Avfallsplanen i Danderyds kommun innefattar ett delmÄl Är 2012 att materialÄtervinning ska öka med 40 % frÄn 2009 Ärs nivÄ. I materialÄtervinning inkluderas biologisk behandling av matavfall. En möjlig ÄtgÀrd för att uppfylla detta mÄl Àr att införa insamling av matavfall för rötning. För att ett införande av matavfallsinsamling ska bli sÄ framgÄngsrikt som möjligt Àr det viktigt att studera kommuninvÄnarnas instÀllning till detta. En litteraturstudie genomfördes för att undersöka om rötning Àr en lÀmplig behandlingsmetod för matavfall för Danderyds kommun.

Dagvatten Àr regnvatten samt smÀltvatten frÄn snö och is som landar pÄ en yta som Àr impermeabel det vill sÀga vÀgar, tak mm. Den frÀmsta orsaken till förorening av dagvatten Àr trafiken. I en industristad som LuleÄ Àr Àven industrin en bidragande faktor till föroreningen. I LuleÄ kommun förekommer ingen rening av dagvattnet i dagslÀget innan det nÄr respektive recipient via separata dagvattenledningar och ytavrinning. En utredning har genomförts av dagvattensituationen i LuleÄ dÄ en inventering gjorts bland annat som underlag för att kunna ta ett beslut om var sedimentprovtagning skulle genomföras.

I och med Sveriges Ätaganden i Baltic Sea Action Plan (BSAP) och de miljökvalitetsnormer (MKN) som beskrivs i ramdirektivet för vatten kommer KÀppalaverket sannolikt stÀllas inför strÀngare kvÀve- och fosforreningskrav. KÀppala kan dÄ bli tvungna att införa en ny processlösning t.ex. efterdenitrifikation och förfÀllning. Hur detta kommer att pÄverka det totala koldioxidavtrycket utreds i denna rapport. Tidigare har stora energiutredningar utförts pÄ verket men aldrig har ett samlat koldioxidavtryck dokumenterats.En kartlÀggning över KÀppalaverkets totala koldioxidavtryck 2011 gjordes för att skapa en referens för framtida modellering.

VÄtmarker har lÀnge varit viktiga inslag i Sveriges odlingslandskap. Dels för mÀnniskan men framförallt för vilda fÄglar. Stora förÀndringar skedde emellertid under slutet av 1800-talet och fram till mitten av 1900-talet. MÄnga Äar rÀtades, marker dikades och vattennivÄer i sjöar sÀnktes. Sveriges vÀxande befolkning var anledningen till att jordbruket krÀvde allt större utrymme.

Som ett slutmoment i SamhÀllsbyggnadsprogrammet 120 hp görs detta examensarbete för SamhÀllsbyggnadsförvaltningen, avdelning Teknisk försörjning i Kalix kommun belÀget i Norrbottens lÀn. Examensarbetet gÄr ut pÄ att undersöka föroreningsrisker frÄn enskilda avlopp som tyvÀrr mÄnga gÄnger har bristfÀllig rening jÀmfört med kommunalt vatten och avloppshantering. OmrÄdet i frÄga ligger i RörbÀck, nordost om LuleÄ dÀr Kalix kommun Àr huvudman för dricksvattentÀkten i omrÄdet, men dÀr LuleÄ kommun stÄr som Àgare av marken runt omkring vattentÀkten och brunnsomrÄdet. SkÀrpta regler frÄn EU och vattendirektivet skapar behov av ÄtgÀrdsprogram för att sÀkra upp att vattenkvalitén upprÀtthÄlls och risker som förknippas med avlopp i bÀsta fall elimineras. En svarsenkÀt har tidigare skickats ut till fastighetsÀgarna med en förfrÄgan om deras enskilda avloppssystem.

DÄ naturlig mark görs om till hÄrdgjord yta i samband med bygge av vÀgar och bostadsomrÄden ökar flödesbelastningen till nÀrliggande sjöar och vattendrag. Vattenmassorna tar med sig de föroreningar som bland annat finns inbyggda i byggnadsmaterialet, som kommer frÄn trafiken eller frÄn verksamheter som till exempel industrier eller djurhÄllning. För att förhindra att föroreningarna sprids till de naturliga vattendragen kan ÄtgÀrder sÀttas in för att rena vattnet innan utslÀpp till recipienten. Detta kan Ästadkommas med hjÀlp av till exempel sÄ kallade dagvattendammar. Den frÀmsta processen för rening i dagvattendammar Àr sedimentation. In till dammarna kommer vanligtvis stora mÀngder partiklar och suspenderat material till vilka föroreningar, som till exempel nÀringsÀmnen och metaller, kan fÀsta.

