Många av dagens fredsfrämjande insatser genomförs i insatsområden som åtminstone vid en första anblick tycks vara av litet geopolitiskt eller ekonomiskt intresse för de intervenerande staterna. För svenskt vidkommande motiveras ibland Sveriges engagemang i exempelvis Afghanistan med att den terrorism och drogproduktion som härrör därifrån hotar och påverkar även människor i Sverige. Ytterligare en möjlig motivering har att göra med spridningsrisken; för att minska risken för spridning av en konflikt utanför det ursprungliga konfliktområdet intervenerar utomstående stater. Men vilken bild av den svenska statens motiv för att engagera Försvarsmakten i fredsfrämjande internationella insatser målas upp i riksdagsdebatten? Är argumenteringen rationell och visar de motiv som förs fram att Sverige faktiskt gynnas av att delta, eller grundar sig viljan att hjälpa till i att den svenska staten anser sig vara moraliskt förpliktigad att ingripa, om förmågan finns, då mänskliga rättigheter kränks? Föreliggande uppsats syftar till att klarlägga hur de två största, blockpolitiskt åtskilda riksdagspartierna motiverade besluten att deltaga i de internationella insatserna i Afghanistan och Libyen.

Renbruksplan (RBP) är ett kommunikations- och planeringsverktyg skapat för Sveriges samebyar. År 1999 genomfördes en förstudie och idag, 15 år senare, har 50 av Sveriges 51 samebyar påbörjat arbetet med renbruksplaner. Idag används RBP av renskötare för att planera sin dagliga verksamhet och som ett stöd i diskussioner med olika typer av markanvändare för att kommunicera och visa rennäringens verksamhet. Vägen fram till dagens Renbruksplan startade redan under 1700-talet i och med gränsdragningen mellan Norge och Sverige. Renskötseln begränsades till Sverige och sommarbetet i Norge gick förlorat. Efterföljande århundraden fortsätter renskötselsamhället möta förändringar som påverkar dess form och utförande.

Vid avfallsförbränning utvinns energi men som biprodukt också den miljöfarliga flygaskan. Problemen med flygaskan har alltid varit många. Den har exporterats till Langøya i Norge för att hamna på underjordsdeponi vilket inte är ett hållbart alternativ då den beräknas vara uppfylld 2023-2025. Flertalet försök att genomgåtts för att hitta användningsområden men det vanligaste är att den deponeras. Flygaskan från avfallsförbränning innehåller höga halter av tungmetaller och salter och är miljöfarlig.Ett sätt att använda flygaskan är genom utfyllning av hålrum såsom gruvor eller oljelagringsrum som ej används.

Behovet och betydelsen av stora stadsparker tycks ha fallit i glömska i samband med förtätning av städer. Planering av nya stora stadsparker tycks numera inte stå på agendan. Få arkitekter, stadsplanerare eller landskapsarkitekter lyfter fram värdet av nya stora stadsparker. Syftet med denna uppsats är att undersöka betydelsen av nya och befintliga stora stadsparker i framtidens städer, samt om nya stora stadsparker planeras. Genom intervjuer med arkitekter, stadsplanerare och landskapsarkitekter i Stockholm, Malmö, Köpenhamn och Berlin, belyser denna uppsats yrkesverksammas syn på framtiden för, och betydelsen av, befintliga och nya stora stadsparker.

Syftet med denna studie var att undersöka förutsättningar och möjligheter att producera biogas på Utö. Förhoppningen var att på detta vis kunna utnyttja främst slammet ifrån det lokala reningsverket som en resurs. Examensarbetet utfördes som en del av EU-projektet Green Islands där Skärgårdsstiftelsen i Stockholms Län är Lead Partner.Utöver reningsverkets slam undersöktes andra möjliga substrat, där matavfall ifrån Utö Värdshus och slakteriavfall ifrån ett mindre slakteri valdes ut som bäst lämpade. En uppskattning av substratsmängderna gav att en lämplig storlek på biogasreaktorn skulle vara ca 50 m3. Lokala användningsområden för producerad gas och rötrest utreddes och ett antal olika typer av små biogasverk har undersökts.

