Sökresultat:
1493 Uppsatser om Ekonomiskt bistćnd - Sida 65 av 100
Konurrensen tÀtnar - En studie om hur Katedralskolan har anpassat sig till den nya skolmarknden
Uppsatsen syftar till att ta reda pÄ hur Katedralskolan i Lund tacklar den allt tuffare konkur-rensen som uppstÄtt mellan skolor sedan vi i Sverige har gjort att det egna valet av gymnasie-skola fÄtt större fokus. Eftersom det numer Àr ett val som ska göras mÄste skolorna visa att de finns som alternativ. Detta gör att de mÄste synas och det stÀller krav pÄ att skolan marknads-för sig pÄ ett eller annat sÀtt. Jag undrar ocksÄ hur skolan har finansierat dessa satsningar. Vad kan man prioritera ned för att fÄ rÄd till marknadsföring? I Lund har kommunen beslutat att introducera en gymnasiemÀssa som har i syfte att visa de kommande eleverna vilka alternativ som finns och dÀrmed underlÀtta för dessa elever att skapa sig en uppfattning om vilket val de ska göra.
Genom att intervjua ett antal personer pÄ skolan har jag velat fÄ fram en bild av hur lÀrare och skolledning stÀller sig till konkurrenssituationen.
Ny logistiklösning i samband med nedlÀggningen av Vilhelminas sÄgverk
Den hÄrda konkurrensen pÄ trÀvarumarknaden har tillsammans med en tuff valutasituation gjort att svenska sÄgverk drabbats mycket hÄrt. SCA har tvingats stÀnga sina sÄgverk i Vilhelmina och Holmsund bland annat pÄ grund av valutasituationen. Enligt Jonas MÄrtensson (VD pÄ SCA Timber) befinner sig svensk sÄgverksindustri i den vÀrsta situationen pÄ fyrtio Är.
Huvudsyftet med examensarbetet var att jÀmföra olika logistiklösningar för att pÄ ett kostnadseffektivt sÀtt transportera frigjorda grantimmervolymer i samband med nedlÀggningen av Vilhelminas sÄgverk.
Problemet löstes i tre faser:
? Kalkyler uppdaterades och skapades för de ingÄende kostnadsparametrar som behövdes för att rÀkna ut hanterings- och transportkostnad av skogsrÄvaran frÄn frÀmst Vilhelminatrakten.
Konsekvenser vid receptstatus skifte, frÄn receptbelagt till receptfritt
AnvĂ€ndning av receptfria lĂ€kemedel har ökat markant de senaste Ă„ren och den kommer troligtvis fortsĂ€tta öka i framtiden. Sverige har av tradition haft en lĂ„g andel tillgĂ€ngliga receptfria lĂ€kemedel, jĂ€mfört med andra lĂ€nder och det Ă€r sannolikt att fler lĂ€kemedel kommer att receptbefrias de nĂ€rmaste Ă„ren. ĂvergĂ„ng till receptfrihet initieras oftast av lĂ€kemedelsföretag, sjukvĂ„rden samt verksamheter som bedriver handel med receptfria lĂ€kemedel. NĂ€r lĂ€kemedel skiftar frĂ„n receptbelagt till receptfritt pĂ„verkas inte endast lĂ€kemedelsföretag, sjukvĂ„rd och apotek utan Ă€ven allmĂ€nheten och vĂ„rdpersonal sĂ„som lĂ€kare och farmaceuter. Syftet med detta arbete var att undersöka konsekvenserna som kan fĂ„s vid ett receptstatus skifte, frĂ„n receptbelagt till receptfritt.
?Jag Àr minus gluten och minus mjölk? : En kvalitativ studie om förÀldrars upplevelser av en gluten- och mjölkfri kost hos barn med autism
BAKGRUND: Autism ingÄr i begreppet autismspektrumstörning och kan innebÀra mentala, sensoriska och sociala nedsÀttningar. Det kan Àven innebÀra ett begrÀnsat Àtbeteende, enformigt kostintag samt gastrointestinala problem. Att tillÀmpa elimineringskost och utesluta gluten samt mjölk kan ge symptomlindring. Dock Àr studier inte entydiga om behandlingen ger effekt. Vid elimineringskost kan nÀrings- och energibrist uppstÄ.SYFTE: Syftet med studien var att undersöka förÀldrarnas upplevelser av en gluten- och mjölkfri diet som behandlingsform för barn med autism.METOD: Kvalitativa intervjuer baserade pÄ en semistrukturerad frÄgeguide har genomförts.
