SammanfattningBakgrundIdag blir det allt mer vanligt att mindre enskilda mÀklarbyrÄer ansluter sig till de stora franchisekedjorna. Anslutningen innebÀr att den tidigare enskilde aktören lÀmnar sitt varumÀrke och sin tidigare affÀrsidé för att istÀllet ta del av ett vÀlkÀnt varumÀrke och ett framgÄngsrikt affÀrskoncept.Syfte & metodSyftet med uppsatsen Àr att studera vilka positiva och negativa effekter franchising bidrar med i den svenska fastighetsmÀklarbranschen samt vilka ekonomiska och personliga kriterier franchisegivarna stÀller pÄ franchisetagarna. Studien Àr en kvalitativ undersökning dÀr vÀl insatta aktörer ifrÄn fastighetsmÀklarbranschen har intervjuats om franchising.ResultatStudien visar att det finns bÄde positiva och negativa sidor med franchising. Franchisegivarna upplever att franchising bidrar till en mer företagsam anda och bÀttre driv igenom hela verksamheten. De upplever dock att det krÀvs relativt höga volymer för att bli en framgÄngsrik franchisekedja.

Enligt l?roplanen ?r det arbetslagets ansvar att se till att en god introduktion erbjuds till barn och familj. V?rdnadshavarna ska ?ven f? m?jlighet till delaktighet i verksamheten samt att ett gott samarbete m?jligg?rs mellan parterna. Syftet med unders?kningen ?r att genom v?rdnadshavares erfarenheter och uppfattningar bidra med ?kad kunskap och f?rst?else f?r hur trygghet skapas under barnets introduktion tillsammans med v?rdnadshavare och pedagoger.

I arbetet undersöker jag de diskurser som asexualitet - utifrÄn en kontext som menas pÄtala och kritisera heteronormativa antaganden - intrÀder i. Genom en stÀndigt nÀrvarande disciplinering görs asexualitet till ett föremÄl för tal, och dÀrmed föremÄl för diskurser. UtifrÄn villkor och antaganden om var och hur ?rÀtt? tal formuleras görs asexualitet till ett motsÀgelsefullt element att ordna in i framförandet av identitet. Asexualitet förhandlas i materialet gentemot exempelvis medicinska, psykologiska och sociala effekter. Genom fortlöpande diskursiva erkÀnnanden och misskÀnnanden konstrueras ?de asexuella? som autentiska individer med en konstant och stabil livshistoria.

Syftet med mitt examensarbete Àr att fÄ kunskap om varför beröring/massage anvÀnds i skolan och vad det har för effekter. Jag vill ocksÄ fÄ reda pÄ om det finns nÄgot som talar emot massage i skolan i lÀroplanen och annan litteratur. Beröring Àr livsviktigt för alla mÀnniskor och bidrar Àven till harmoni och ökad inlÀrning. Litteraturen hÀvdar att beröring Àr viktigt för mÀnniskans utveckling. I litteraturgenomgÄngen konstateras det hur vikigt det Àr med beröring för barn och vuxna.

Den offentliga sektorn i Sverige har under de senaste decennierna pĂ„verkats av stora reformvĂ„gor. De bakomliggande idĂ©strömningarna har kommit att gĂ„ under samlingsnamnet New Public Management dĂ€r ekonomiska vĂ€rden starkt betonas. Man menar att det inte bör göras nĂ„gon skillnad mellan privata företag och offentliga organisationer i valet av organisationsstruktur och försprĂ„kar att den offentliga sektorn nĂ€rmar sig den privata sektorns organisationsstrukturer. Samtidigt har röster höjts kring att den offentligt-rĂ€ttsliga public service-televisionen, SVT, kommit under starkt inflytande av dessa ekonomiska vĂ€rden pĂ„ bekostnad av de demokratiska och att detta Ă€r problematiskt.Studien tar utgĂ„ngspunkt i dessa fenomen och undersöker med hjĂ€lp av diskursteoretiska utgĂ„ngspunkter huruvida SVTs ledning agerar med utgĂ„ngspunkt i en New Public Management-diskurs.VĂ„ra resultat visar att kritiken Ă€r befogad i det avseendet att det finns en tydlig NPM-prĂ€gel pĂ„ den diskurs som ledningen brukar. Även nĂ€r hĂ€nsyn tas till omkringliggande relevanta förĂ€ndringar ter sig de förĂ€ndringar som Ă€gt rum inom SVT som utmĂ€rkande dĂ„ man istĂ€llet för att fokusera pĂ„ sitt ursprungliga uppdrag och söka problematisera sitt förhĂ„llande till demokratin har kommit att prioritera dessa ekonomiska vĂ€rden..

