Syftet Àr att beskriva hur en svensk ideell förening mÀter och redovisar effektivitet samt vilka effekter det har pÄ verksamheten. I och med att ideella föreningar till skillnad frÄn företag inte har ett vinstdrivande syfte sÄ kan sÄledes inte effektivitet mÀtas pÄ samma sÀtt som i den privata sektorn. I denna uppsats studeras ett fall, en kristen församling, för att fÄ en inblick i hur en ideell förening mÀter effektivitet och redovisar den.Denna uppsats utförs genom en fallstudie av bÄde kvalitativ och kvantitativ karraktÀr. Författarna har besökt församlingen och genomfört en enkÀtundersökning av medlemmarna och deras attityder kring effektivitet och hur den redovisas till medlemmarna. Vidare har författarna intervjuat styrelsemedlemmar för att fÄ en djupare inblick i Àmnet.Vad som skiljer ideella föreningar frÄn vinstdrivande organisationer Àr att de har ett icke-ekonomiskt syfte och att de bedrivs mestadels pÄ frivillig basis.

Unlike previous research, this thesis considers the possibility of regarding the morning prayers in Swedish schools as preaching, rather than teaching. 28 morning prayers, delivered in the church of S:t Johannes in the city of Malmö during 1939-1954 by the religious teacher Astri Heimer (1889-1986), constitutes the material for analysis. The purpose of this thesis is to examine if Heimer's morning prayers may be regarded as preaching, and to discuss the significance of this, in particular considering her role as leader of morning prayers.The examination is conducted in three steps. The first step investigates how morning prayers in general ought to be understood - as teaching or preaching? This is done by describing and comparing the literary genres of religious teaching and preaching, looking into the rules and principles which define the field of application.

Jag har i denna uppsats, med hjÀlp av Kenneth Burkes pentadmodell, undersökt motiv i Per Anders Fogelströms Mina drömmars stad. För att analysera framstÀllningen av individens förhÄllande till samhÀllet har jag Àven anvÀnt mig av Burkes identifikationsbegrepp och hans tanke om att syften bakom mÀnniskors och karaktÀrers handlingar kan bottna i en strÀvan efter rening av en skuld vi bÀr inom oss.Genom att undersöka fem olika sekvenser, kronologiskt jÀmnt fördelade i romanen, har jag sökt formulera tÀnkbara motiv som ligger bakom textens budskap. För att undersöka hur scen och agent interagerar har jag anvÀnt mig av Burkes begrepp ratio, det vill sÀga förhÄllandet mellan dessa tvÄ komponenter i pentaden. Resultatet bestÄr i att Fogelström Àmnar berÀtta historien om de mÀnniskor som skapade grunden för dagens vÀlfÀrdssamhÀlle, vars historia sÀllan belyses. Han beskriver ett förhÄllandevis obarmhÀrtigt samhÀlle, en agent, som tar beslut om sina invÄnares livsvillkor.

Vid tillverkning av massa och papper förorenas Ärligen 505 miljoner kubikmeter vatten som mÄste renas innan det slÀpps tillbaka till omgivningen. Vid reningen avskiljs först stora partiklar som sedan avvattnas och förbrÀnns. Vattnet som blir kvar genomgÄr ytterligare en rening, varvid det bildas bioslam. Bioslammet innehÄller mycket intracellulÀrt vatten, vilket gör det kostsamt och energikrÀvande att avvattna. Det Àr Àven sedan 2005 förbjudet att dumpa organiskt material, varför en mer ekonomiskt attraktiv behandling av slammet Àr anaerob nedbrytning.

FosforutslÀpp kan leda till övergödning i vattenrecipienten om kritiska nivÄer överskrids. De enskilda avloppen stÄr idag för en relativt stor andel av Sveriges fosforutslÀpp jÀmfört med de kommunala avloppen. Detta kan sÀttas i bakgrund av att staten, alltsedan 1970-talet, har lagt ner stora resurser pÄ att reducera utslÀppen hos kommunala avlopp, medan en motsvarande satsning pÄ de enskilda avloppen uteblivit.Merparten av dagens enskilda avlopp utgörs av markbaserade reningssystem, det vill sÀga avloppslösningar dÀr avloppsvattnet fÄr passera genom markmaterial för att renas. Fosforreningen i markbaserade reningssystem har forskningshistoriskt sett inte varit en prioriterad frÄga, vilket har lett till kunskapsbrist inom omrÄdet. NaturvÄrdsverket har i och med miljöbalkens införande skÀrpt sina krav pÄ fosforreningen hos enskilda avlopp.

