Denna studie har som syfte att unders?ka anv?ndningen av b?cker och leksaker i fritidshemmet f?r att skapa en inkluderande l?rmilj? med fokus p? interkulturella relationer. F?r att uppn? att svara p? det syftet har vi arbetat efter f?ljande fr?gest?llningar: - P? vilket s?tt bidrar materialval s?som b?cker och leksaker till att fr?mja f?rst?else f?r m?ngkulturalitet p? fritidshemmet? - Hur arbetar l?rare p? fritidshemmet bland annat genom b?cker och leksaker f?r att skapa en inkluderande l?rmilj?? F?r att besvara dessa fr?gest?llningar har vi bes?kt tre skolor i V?stra G?talands L?n d?r vi gjort en inventering av material p? fritidshemmets verksamheter, intervjuat sex stycken verksamma l?rare och sedan gjort en kvantitativ redovisning p? b?cker. F?r att analysera v?r insamlade data har vi utg?tt fr?n tv? olika teorier; sociokulturella och interkulturella perspektiven. I studien har vi kommit fram till tre huvudsakliga teman: 1.

Introduktion: Vid hj?rtstopp upph?r kroppens cirkulation. Omedelbara insatser med hj?rt- och lungr?ddning (HLR) ?r avg?rande f?r ?verlevnad och god prognos. Varje ?r drabbas cirka 13 000 personer i Sverige av hj?rtstopp.

En rad studier som har undersökt syntaktisk priming som fenomen och metod har genomförts framför allt med L1- och L2-engelska. Kan man se effekter av syntaktisk priming inom L2, Àven nÀr L2 Àr svenska? Finns det nÄgon skillnad mellan effekterna av priming i en grupp deltagare med svenska som L2, jÀmfört med effekterna i en grupp deltagare med svenska som L1? Kan man finna samband mellan olika bakgrundsfaktorer som vistelsetid, omfattning av sprÄkanvÀndning respektive sprÄkbehÀrskning och effekter av priming i en grupp svenska som L2-talare? För att finna svar pÄ dessa frÄgor genomfördes ett experiment med syntaktisk priming. Ett fyrtiotal gymnasieelever uppmanades skriva meningar till bilder, sedan de primats med morfologiska passiver. Resultaten av experimentet visar pÄ tydliga primingeffekter i linje med tidigare studier: Det finns primingeffekter bÄde inom L1- och L2-svenska, detta trots att den undersökta grammatiska konstruktionen Àr av annat slag Àn de som legat till grund för tidigare forskning..

This study investigates how the host community of Tenerife perceives the socio-cultural effects of tourism on the island. The method chosen for the study was qualitative interviews which were performed with six respondents, each born in Spain, living permanently in Tenerife and employed within service-related occupations. The interview material was interpreted and handled according to a hermeneutic approach. The results of the study showed that the respondents had an over-all positive perception of tourism. Perceived positive socio-cultural effects were related to cultural and linguistic influences.

Syftet med denna studie var att undersöka hur djur, med fokus pÄ hundar, anvÀnds som hjÀlpmedel i behandlingsarbete samt vilka effekter anvÀndningen av hundar anses ha. Vi fördjupade oss i de metoder som finns med djur som hjÀlpmedel samt studerade ett exempel pÄ ett behandlingshem dÀr hundar anvÀnds i vÄrd- och terapisyfte. Genom en litteraturstudie och en kvalitativ intervjuundersökning har vi fÄtt svar pÄ följande frÄgestÀllningar: Hur kan hundar anvÀndas som hjÀlpmedel i behandlingsarbete och vilka arbetsmetoder finns? Vilka fysiska och psykiska effekter kan anvÀndningen av hundar som ett hjÀlpmedel i vÄrd- och terapisyfte ha? Vad gör en hund till en bra vÄrd- och terapihund? Hur anvÀnds hundar pÄ en missbruksinstitution för Àldre mÀn? Resultatet pekar pÄ att hundar kan anvÀndas i vÄrd- och terapisyfte genom anvÀndning av de metoder som finns, det vill sÀga Animal-Assisted Activity, Animal-Assisted Therapy samt Animal-Assisted Therapy in Counseling. Vad som gör en hund till en bra vÄrd- och terapihund Àr att den trÀnas pÄ adekvat sÀtt, har ett bra temperament samt har en hundförare som ser till klientens och hundens bÀsta.