Syftet med denna studie var att undersöka förutsättningar och möjligheter att producera biogas på Utö. Förhoppningen var att på detta vis kunna utnyttja främst slammet ifrån det lokala reningsverket som en resurs. Examensarbetet utfördes som en del av EU-projektet Green Islands där Skärgårdsstiftelsen i Stockholms Län är Lead Partner.Utöver reningsverkets slam undersöktes andra möjliga substrat, där matavfall ifrån Utö Värdshus och slakteriavfall ifrån ett mindre slakteri valdes ut som bäst lämpade. En uppskattning av substratsmängderna gav att en lämplig storlek på biogasreaktorn skulle vara ca 50 m3. Lokala användningsområden för producerad gas och rötrest utreddes och ett antal olika typer av små biogasverk har undersökts.

Mitt intresse för föräldrasamverkan har under utbildningens gång ökat. Ämnet har blivit ännu intressantare för mig efter att jag under min utbildning sett ett arbetssätt som jag inte hört talas om innan. Det handlar om någonting som kallas familjeklass. Detta betyder att man involverar föräldrarna i större utsträckning än vad man tidigare gjort eftersom skolsituationen för eleven inte är tillfredsställande för någon part. Det kan handla om koncentrationssvårigheter, konflikter eller ur kunskapsmässigt perspektiv.

Syftet med detta examensarbete är att för ett svenskt företags räkning analysera hur deras logistikstruktur för import av produkter från Kina till Sverige kan effektiviseras. Vi fick i uppdrag att analysera hur upprättandet av en eller flera hubbar och lager i Kina skulle påverka Företagets logistikstruktur ur ett ekonomiskt perspektiv. Företa-get kommer att vara anonymt i denna rapport på grund av konkurrensskäl och istället kallas för "Företaget".Vi utgår ifrån följande frågeställningar:Med hur mycket kan Företaget minska sin totala logistikkostnad för Företagets produkter från trading leverantörer genom att upprätta en eller flera hubbar i Kina? Hur mycket skulle logistikkostnaderna i Kina öka genom upprättandet av en eller flera hubbar? Med hur mycket kan Företaget minska sin lagerhållningskostnad i centrallag-ret i Tibro genom att upprätta en eller flera hubbar i Kina? Hur skulle de totala logistikkostnaderna påverkas om Företaget förlade delar av lagret i Kina? Rapporten är av undersökande karaktär där tyngdpunkten i rapporten ligger på hur nuläget ser ut genom insamlandet av data från både Företaget och dess leverantörer och samarbetspartners. Dessa data har analyserats med hjälp av en omfattande teori-del.I resultatet har två olika förbättringsalternativ tagits fram med olika karaktär.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur begreppen tillgänglighet och förebyggande i skollagen 2010:800 andra kapitlet 25 § beskrivs implementeras i grundskolekuratorers och en skolsocionoms arbete samt att granska budget på stats-, kommun- och förvaltningsnivå som berör skollagens fastställande av elevhälsa. Empirin utgjordes av enskilda intervjuer och olika officiella dokument. Intervjurespondenterna var fyra grundskolekuratorer och en skolsocionom. Dokumenten var i form av fem grundskolekuratorers arbetsbeskrivningar, deras procentuella tjänstgöring och elevantal på de skolor de arbetar samt budget på stats-, kommun- och förvaltningsnivå. Frågeställningarna var: Hur beskrivs lagens begrepp tillgänglighet och förebyggande av skolkuratorerna och skolsocionomen? Hur skildras fem grundskolekuratorers arbetsbeskrivning och hur skildras deras tjänster i procent i förhållande till det antal elever de ansvarar för? Hur beskrivs det i budget att stats-, kommun- och förvaltningsnivå har bidragit till implementeringen av lagen i elevhälsan? Vi använde oss av kvalitativ metod med kodning och komparativ analys.

REFERATLedarskap är viktigt ur trivselsynpunkt för personal, därför är det viktigt att ta reda på vilken ledarskapsstil som används. Personalen har en stor betydelse för hur en ridskola fungerar och påverkar ridskolan ekonomiskt, genom att ha kontakt med elever och på så sätt generera kunder. Problemet är att man inte vet vilken typ av ledarskap som utövas på Sveriges ridskolor. Syftet var att ta reda på i vilken utsträckning som svenska ridskolechefer använder sig av de olika ledarstilarna demokratiskt-, auktoritärt- och laissez-faire ledarskap. Frågeställningen är då, till hur stor del som ridskolechefer använder sig av de olika ledarstilarna demokratiskt, auktoritärt eller laissez-faire (även kallad låt ? gå ? metoden) ledarskap på ridskolor i Sverige? Femtio ridskolor valdes slumpvis ut från Svenska ridsportförbundets lista över ridklubbar i landet.

