö ser pÄ frÄgor om homosexualitet, bisexualitet och transpersoner (HBT) ur ett queerperspektiv. FrÄgestÀllningarna handlar om hur lÀrarna anser att HBT-frÄgor hanteras bÀst i mötet med eleverna i och utanför klassrummet, vilken syn de har pÄ kollegor och förÀldrar som Àr HBT samt grundsynen i HBT-frÄgor. Undersökningen genomfördes med enkÀter som syftade till att ge kvalitativa svar och skickades ut till olika skolor i Malmö kommuns stadsdelar. Resultatet visar pÄ att den allmÀnna synen bland lÀrarna Àr att heterosexualitet Àr viktigare att undervisa i Àn homo- och bisexualitet samt transsexualitet. Synen pÄ HBT-personer Àr accepterande, men hamnar lÀtt i skymundan bakom heterosexuella normer..

I denna undersökning har det utifrÄn tre skilda trossamfund undersökts hur enskilda medlemmar förhÄller sig till frÄgestÀllningar utifrÄn dopet och periferin kring detta. Det har visats att Äsikterna kring dopet kan komma i konflikt med varandra och kontentan av resultatet Àr att det, i dagslÀget, Àr högst osannolikt med ett djupare samarbete de tre trossamfunden emellan. Det Àr oliktÀnkandet kring doppraxis som inte enar alla tre trossamfunden, vare sig utifrÄn enskild medlem eller trossamfund. Dock finns det en uttalad samarbetsvillighet mellan Svenska kyrkan och Missionskyrkan, vilka redan ingÄtt en ekumenisk överenskommelse (offentliggjord april 2006).UtifrÄn Bibeln kan jag inte finna nÄgot fokus, dÀr det framgÄr att det endast finns EN sanning kring dopet. Det ligger endast en sjÀlvklarhet i att det finns en samhörighet mellan komponenterna tro och dop.Dock Àr det inte troligt att nÄgot enda trossamfund eller medlem i sÄdant ger dopet den betydelse det i ursprunget hade, vilket beskrivs i Nya testamentet.UtifrÄn vad jag kommit fram till i undersökning har det framkommit ytterligare frÄgestÀllningar som skulle vara intressanta att gÄ vidare med.

Syftet med denna kvalitativa undersökning Àr att jag vill beskriva och analysera homosexuellas komma-ut-processer. Datainsamlingsmetoden som anvÀnts Àr intervjucitat med kvinnor frÄn den skrivna litteraturen, Lesbisk identitet, Dubbelliv och Komma ut, samt livsvÀrldsbaserade temaintervjuer med tre av mina vÀnner. I intervjuerna har jag utgÄtt frÄn dessa olika teman; upptÀckt, resans gÄng och dagslÀge. Jag har Àven med ett par citat frÄn egna erfarenheter.Mina teorier jag har anvÀnt mig av Àr, Fuchs Ebaughs Exitprocess, Pennebakers begrepp Disclosure och Inhibtion, jag har Àven anvÀnt mig av interaktion, roll- och stigma inom socialpsykologi. Jag kommer att göra ett försök till att beskriva och analysera dessa omrÄden inom mitt Àmne; komma-ut-process i sin helhet, Vad Àr det som pÄverkar kvinnornas agerande i en komma-ut-process och hur personer i det sociala nÀtverket involveras i en komma-ut-process.

Min projektredogörelse beskriver arbetet med att ta fram en bilderbok för tonÄringar. Boken riktar sig till alla de som Àr, tror sig vara eller kÀnner nÄgon som kommit ut som homo- bi eller transexuell. Boken Àr helt baserad pÄ mina egna erfarenheter. Projektredogörelsen tar upp olika teorier, bÄde kring barn- och ungdomslitteratur, och beskriver arbetsprocessen och resultatet med arbetet. Min uppgift har varit att ta fram boken, inte att undersöka mottagandet av densamma ute i skolan.

Studien har syftat till att skapa förstĂ„else för hur verkligheten kan upplevas för personer som identifierar sig som homosexuella, bisexuella, transpersoner och/eller queer (H/B/T/Q), idag i Sverige. Vi hade en explorativ ansats utifrĂ„n detta syfte och anvĂ€nde oss av Grounded theory som kvalitativ metod för datainsamling och databearbetning. Vi intervjuade 11 H/B/T/Q-personer i Örebro, och vi fann ett antal centrala teman som var Ă„terkommande i intervjuberĂ€ttelserna. Dessa handlade om hur sociala interaktioner med omgivningen pĂ„verkade den egna processen mot ett öppet liv som H/B/T/Q-person eller ett mer dolt. Det framkom ocksĂ„ att det fanns en koppling mellan öppenhet i detta avseende och psykiskt vĂ€lbefinnande.

Syftet med arbetet var att utveckla en metod för att rena fram cytokrom c-Id1 ur periplasma frÄn Ideonella dechloratans. Inledningsvis undersöktes proteinets stabilitet vid lÄga pH. Flera olika kromatografiska metoder provades under arbetets gÄng. Till de inledande experimenten anvÀndes flow-through fraktioner frÄn rening av annat protein som startmaterial. Senare försök gjordes pÄ periplasma frÄn I.