UtifrĂ„n erfarenheter i arbetslivet samt verksamhetsförlagd utbildning har vi fĂ„tt en översikt över arbetssituationen i mottagningskök och hur de optimala förhĂ„llandena i mĂ„ltidsverksamheten styrs för medarbetarna. Kandidatuppsatsens syfte Ă€r att undersöka hur anstĂ€llda i mottagningskök pĂ„ förskolor upplever sin arbetssituation. PĂ„ grund av ekonomiska och andra styrande faktorer i kommuner vĂ€ljer man för det mesta att tillĂ€mpa mottagningskök pĂ„ förskolor dĂ„ det anses vara mer lönsamt. Än idag Ă€r det svagt undersökt om mottagningskök Ă€r det mest optimala för en medarbetare att kunna kĂ€nna arbetstillfredsstĂ€llde. I studien har en kvalitativ intervjuundersökning utförts med ekonomibitrĂ€den i mottagningskök, vi har ocksĂ„ samtalat med omrĂ„deschefen och enhetschefen i kommunen.

Att vi gÄr en vÀrld till mötes som blir mer och mer pÄverkad av klimatförÀndringarna Àr ingen nyhet. I vilken takt eller exakt vilka effekter dessa förÀndringar kommer att leda till, Àr osÀkra. För att minska konsekvenserna av klimatförÀndringarna har fokus hitintills, vÀrlden över, legat pÄ att minska utslÀppen av vÀxthusgaser till atmosfÀren. Under de senaste Ären har dock forskare insett att det blir allt viktigare att Àven anpassa omrÄden till klimatförÀndringarnas effekter. Klimatanpassning Àr extra viktigt i kuststÀder, som Àr sÀrskilt utsatta för havsnivÄhöjningar och dÀr Àven stora socio-ekonomiska vÀrden Àr samlade.

Syftet med studien Àr att undersöka hur Malmö stad anvÀnder sig av evenemang för en ökad attraktionskraft.  Studiens syfte och frÄgestÀllningar har besvarats genom intervjuer med Malmö stad, Malmö TuristbyrÄ, Tourism in SkÄne och Event in SkÄne. Insamlingen av empiri har utförts genom kvalitativa telefonintervjuer samt en kvalitativ mailintervju, alla dessa baserades pÄ ett icke-sannolikhetsurval gÀllande urvalet av respondenter. Samtliga intervjuer har haft öppna frÄgor och varit semistrukturerade. IntervjufrÄgorna har utformats utifrÄn studiens frÄgestÀllningar och har anpassats efter respektive respondent.

Bakgrund: Typ 1 diabetes (T1D) ?r en kronisk sjukdom som fr?mst debuterar i ung ?lder (barn, ungdomar eller yngre vuxna) men den kan uppst? i alla ?ldersgrupper. Behandlingen som syftar till att h?lla blodsockret p? en normal niv? st?ller stora krav p? individen avseende egenv?rd och hanteringen kr?ver st?ndig uppm?rksamhet f?r att kunna fatta r?tt beslut ang?ende ?tg?rder f?r att kontrollera sjukdomen. Detta krav p? st?ndig uppm?rksamhet kan leda till diabetesstress vilket i sin tur kan g?ra det sv?rt att acceptera sjukdomen.

Belo?ningssystem a?r ett styrverktyg som anva?nds fo?r att styra en verksamhet till ett eller flera uppsatta ma?l. Under senare a?r har belo?ningssystem bo?rjat ifra?gasa?ttas. Teoretiker har genomfo?rt studier som visar pa? att ett belo?ningssystems effekter inte alltid a?r positiva.