Arbetet är en undersökning av butikers och konsumenters åsikter angående en sänkning av temperaturen i kött- och charkkylar från +8°C till +4°C. En temperatursänkning är föreslagen av Kött och Charkföretagen och Konsumentföreningen Stockholm som ett sätt att förbättra hållbarheten på kött- och charkprodukter. Den lägre temperaturen skulle förutom längre hållbarhet kunna innebära att mängden salt och tillsatser i produkterna går att minska utan att minska livsmedelssäkerheten. Lägre temperatur i kyldiskar där kött- och charkprodukter förvaras innebär att dessa produkters kvalitet behålls under en längre tid än om de förvaras vid högre temperaturer. Den bättre kvaliteten är viktigt för många butiker eftersom det ger nöjda kunder och nöjda kunder är viktigt för de flesta butiker.Att förvara kött- och charkprodukter vid lägre temperatur och på så sätt förlänga hållbarheten skulle kunna bidra till att minska svinnet, något som är positivt ur ett miljömässigt, moraliskt såväl som ekonomiskt perspektiv.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka myndigheternas inköpsbeteende av tjänster inom resefri teknik, detta för att säljande tjänsteföretag ska kunna få förståelse om hur de kan lägga upp sin marknadsföring och försäljningsstrategi. Syftet var också att jämföra om inköpsbeteendet i teorin stämmer överens med inköpsbeteendet i praktiken. För att förstå inköpsbeteendet har studien delats upp i att undersöka inköpsprocessen och köpbeslutsgruppen samt vilka urvalskriterier som är viktiga vid val av tjänsteleverantörer och resefria möten. Undersökningen har utförts hos tre myndigheter, Bolagsverket, Naturvårdsverket samt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Undersökningen visade att inköpsprocessen skiljer sig något från köp-fas modellen då myndigheterna inte alltid använder alla steg i inköpsprocessen vid ett nytt köp.

Perenner är på modet och har fått en större roll i planteringar i de offentliga rummen. Deras ekologiska och ekonomiska hållbarhet är god medan sommarblommor är både dyra och mindre bra för miljön. Det har lett till att trädgårdsexperter och forskare föreslår att sommarblommor på just kyrkogårdar ska bytas ut mot perenner. Trots det är proportionen perenner låg, vilket leder till frågeställningen hur inställningen till perenner ser ut hos svenska kyrkogårdsförvaltningar. Denna uppsats undersöker dagens användning av och inställning till perenner hos uppländska kyrkogårdsförvaltningar, vilket ger information och reflektion kring kyrkogårdarnas växtanvändnings ekologiska och ekonomiska hållbarhet och förslag på hur perennanvändningen kan utvecklas i framtiden.

Den här studien syftar till att åskådliggöra hur årsredovisningsgenren har expanderat och utvecklats under åren 1981-2001.Uppsatsen innehåller dels en kvantitativ undersökning av vilka textavsnitt som tillkommit i årsredovisningarna under undersökningsperioden, dels en djupare analys av dispositionen och textmönstret i de texter som behandlar olika aspekter av begreppet ?Det ansvarsfulla företaget?. Undersökningsmaterialet består av årsredovisningar från de svenska storföretagen Hennes och Mauritz, Trelleborg och Volvo.Undersökningen visar att både de obligatoriska avsnitten, som årsredovisningen enligt lag måste innehålla, och de kompletterande ökar i omfattning under den aktuella tidsperioden, men att de kompletterande avsnitten dominerar storleksmässigt. Utmärkande för de analyserade årsredovisningstexterna är att samtliga har en övergripande, tematisk disposition och att styckenas innehåll är specifikt och additivt disponerat.Urvalet för textanalysen och den kvantitativa undersökningen synliggör hur begreppet ?Det ansvarsfulla företaget? får sitt genomslag i mitten av 1990-talet och att det med tiden kommer att omfatta alltfler ämnesområden.

En revisors arbete regleras av en mängd olika lagar, regler och rekommendationer. År 1999 lagstiftades anmälningsplikten vilket innebar att en revisor som misstänker ett ekonomiskt brott ska anmäla detta. Tidigare har en revisor som misstänkt att det pågått ekonomiska oegentligheter i ett företag inte självmant fått anmäla detta till polis eller åklagare. Anmälningsplikten innebär dock ett avsteg från tystnadsplikten som av många anses vara en av revisorns viktigaste regler. En revisor innehar en unik ställning i företaget som granskas och har därmed rätt att kräva upplysningar samt få tillgång till alla handlingar.