Krav om förbÀttrad spillvattenrening och stÀder som förgrenar sig över större omrÄden Àr nÄgra av anledningarna till att dagens avloppsledningsnÀt fÄr allt lÀngre ledningsstrÀckor. Att med gravitationens hjÀlp föra avloppsvatten framÄt krÀver ett kontinuerligt fall som vid lÄnga avstÄnd kan innebÀra mycket schaktning, den ekonomiskt mest belastande delen vid nyinstallation av avloppsledningsnÀt. Ett fördelaktigt alternativ kan vara trycksatt avloppssystem, som sedan 70-talet har kompletterat de traditionella sjÀlvfallssystem i kuperade och bergiga omrÄden. PÄ senare tid har trycksatt avloppsystem fÄtt större anvÀndningsomrÄde utanför sina etablerade bruksomrÄden med anledning av skÀrpta krav pÄ rening och kostnadseffektivitet. SjÀlvfallssystem Àr dock det mest anvÀnda avloppssystemet i urbana omrÄden.

Morgondagens samhÀllen stÄr inför stora utmaningar sÄsom att hantera den ökande mÀngden intensiva och extrema nederbördstillfÀllen som förvÀntas att komma i framtiden. Lösningen finns i att planera och tÀnka pÄ helheten om hur stÀderna pÄ bÀsta sÀtt kan utformas med hjÀlp av funktionella öppna dagvattenlösningar för att ge en bra och effekt avrinning. Det gÀller ocksÄ att skapas förstÄelse att öppna dagvattensystem bidrar med positiva effekter till samhÀllet, t.ex. genom att bli en resurs för stadens vegetation och grönomrÄden och dÀrav Ästadkomma grönare och vackrare stÀder (HÄllbar dag- och drÀnvattenhantering, 2011)och som gynnar folks hÀlsa(Viklander & Blecken 2012). Det urbana kretsloppet, skriver Butler & Davies (2011), ersÀtter en del av det naturliga kretsloppet och Lidström (2012) förklarar att det urbana kretsloppet lÄnar vatten frÄn det naturliga och skapar dÄ en extra loop för vattnets vÀg genom cirkel. Butler & Davies (2011) förklarar hur viktigt det Àr att det finns en förstÄelse kring konsekvenserna som uppstÄr nÀr en del av det naturliga hydrologiska kretsloppet ersÀtts med en artificiell del för den urbana miljön.

Fiskeby Board AB har investerat i ett nytt anaerobt reningssteg som ska minska företagets utslĂ€pp och som en positiv bieffekt producera biogas. Syftet med arbetet Ă€r att presentera Ă„tgĂ€rdsförslag som kan förbĂ€ttra kvalitĂ©n pĂ„ Fiskebys processavloppsvatten dĂ„ det ska anvĂ€ndas som inflöde till det nya anaeroba reningssteget vars krav processavloppsvattnet inte uppfyller idag. ÅtgĂ€rdsförslagen ska medföra en ökad temperatur pĂ„ Fiskebys processavloppsvatten samt en minskad mĂ€ngd suspenderade Ă€mnen i processavloppsvattnet. För att Ă„stadkomma dessa Ă„tgĂ€rdsförslag har mĂ€tningar, berĂ€kningar, intervjuer och diskussioner med personal, en litteraturstudie, kartlĂ€ggning av Fiskebys vatten etc. genomförts.

REFERATÖvergödning Ă€r ett högst reellt hot mot mĂ„nga av Sveriges sjöar och vattendrag och inte minst mot Östersjön. UtslĂ€pp av ej tillrĂ€ckligt renat avloppsvatten och lĂ€ckage av nĂ€ringsĂ€mnen frĂ„n jordbruksmarker Ă€r problem som lĂ€nderna kring Östersjön mĂ„ste lösa. Sverige arbetar bĂ„de nationellt och internationellt med att förbĂ€ttra Östersjöns ekologiska status. Riksdagen har satt upp flera miljökvalitetsmĂ„l som bland annat tydliggör att Sverige mĂ„ste minska tillförseln av nĂ€ringsĂ€mnen till sjöar och vattendrag. Orsaken Ă€r att dessa föroreningar Ă€r en bidragande orsak till övergödning.

AbstraktJag har gjort en textanalys av fem böcker skrivna av författare och forskare dÀr det gemensamma Àmnet för litteraturen Àr Guds existens. Böckerna Àr Richard Dawkins Livet flod, Richard Dawkins Illusionen om Gud, John Lennox Guds dödgrÀvare, Christer Sturmark Tro och vetande 2.0 och Stefan Gustavsson Kristen pÄ goda grunder. De frÄgor jag stÀller mig Àr om diskussionen mellan den religiösa sidan och den vetenskapliga sidan diskuterar Guds existens pÄ samma plan eller om dessa tvÄ sidor diskuterar bevisen pÄ olika nivÄer.  Analysen görs med genom en komparativ studie dÀr frÄgan om arguments hÄllbarhet och relevans diskuteras. FrÄgestÀllningarna i mitt arbete Àr att visa pÄ vilka argument som anvÀnds nÀr vetenskap och religion diskuteras samt om det finns nÄgra argument som vÀger tyngre Àn andra?     De diskussioner som jag lyft ur litteraturen handlar om tro och vetande, och om dessa stÄr pÄ helt olika sidor av varandra eller inte.