Sedan Kol- och stÄlunionens grundande 1951 och fram till Europeiska unionen av idag har sÄvÀl antalet politikomrÄden som antalet medlemslÀnder ökat i takt med att samarbetet utvecklats. EU bestÄr sedan utvidgningen 2004 av 25 medlemslÀnder och fler lÀnder Àr intresserade av medlemskap samtidigt som det i unionen verkar finnas en oro för utvidgning. En intressant utmaning vid framtida utvidgningar Àr det faktum att de flesta lÀnder utanför unionen har en svag ekonomi. Dessutom finns en diskussion inom unionen gÀllande Turkiets eventuella medlemskap dÀr religionsfrÄgan har stÄtt i fokus. Samtidigt stÄr det i sÄvÀl EU-fördraget som i förslaget till konstitution för EU att unionen ska vara öppen för alla europeiska lÀnder.

PÄ HimmerfjÀrdsverket söder om Stockholm finns Ätta luftade bassÀnger för biologisk rening av avloppsvatten. Genom att syresÀtta vattnet skapas en miljö dÀr mikroorganismer kan arbeta och omvandla organiskt material och ammonium till koldioxid, vatten och nitrat.Bara luftningen av dessa aktivslambassÀnger pÄ HimmerfjÀrdsverket stÄr för nÀstan en femtedel av verkets totala energiförbrukning och Àr dÀrför en viktig process att optimera. Under hösten 2011 har nÄgra olika reglerstrategier utvÀrderats genom fullskaleförsök pÄ verket. Denna rapport handlar om dessa försök. Arbetet bygger pÄ ett tidigare utfört examensarbete vid HimmerfjÀrdsverket och ingÄr i en större forskningsstudie som leds av IVL Svenska Miljöinstitutet i samarbete med Uppsala Universitet.

År 2011 asfalterade Falu Återvinning 5 500 m2 för att anvĂ€ndas till rötslamkompostering. I samband med detta gav LĂ€nsstyrelsen i Dalarnas LĂ€n ett utredningsvillkor. Utredningsvillkoret gĂ„r ut pĂ„ att Falu Återvinning ska undersöka vad det förorenade dagvattnet innehĂ„ller och i vilka mĂ€ngder, hur stora dagvattenflödena Ă€r, vilken pĂ„verkan pĂ„ omgivningen dagvattnet har samt att förslag ges till lĂ€mpligt omhĂ€ndertagande av dagvatten. I dagslĂ€get gĂ„r majoriteten av dagvattnet till en lakvattendamm och resterande gĂ„r till StĂ„ngtjĂ€rnsbĂ€cken, ett vattendrag som Ă€r fiskförande.Denna rapport ska fungera som underlag till en framtida utökning av Egenkontrollprogrammet för Vatten pĂ„ Falu Återvinning med avseende pĂ„ dagvatten. Egenkontroll innebĂ€r att verksamheter som kan medföra olĂ€genheter för mĂ€nniskors och miljöns hĂ€lsa Ă€r skyldiga att kontrollera verksamhetens pĂ„verkan.Syftet med examensarbetet var att planera och genomföra provtagning samt utvĂ€rdera analysresultat av dagvatten pĂ„ Falu Återvinning.

Biogas is a renewable energy source that is produced by anaerobic digestion of organic mate-rial. In Sweden, biogas predominately comes from sewage water sludge and landfills or from organic waste of households and industries. Small scale digestion plants at farms are espe-cially expected to contribute to increased biogas production in the future. Biogas can be ob-tained directly in it?s raw form and used as fuel in a combustion chamber.

Denna uppsats handlar om rörelsen Anonyma Alkoholister som grundades 1936 i USA. Grundarna, William Griffith Wilson och Robert Holbrook Smith var tvÄ alkoholister som tidigare fÄtt hjÀlp till sjÀlvhjÀlp av de evangelikala Oxford-grupperna, men ingen av dem hade lyckats tillfriskna eller behÄlla sin nykterhet. NÀr de möttes pÄ ett bibliotek och samtalade med varandra kom de till insikten om att först genom att hjÀlpa en annan individ kan man fullt ut börja processen med att hjÀlpa sig sjÀlv. Med hjÀlp av de principer som de tillÀgnat sig under sina Är i Oxford-gruppen byggde de tillsammans med kristna andliga ledare frÄn olika samfund, forskningsresultat i psykologi och psykiatri, prÀster, pastorer, lÀkare, psykologer och övriga eldsjÀlar upp en modell i tolv steg för att hjÀlpa mÀnniskor att andligt, kroppsligt och psykiskt tillfriskna frÄn alkoholism. Denna modell har Àn idag visat sig vara mycket effektiv.