Klimatsmart mat och hÀlsa
development.
3
KLIMATSMART MAT OCH HĂLSA I SKOLAN
EN INTERVJUSTUDIE OM SKOLMAT FRĂ
N HĂ
LLBARHETS- SAMT MILJĂMĂSSIGA OCH HĂLSOMĂSSIGA PERSPEKTIV MED EXEMPEL FRĂ
N MALMĂ STAD
GALINA PREMOVSKA
Premovska, G. Klimatsmart mat och hÀlsa i skolan. En intervjustudie om skolmat. Examensarbete i folkhÀlsovetenskap 15 poÀng. Malmö Högskola: HÀlsa och samhÀlle, UtbildningsomrÄde folkhÀlsovetenskap, 2011.
SAMMANFATTNING
Syftet med denna empiriska intervjustudie Ă€r att undersöka personalens kunskaper om och anvĂ€ndandet av Ăt S.M.A.R.T.-modellen i Malmö skolrestauranger.
FR2000 : Introducering av ett ledningssystem pÄ ett litet företag
Syftet med denna studie var att undersöka förutsÀttningar och möjligheter att producera biogas pÄ Utö. Förhoppningen var att pÄ detta vis kunna utnyttja frÀmst slammet ifrÄn det lokala reningsverket som en resurs. Examensarbetet utfördes som en del av EU-projektet Green Islands dÀr SkÀrgÄrdsstiftelsen i Stockholms LÀn Àr Lead Partner.Utöver reningsverkets slam undersöktes andra möjliga substrat, dÀr matavfall ifrÄn Utö VÀrdshus och slakteriavfall ifrÄn ett mindre slakteri valdes ut som bÀst lÀmpade. En uppskattning av substratsmÀngderna gav att en lÀmplig storlek pÄ biogasreaktorn skulle vara ca 50 m3. Lokala anvÀndningsomrÄden för producerad gas och rötrest utreddes och ett antal olika typer av smÄ biogasverk har undersökts.
FörÀdling av en fastighet i Göteborg  : Lösningar för en fastighetsÀgare ur ett tekniskt, juridiskt och ekonomiskt perspektiv
Under Ă„r 2007 köptes fastigheten Ăsby 1:54 av Dipart i Linköping, dotterbolag till företaget Dipart Entreprenad AB. Fastigheten som ligger pĂ„ Mariagatan 9 i Gustavsberg, befann sig redan dĂ„ i ett dĂ„ligt skick. Tanken Ă€r nu att olika Ă„tgĂ€rder skall vidtas för att huset skall, som minsta grad, erhĂ„lla en god boendestandard.Syftet med denna uppsats Ă€r att ta fram underlag som skall hjĂ€lpa fastighetsĂ€garen att besluta om vilka Ă„tgĂ€rder som skulle kunna vidtas och vilka Ă„tgĂ€rder som Ă€r nödvĂ€ndiga och om lĂ€genheterna skall kvarstĂ„ som hyresrĂ€tter eller om de ska omvandlas till bostadsrĂ€tter. Med hjĂ€lp av en teknisk beskrivning pĂ„ huset, en noggrann undersökning av energibehovet för huset samt studerade lagar och regler kommer fyra potentiella alternativ att granskas.Avslutningsvis kommer dessa alternativ att jĂ€mföras för att sedan kunna redovisa för deras respektive för- och nackdelar med hĂ€nsyn tagen till de tekniska, juridiska och ekonomiska förutsĂ€ttningarna.Arbetet har bestĂ„tt i att undersöka och uppföra en teknisk beskrivning av byggnaden dĂ€r allt frĂ„n grunden till fönster till taket behandlas och olika skador och brister redogörs för och en Ă„tgĂ€rdsplan tas fram. DĂ€refter har uppvĂ€rmningsbehovet grundligt redovisats för att pĂ„ sĂ„ sĂ€tt kunna uppskatta bĂ„de vad det gĂ€ller drift- och energikostnader och Ă€ven för att kunna avgöra vad en eventuell vinst skulle kunna bli.