Denna uppsats behandlar vilken roll den teknologiska utvecklingen spelat för den ekonomiska tillvÀxten i Sverige under perioden 1970-1998. Uppsatsen anvÀnder Solows enkla tillvÀxtmodell med tillvÀxt i arbetskraften och den privata sektorns investeringar som förklarande variabler för att skatta Solowresidualen under perioden. I modellen antas denna representera den teknologiska utvecklingen. Solowresidualens medelvÀrde analyseras sedan utifrÄn makroekonomiska hÀndelser under perioden. MedelvÀrdet anvÀnds pÄ grund av att ekonomisk tillvÀxt Àr ett lÄngsiktigt fenomen och dÀrför kan inte slutsatser dras frÄn enskillda observationer.

Uppsatsen forskar i tvÄ lÀnder som har gjort stora satsningar pÄ IKT-infrastruktur och som har genomgÄtt stor utveckling efter just dessa satsningar. LÀnderna vi valt att studera och jÀmföra Àr Singapore och Rwanda. Singapore som för 40 Är sedan var ett utvecklingsland, men efter stora satsningar pÄ IKT-infrastruktur under 70-talet, idag 2013 Àr ett av de ekonomiska starkaste lÀnderna i vÀrlden med en hög konkurrenskraft . Vi har anvÀnt Singapore som jÀmförelse mot ett av dagslÀgets utvecklingslÀnder Rwanda. Rwanda drog Är 2000 igÄng en plan vid namn Rwanda Vision 2020 som ska göra Rwanda till just ?Afrikas Singapore?.

Det finns ett stort stöd för tesen att om mÄl i en organisation skall pÄverka anstÀlldas prestationer, mÄste det föreligga ett engagemang för mÄlen. Mindre utforskat Àr dock mÄlstyrning och dess effekter pÄ motivationen att göra goda prestationer under en nedlÀggningssituation. Den kunskap som finns visar pÄ svÄrigheterna att skapa motiverade anstÀllda, pÄ grund av oro för negativa konsekvenser till följd av nedlÀggningen. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur medarbetare med olika grad av engagemang för mÄlen, upplevde ett mÄlstyrningsprogram under en nedlÀggningssituation, dÀr mÄlstyrningen innebar en höjning av mÄlen. Syftet Àr Àven att studera hur mÄlstyrningsprogrammet pÄverkade de anstÀlldas formella respektive informella prestationer samt arbetsrelaterade anspÀnning.

Syftet med studien var att se om dagens ungdomar kÀnde att de hade bra möjligheter att snabbt komma ut i arbetslivet eller att lÀsa vidare efter gymnasiet beroende av ursprung och kön. Det var ocksÄ att se om det fanns nÄgra skillnader i inre sjÀlvkÀnsla och yttre sjÀlvkÀnsla mellan svenska elever och elever med utlÀndsk bakgrund och mellan tjejer och killar.I studien deltog 51 elever pÄ en gymnasieskola i Malmö, uppdelade pÄ 21 svenska elever och 30 elever med utlÀndsk bakgrund. Könsfördelningen var 34 tjejer och 17 killar. Det gjordes en kvantitativ studie med hjÀlp av ett formulÀr dÀr kön, bakgrund och framtidstro efterfrÄgades. DÀrefter följde pÄstÄende som mÀtte yttre sjÀlvkÀnsla och inre sjÀlvkÀnsla.

År 2003 reviderades lĂ€roplanen för grund- och gymnasieskolorna. Skolan ska nu inom ramen för skoldagen erbjuda samtliga elever daglig fysisk aktivitet. VĂ„r studie syftar till att belysa vilka effekter personalen pĂ„ skolorna upplevt att den dagliga fysiska aktiviteten gett deras elever. Framför allt fokuserar vi oss pĂ„ tre faktorer: hĂ€lsa, inlĂ€rning och koncentrationsförmĂ„ga. Vi undersöker Ă€ven organisatoriska aspekter som fanns vid införandet och vilka aspekter som finns vid arbetet med daglig fysisk aktivitet idag.