Anläggningsbranschens anseende har påverkats negativt under en längre tid på grund av bland annat överskridna budgetramar, försenade leveranser och kvalitetsmässiga misslyckanden. Den traditionella upphandlingsmodellen med fast lägsta pris och färdiga handlingar skapar oftast en känsla av ekonomisk trygghet. Tyvärr är detta en illusion där man inkluderar diverse buffertar från olika aktörer vilket i sin tur leder till att den ekonomiska utvecklingen inom byggsektorn stannar av. Partnering är en samverkansform mellan de olika aktörerna i ett byggprojekt. Tanken är att byggherre, entreprenör, arkitekt, konstruktör, installatör och övriga parter ska samarbeta med öppen ekonomisk redovisning.

Anläggningsbranschens anseende har påverkats negativt under en längre tid på grund av bland annat överskridna budgetramar, försenade leveranser och kvalitetsmässiga misslyckanden. Den traditionella upphandlingsmodellen med fast lägsta pris och färdiga handlingar skapar oftast en känsla av ekonomisk trygghet. Tyvärr är detta en illusion där man inkluderar diverse buffertar från olika aktörer vilket i sin tur leder till att den ekonomiska utvecklingen inom byggsektorn stannar av. Partnering är en samverkansform mellan de olika aktörerna i ett byggprojekt. Tanken är att byggherre, entreprenör, arkitekt, konstruktör, installatör och övriga parter ska samarbeta med öppen ekonomisk redovisning.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ett företag kan hantera sin valutarisk- och exponering. Vi kommer att genomföra undersökningen genom att kartlägga ett fallföretags nuvarande situation, för att därefter försöka finna ett effektivt sätt för det att hantera densamma. Som metod för att uppnå syftet har en kvalitativ fallstudie genomförts. Denna har gett oss möjlighet att studera vårt problemområde ur flera dimensioner, att gå på djupet med desamma samt göra efterforskningar på ett grundligt sätt. Vidare har vi gjort en deskriptiv undersökning av det studerade med utgångspunkt dels i sekundärdata för att bredda och fördjupa våra kunskaper inom området, dels i primärdata för att komma närmare vårt undersökningsobjekt och på grund av att området kontinuerligt förändras.

Problemdiskussion Det finns ett behov för organisationer att designa framgångsrikastyrmodeller. Styrmodellerna behöver tas fram dels med utgångspunkti organisationens strategi, dels i relation till övriga externa ochinterna faktorer. En styrmodell ger önskat resultat när de anställdauppfattar och agerar i linje med ledningens strategi. Om gap uppstårmellan ekonomistyrningens utsända budskap och de anställdasuppfattning av den finns det risk att organisationens vision inteuppfylls vilket kan påverka organisationens image.Syfte Uppsatsens primära syfte har varit att utforska och förklaraförekomsten av gap mellan ekonomistyrningens budskap ochanställdas uppfattningar om dess styrmodell. För att få en förståelseom styrmodellens design har vi haft som sekundärt syfte att förståvilka inverkningar externa uppfattningar har på organisationensstyrmodell.Avgränsningar Studien behandlar endast en organisation och således endast enbransch.

Motivation är ett begrepp som vi alla någon gång har kommit i kontakt med. Motivation behöver finnas för att en person ska vilja utföra en handling. Att som student ha motivation är viktigt för att kunna prestera bra. I den här uppsatsen definierar vi motivation som lusten att studera. Brist på motivation är det största hindret för inlärning i skolan.

Lean production härstammar från företaget Toyota och Taiichi Ohno?s begrepp ToyotaProduction System. Metoden är idag ett dominerande styrmedel bland organisationer. Därmedhar konceptet implementerats i allt fler västerländska resultatstyrda organisationer, varsparametrar för kontroll skiljer sig mot de lean production utgår från. Dess innebörd sträckersig över stora delar av en organisation, vilket bidrar till begreppets komplexitet.

Bakgrund och problem: Regionservice är en del av Västra Götalandsregionen vars uppgift är att tillhandahålla regionen med olika tjänster. En av tjänsterna som erbjuds är Restaurang och Café, vilken årligen går med förlust. Organisationsmål tenderar att alltmera konfliktera med varandra, särskilt i en offentlig organisation där fler intresseområden ska beaktas. Miljö- och sociala frågor får allt mer fokus i samhället och därför kan organisationer inte enbart ta hänsyn till sina ekonomiska mål längre. Därav blir det svårare för organisationer att uppnå alla sina mål.

Bakgrund: Metoderna för att styra organisationer har varit många under årens gång. Under 1960-talet fick budgeten sitt genombrott bland svenska företag. Budgetens främsta användningsområde var då planering och samordning av verksamheten. Budgeten har sedan dess utvecklats betydligt och har idag flera olika roller och syften. Problem: Under de senare åren har budgeten utsatts för mycket kritik och dess relevans i dagens företag har ifrågasatts.

Inom ekonomistyrning berörs den betydande aspekten angående företags formulering ochimplementering av en utformad strategi. Avsikten med strategier är att de ska vägleda företagför att de på lämpligaste sätt ska uppnå sina ekonomiska mål. Det problem många företag oftabemöter är implementeringen av strategin. Företag lägger stora resurser på formuleringen avstrategier men kontrollerar inte sedan i vilken utsträckning den utformade strategin faktisktimplementerades i verksamheten.För många företag har också patent och immateriella tillgångar blivit en viktig faktor för attkonkurrera på marknaden. Immateriella tillgångar innebär stora konkurrensfördelar, menalldeles för många företag är ouppmärksammade om dess styrkor.