I föreliggande rapport redovisas examensarbetet ? Undersökningar av metoder för att minska utslÀppen av molybden frÄn reningsverket och deponin för metallhydroxidslam pÄ Sandvik AB iSandviken?. Meningen med examensarbetet var att öka kunskapen om processteg som utfÀllning och flockning med mÄlet att öka avskiljningen av molybden ur avloppsflödet som renas i reningsverket för Sandvik AB:s anlÀggningar i Sandviken, samt minska utlakningen av molybden frÄn den deponi för farligt avfall som metallhydroxidslam förvaras pÄ. Molybden anvÀnds inom Sandvik AB som legeringsmetall, frÀmst för att öka stÄlprodukters styrka, hÄrdhet och motstÄnd mot korrosion.Efter en inledande litteratursökning kunde flera saker konstateras; dels Àr kunskapen om molybden och dess specier och deras kemiska egenskaper relativt outforskade i jÀmförelse med de flesta andra metaller, dels Àr svÄrigheter med rening av molybdenhaltiga vatten ett problemomrÄde inom vilket inte mycket nytt har hÀnt sedan sjuttiotalet, mycket beroende pÄ att molybden inte ansetts utgöra nÄgon större risk mot miljö och hÀlsa. Efter litteraturstudien utfördes en serie laboratorieförsök:Baserat bland annat pÄ en lyckad reningsprocess som anvÀnds pÄ vatten frÄn en nedlagd gruva,Brenda Mines, utfördes försök dÀr jÀrn(III)hydroxid fÀlldes ut vid pH-vÀrdena 4,5 och 5,0.

Rapporten Àr ett resultat av en undersökning som initierades av att man i Motala kommun ville sluta anvÀnda sig av kloramin för dricksvattendesinfektionen vid sitt ytvattenverk i RÄssnÀs. Man ville utesluta ammoniak vid dricksvattenframstÀllningen och övergÄ till att enbart desinficera med hypoklorit. RÄssnÀs tar sitt rÄvatten frÄn VÀttern och det fÀrdiga vattnet distribueras sedan upp till 30 km frÄn verket. I samband med att man ville göra förÀndringen var man intresserad av att veta hur man utför desinfektion vid andra vattenverk med liknande förutsÀttningar d.v.s. rÄvatten frÄn VÀttern och lÄnga distributionsvÀgar.

Denna rapport behandlar ett examensarbete som bedrivits mot AB Realisator. Examensarbetet ligger pÄ D-nivÄ och innefattar 30 högskolepoÀng. Uppdraget frÄn Realisator innefattade att designa ett chassi till en brandrobot.Realisator startade ett stort projekt för att utveckla en brandrobot som ska underlÀtta för rÀddningstjÀnsterna vid besvÀrliga brÀnder sÄ att chansen att rÀdda liv ökar, sÀkerheten för personalen ökar och kostnaderna minskar. Brandroboten ses som en internationellt gÄngbar produkt. Projektet Àr en fortsÀttning pÄ ett tidigare stadium, demo1, dÀr identifierades de viktigaste grunderna som mÄste finnas i brandroboten.

En nyckelfunktion vid beredning av dricksvatten Ă€r att avskilja det organiska materialet som finns i rĂ„vattnet dĂ„ det har stor inverkan pĂ„ vattenkvalitĂ©n, dĂ„ det bidrar till ett flertal hygieniska och estetiska vattenkvalitetsproblem. Halten organiskt material i de nordiska vattendragen har ökat och det beror mest troligt pĂ„ klimatförĂ€ndringar, dĂ€r nederbördsmĂ€ngden varit en viktig faktor. Ökad nederbörd ger ett mer fĂ€rgat vatten innehĂ„llande mer humus. Löfgren et al. (2002) uppskattade att humushalten i svenska ytvatten kan komma att öka med 26 % i framtiden och enligt en modell skattad av Larsen et.