Analys och uppdatering av utrustning för spirometri
Vid avfallsförbrÀnning utvinns energi men som biprodukt ocksÄ den miljöfarliga flygaskan. Problemen med flygaskan har alltid varit mÄnga. Den har exporterats till LangÞya i Norge för att hamna pÄ underjordsdeponi vilket inte Àr ett hÄllbart alternativ dÄ den berÀknas vara uppfylld 2023-2025. Flertalet försök att genomgÄtts för att hitta anvÀndningsomrÄden men det vanligaste Àr att den deponeras. Flygaskan frÄn avfallsförbrÀnning innehÄller höga halter av tungmetaller och salter och Àr miljöfarlig.Ett sÀtt att anvÀnda flygaskan Àr genom utfyllning av hÄlrum sÄsom gruvor eller oljelagringsrum som ej anvÀnds.
Det Àr aldrig för tidigt att bostadsspara : En studie över sparandet inför intrÀdelsen pÄ bostadsmarknaden
Syfte: Syftet med studien a?r att analysera yngre vuxna i Stockholms sparbeteende info?r intrĂ€delsen pĂ„ bostadsmarknaden utifrĂ„n livscykelhyoptesen.Teori: Den frĂ€msta teoritillĂ€mpningen fo?r studien Ă€r livscykelhypotes om mĂ€nniskans generella och rationella sparbeteende. Ăven Maslows behovshierarki behandlas dĂ„ den angriper det social- psykologiska perspektivet angĂ„ende behovet av att ha en bostad och Behavioral Finance angriper andra yttre faktorer som kan pĂ„verka huruvida en ma?nniska sparar eller inte.Metod: Studiens metodansats besta?r av en metodkombination, detta innefattar en enka?tunderso?kning med svarsalternativ som skedde inom Stockholmsomra?det. Det innefattar a?ven tre intervjuer med etablerade experter inom studiens omra?de.
Ventilationsbuller : Teknik och ekonomi för ett tyst system
Buller frÄn ventilationssystem Àr ofta förekommande och pÄverkar oss mer eller mindre varje dag. Det finns krav pÄ hur mycket det fÄr lÄta ur ventilationssystemet som Àr uppsatta av Karlstads Kommun med utgÄngspunkt frÄn Boverkets Byggregler, men hur ser möjligheterna ut för att kunna konstruera ett tystare ventilationssystem vid en skÀrpt kravnivÄ?Syftet Àr att utreda vilken kravnivÄ som Àr rimlig med hÀnsyn till teknik och ekonomi. Med utgÄngspunkt frÄn RÄtorps Förskola, som Àgs och drivs av Karlstads Kommun, utförs berÀkningar med hjÀlp av befintligt berÀkningsmall samt ljudmÀtningar enligt Svensk Standard. Det görs för att ta reda pÄ hur ljudmiljön i förskolan ser ut idag i relation till de krav som stÀllts.
Ulla Molin och Hallqvistska gÄrden i Lund : dÄ, nu & sen
Brf Hallqvistska gÄrden Àr belÀgen pÄ KÀvlingevÀgen 36 i Lund. Föreningen bestÄr av sex hushÄll, vilka gemensamt nyttjar och ansvarar för hur trÀdgÄrden ska disponeras ochskötas. TrÀdgÄrden utmÀrker sig genom att den Àr ritad av Ulla Molin och dessutom kom att bli denna tongivande trÀdgÄrdskvinnas sista trÀdgÄrdsuppdrag. TrÀdgÄrden anlades1992-1993, dÄ Àven tre nya hus byggdes och de befintliga 1800-talshusen renoverades pÄ ett för helhetsintrycket kÀnsligt sÀtt av arkitekt Gunilla Svensson i samarbete medinredningsarkitekt MÀrta Bergström. Hus sÄvÀl som trÀdgÄrd har uppmÀrksammats för sin arkitektur och 1993 erhöll deras upphovskvinnor Lunds kommuns stadsbyggnadspris.