Bakgrund och problemEtt generellt problem är att forskning baserad på små och medelstora företag är mycket liten, med avseende på ekonomistyrning samt mätning av resultat.SyfteSyftet är att beskriva och analysera vilka mått som används i fyra små tillverkande företag. Hur måtten mäts, hur informationen kommuniceras kring dem, i vilket syfte de används och om måtten är kopplade till något mål i företaget, är frågor som studien vill besvara. Uppsatsen syftar till att skapa en ökad förståelse för hur små företag mäter sin verksamhet i avsikt att bedöma sitt resultat.Metod Med en abduktiv ansats och hermeneutiskt synsätt har den empiriska och teoretiska referensramen insamlats. Genom en kvalitativ studie och besöksintervjuer hos fyra små tillverkande företag har vi fått möjlighet att beskriva och analysera hur de använder sig av mätning i sin verksamhet. Teoriramen har sedan använts för att skapa en djupare förståelse för empirisk data.SlutsatsDe mått som används i små företag måste utformas utifrån varje företags specifika förutsättningar för att träffa rätt då många faktorer spelar in i valet av mått.

Bakgrund och problemdiskussion: IKEA har en uttalad vision att alltid vilja bli bättre. Företaget använder sig av förbättringsarbete men arbetar inte efter någon specifik förbättringsmetod. Trots detta faktum har IKEA varit mycket framgångsrika. Förbättringsarbete påverkar så gott som samtliga i en verksamhet där inställning och engagemang hos medarbetare till sättet att arbeta med förbättringar har stor betydelse för hur väl förbättringsarbetet fungerar. Denna studie kommer att behandla följande forskningsfrågor:Hur ser förbättringsarbetet ut på IKEA Bäckebol som tillämpar förbättringsarbete men som inte har någon utvald metod för förbättringsarbetet?Hur påverkas medarbetarna på IKEA Bäckebol av förbättringsarbetet i det dagliga arbetet?Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka och identifiera hur IKEA Bäckebol tillämpar förbättringsarbete samt att jämföra deras arbetssätt med utarbetade metoder som är etablerade inom området.

Ökad globalisering i kombination med allt högre krav från kunder innebär att företag i dag utsätts för hård konkurrens. I syfte att försöka möta dessa krav har det under en längre tid sökts åstadkomma en styrning som är anpassad till dagens situation, och ett antal styrmodeller har tagits fram för detta. En av dessa är det balanserade styrkortet, vilket utformades för stora företag, men tillämpas i dag av företag i alla storlekar. Denna studie syftar till: Att öka förståelsen för det balanserade styrkortets tillämpning i ett mindre företag samt att på olika hierarkiska nivåer analysera och jämföra upplevda förändringar som tillämpning av balanserat styrkort har medfört. För att besvara syftet gjordes en fallstudie på ett mindre företag, i uppsatsen kallat Företaget AB.

Detta examensarbete har utförts på uppdrag av LKAB.Inom LKAB finns idag en uppsjö utav olika system för kommunikation, samtidigt som behovet av kommunikation ökar med tiden. Inom LKAB planerar man att gå ifrån användandet av diverse olika kommunikationssystem till att i de flesta fall använda sig av paketbaserade kommunikationssystem med hjälp av standarden TCP/IP. Trådlösa nätverk ska bland annat kunna användas för att styra och reglera mobila maskiner i gruvans produktionsområden. Det framtida intranätet skall också inkludera service som IP-telefoni och generell nätverksaccess. Det framtida trådlösa nätet inkluderar således olika användarprofiler med olika prioritet i nätverket.Rapporten har undersökt den teoretiska möjligheten samt praktiskt testat att prioritera vissa typer av trafik i det trådlösa nätverket framför andra, för att på så sätt kontrollera till exempel fördröjningar i nätverket.

Kaplan och Norton publicerade år 1992 den första tidskriftsartikeln där en ny styrmodell presenterades ? det balanserade styrkortet. Ambitionen med denna styrmodell var att öka förståelsen och ge ett nytt perspektiv på hur verksamheter kan ledas. Nya möjligheter skapades åt företag och detta ledde till att organisationer kunde precisera nyckelfaktorer och sammankoppla dessa till verksamhetens strategier och mål. Modellen för det balanserade styrkortet har sedan dess utvecklats och modellens framtagna funktioner och användning har förändrats med tiden.

Kommuner är organisationer som tidigare kritiserats för dess bristande effektivitet och kraven på effektivisering och rationalisering har ökat, vilket bland annat medfört satsningar på förnyelse av verksamhetens ledning, organisation och styrning. Styrning i kommuner har som funktion att stödja organisationens möjlighet att förverkliga politiska mål och strategier inom befintliga ekonomiska ramar. För att detta skall kunna uppnås krävs någon form av styrmedel eller styrmodeller. Användning av styrmodeller i offentliga organisationer har dock påvisat svårigheter då en kommunal organisation består av politiker och tjänstemän vilka i grunden har skilda föreställningar om vad som är viktigt med verksamheten. Syftet med denna uppsats var att skapa förståelse för hur politiker och tjänstemäns skilda föreställningar, om vad som är viktigt med verksamheten, påverkar användandet av det balanserade styrkortet i Luleå kommun.