Förr hade religionen, i form av ?kyrkan mitt i byn? en given funktion i det svenska samhÀllet. Kyrkan bÄde organiserande och deltog i diskussioner om samhÀllets utveckling, ungdomens fostran, vÄrd av Àldre och sjuka och upprÀtthÄllandet av lag och ordning. Men med tiden nÀr samhÀllet sekulariserades fick religionen en helt annan plats och betydelse.Sverige Àr idag ett sekulariserat land och vi lever i en sekulariserad tid. Med begreppet sekularisering menas vanligtvis att kristen tro i moderniseringsprocessens spÄr fÄtt allt mindre utrymme i samhÀllet.

I april 1999 satte Sveriges regering upp 15 miljömÄl (utökades till 16 under 2005) vilka strÀvar efter att lösa Sveriges stora miljöproblem till nÀsta generation. Det första miljömÄlet Àr ?begrÀnsad klimatpÄverkan? och ett av dess delmÄl Àr att utslÀppen av vÀxthusgaser under perioden 2008-2012 skall vara minst 4 procent lÀgre Àn utslÀppen var Är 1990. Ett sÀtt att minska utslÀppen av vÀxthusgaser Àr att byta ut de fossila fordonsbrÀnslena mot förnyelsebara. Inom EU Àr mÄlsÀttningen att andelen förnyelsebart brÀnsle skall vara 5,75 procent av allt fordonsdrivmedel Är 2010 och 20 procent Är 2020.

Klimatanpassning Àr ett aktuellt Àmne i dagens stadsplanering och en utmaning för landskapsarkitekter och stadsplanerare. KlimatförÀndringarnas effekter Àr ökad nederbörd, stigande medeltemperatur och havsnivÄer samt ett mer extremt klimat överlag. Detta fÄr konsekvenser för ekosystem och stÀder, dÀr den ökade nederbörden har direkt pÄverkan pÄ dagvattensystemet. Som landskapsarkitekt har man möjlighet att ta vara pÄ dagvattnet genom att utforma mÄngfunktionella och variationsrika miljöer. I det hÀr arbetet har vi studerat den naturliga vattenbalansens processer och hur dessa kan anvÀndas för att Äterskapa vattenbalansen i den urbana miljön.

I det norsk-islÀndska skaldesprÄket kan Hel ha tre olika betydelser: ett dödsrike, en gudinna eller "att dö". Tvetydigheten i anvÀndandet finns pÄ flera hÄll i de skriftliga kÀllorna. Tidigare forskning har bland annat tolkat HelförestÀllningen som en metafor för döden eller en förkristen straffort. Hel har dock nÀstan alltid studerats i jÀmförelse med andra gudinnor eller hinsidesförestÀllningar. Denna undersökning sÀtter dÀrför fokus pÄ Hel i hopp om att fÄ fram en djupare förstÄelse för förestÀllningen.Snorre Sturlason Àr en viktig kÀlla och han beskriver Hel som dotter till Loke samt syster till MidgÄrdsormen och Fenrisulven.

Examensarbetet behandlar Àmnet zinkutslÀpp frÄn biltvÀttar dÀr arbetet inkluderar redogörelseför problematiken med zink i naturen samt en utarbetning av en praktiskt och ekonomisktgenomförbar metod att reducera zinkhalten i avloppsvattnet frÄn biltvÀttarnas biologiskareningsverk Alaska Bio genom undersökningar och experiment med olika metoder.Litteraturstudier har gjorts för att ta reda pÄ hur zinken rör sig och interagerar med dess miljöför att dra en slutsats om hur viktigt det Àr att prioritera ÄtgÀrder för problemet. Dessutom har litterÀra förarbeten gjorts för att ta reda pÄ hur en pH-justering kan pÄverka halterna av löstzink och huruvida den komplexbildare som finns i vattnet kan pÄverka zinkutfÀllningen.UtvÀrdering har Àven gjorts av olika reningsmetoder som kan vara lÀmpliga att komplettera debiologiska reningsverken med och hÀr ingÄr sandfilter, torvfilter, jonbytare, membranfilteroch indunstare.Arbetet kartlÀgger och beskriver Àven driften av biltvÀttanlÀggningar och deras reningsverk iSverige. HÀr ingÄr vilka olika tekniker som anvÀnds, hur dessa pÄverkar miljön rent allmÀntoch hur de kan komma att se ut i framtiden. Djupare arbete has gjorts med att beskriva denbiologiska vattenreningsanlÀggningen Alaska Bio och dess kemikalieanvÀndning.Experimentella försök har gjorts för att bestÀmma hur utfÀllningen av zink förÀndras medvarierande pH i tvÀttvattnet och slutsatsen drogs att halterna zink i jonform, som dÀrmed Àrlöst, Àr minimala i pH-omrÄdet 8,6-9,2 och maximala vid lÄga pH-vÀrden. Redan vid pH 6 varbefann sig större delen av zinken i jonform.