Valutarisker och euro : Hur pÄverkar ett EMU-utanförskap svenska företag
SammanfattningBakgrund och problemdiskussion: Ă
r 1995 anslöt sig Sverige till Europeiska unionen (EU), men trots tolv Ärs medlemskap har Sverige fortfarande inte tagit det sista avgörande steget mot Europeiska monetÀra unionen (EMU). EMU Àr en vidareutveckling av EU:s inre marknad och ska verka för ett ekonomiskt och monetÀrt samarbete mellan medlemslÀnderna. NÀr Sverige gick med i EU innebar det att vi i enlighet med fördraget, har en förpliktelse att ansluta oss till EMU nÀr vi uppfyller unionens uppsatta kriterier. Eftersom Sverige stÄr utanför EMU och företagen handlar med lÀnder i omrÄdet, uppstÄr valutarisker för företagen. Vi undrade dÀrför hur de ser pÄ en anslutning till EMU och hur de sÀkrar sig mot valutariskerna pÄ grund av utanförskapet.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur svenska företag ser pÄ Sveriges utanförskap i EMU samt hur de med hjÀlp av olika instrument och tillvÀgagÄngssÀtt hanterar problematiken med valutarisker.Metod: Vi anvÀnder oss av en kvalitativ metod, dÀr vi intervjuat fem företag med betydande andel export/import till EMU-omrÄdet.
Konstruktion av lastlucka för stridsfordon
Under hösten 2010 gjorde Jonas Lind sitt examensarbete pĂ„ BAE Systems HĂ€gglunds i Ărnsköldsvik. HĂ€gglunds tillverkar och har tillverkat ett flertal olika banddrivna stridsfordon och en av dem Ă€r den norska varianten av stridsfordon 90, CV9030N. Genom den stĂ€ndiga utvecklingen av dagens avancerade krigsföring blir gĂ„rdagens teknologi snabbt omodern. Detta sker snabbast inom IT-sektorn, sĂ„ som mjukvara, elektronikkomponenter och kommunikationsmetoder. DĂ„ priset pĂ„ ett nyutvecklat stridsfordon Ă€r sĂ„ pass högt Ă€r det ekonomiskt hĂ„llbart att uppgradera de gamla och omoderna vagnarna.
IFRS 2 : En mer rÀttvisande redovisning
FrÄn och med den första januari 2005 ska svenska företag följa en ny internationell redovisningslagstiftning, IFRS/IAS, och dÀrmed Àven IFRS 2, som reglerar hur företagen ska behandla aktierelaterade ersÀttningar i sin redovisning. Denna standard krÀver att företagen ska ta upp dessa ersÀttningar som en kostnad i resultatrÀkningen till dess verkliga vÀrde och med en direkt effekt pÄ eget kapital. Ekonomiskt deltagande kan exempelvis ske i form av vinstutdelning, bonus eller tilldelning av aktier. Aktiebaserade incitamentsprogram Àr en relativt ny ersÀttningsform dÀr det ekonomiska deltagandet Àr sÀrskilt stort, eftersom ersÀttningsnivÄn direkt avspeglas i aktiekursens utveckling. Motivet för dessa ersÀttningsformer Àr i ett bredare perspektiv att förena företagets, arbetstagarnas och aktieÀgarnas intressen i ett trepartsförhÄllande, och i ett snÀvare att attrahera, behÄlla och motivera personalen, ofta placerad i ledningsposition.
Simulering av ventilationsbehov: vid framtida produktionsökning i Renströmsgruvan
Ventilation anvÀnds i underjordsgruvor för att tillföra syre, spÀda och transportera ut föroreningar samt kontrollera arbetsklimatet. De föroreningar som förekommer Àr frÀmst avgaser frÄn dieseldrivna maskiner och skjutgaser. Den luftmÀngd som krÀvs för att kontrollera dessa föroreningar beror dÀrmed pÄ antalet och storlek pÄ maskiner respektive sprÀngningar. Boliden AB har för avsikt att höja Ärsproduktionen i Renströmsgruvan till 400 kton frÄn dagens 300 kton. En undersökning krÀvs dÀrför för att bestÀmma om dagens huvudflÀktar Àr tillrÀckliga samt eventuell utbyggnad av infrastrukturen.