De ökade marknadskraven pÄ miljöarbetet har gjort att alltfler företag börjat arbeta aktivt med miljön och att införa miljöledningssystem. Det Àr framför allt smÄföretag som drabbas av dessa krav som kommer frÀmst frÄn företagens intressenter. Att införa ett miljöledningssystem Àr inte kostnadsfritt, anses vara krÄngligt och Àr förknippat med osÀkerhet kring effekterna. Trycket pÄ miljöcertifiering/-registrering har gjort det nödvÀndigt för de flesta företag att agera för att överhuvudtaget överleva. Syftet med vÄr uppsats var att undersöka orsaken till varför smÄföretag inför miljöarbete med miljöledningssystem samt vilka effekter detta ger företagen, frÀmst effekter av ekonomisk karaktÀr.

Bakgrund och problem: Inom VÀstra Götalandregionen (VGR) pÄgÄr idag en omfattande extern och intern handel. BestÀllningarna sker antingen via ett eller flera bestÀllningssystem, via telefon, fax eller e-post. Internhandeln och fakturaprocessen Àr i huvudsak manuell med en obefintlig automatisering. Med bakgrund av detta har det uppstÄtt ett behov av att effektivisera handelsflödena frÄn bestÀllning till betalning. Sedan en tid tillbaka drivs dÀrför ett projekt med syfte att utveckla e-handel inom VGR.

Den marknad som idag finns för riskanalysprogram Àr vÀldigt liten och specialinriktad. De program som ÀndÄ finns inriktar sig pÄ att rangordna identifierade risker genom att visa sannolikhet och konsekvens av att en risk intrÀffar. Det finns idag ingen direkt modell för att hantera risk identifieringen i ett program utan detta sker Ànnu manuellt. I denna uppsats avser vi att utföra en studie pÄ ett riskanalyssystem kallad SW.IRMA och genom detta utröna vad för effekter införandet av ett informationssystem för mÀtning av risker medför pÄ riskhanteringsprocessen inom en verksamhet. Vi har intervjuat tre personer ansvariga för systemet inom ett företag i kemikalie industrin, ett s.k. SEVESO företag. VÄran undersökning kommer anvÀnda ett hermeneutisk synsÀtt och en kvalitativ forskningsansats.

Den marknad som idag finns för riskanalysprogram Àr vÀldigt liten och specialinriktad. De program som ÀndÄ finns inriktar sig pÄ att rangordna identifierade risker genom att visa sannolikhet och konsekvens av att en risk intrÀffar. Det finns idag ingen direkt modell för att hantera risk identifieringen i ett program utan detta sker Ànnu manuellt. I denna uppsats avser vi att utföra en studie pÄ ett riskanalyssystem kallad SW.IRMA och genom detta utröna vad för effekter införandet av ett informationssystem för mÀtning av risker medför pÄ riskhanteringsprocessen inom en verksamhet. Vi har intervjuat tre personer ansvariga för systemet inom ett företag i kemikalie industrin, ett s.k.

Barn har olika förutsÀttningar och behov vid matematikinlÀrning och lÀroplanerna föresprÄkar att barns nyfikenhet och begynnande förstÄelse av matematik ska stimuleras. Skolverket (2003) poÀngterar att matematiken Àr ett Àmne som Àr viktigt, det anvÀnds som tankeinstrument och verktyg i mÄnga situationer. Syftet med studien Àr att undersöka om rörelseaktiviteter anvÀnds vid matematikinlÀrning, pÄ vilket sÀtt och i vilka situationer samt fÄ vetskap om olika effekter. Studien visar pedagogernas syn pÄ hur rörelseaktiviteter kan vara ett verktyg vid matematikinlÀrning samt vad litteraturen belyser i detta Àmne. Med hjÀlp av enkÀter och semistrukturerade intervjuer har det undersökts hur och i vilken utstrÀckning pedagoger i förskolan och i skolan anvÀnder sig av rörelseaktiviteter som ett verktyg vid matematikinlÀrning.

Är korslaminerat trĂ€ ett bra alternativ för pĂ„byggnader? Studiens syfte Ă€r att utreda hur vĂ€l pĂ„byggnader i CLT stĂ„r sig som alternativ i konkurrens med andra metoder att ta fram nya bostĂ€der inom tĂ€tort dĂ€r ett behov av förtĂ€tning finns. Studien riktar sig till en eventuell byggherre och i första hand till uppdragsgivaren: AB Gotlandshem.Kvartert Höken 1 Ă€r uppfört i början pĂ„ 1960-talet. De aktuella byggnaderna för en eventuell pĂ„byggnad Ă€r tre hus om tvĂ„ vĂ„ningsplan och kĂ€llare. Dessa byggnader benĂ€mns: B, D och F.

Leasingredovisning i förÀndring ? Ekonomiska effekter för svenska börsnoterade företag av att aktivera operationell leasing.Bakgrunden till uppsatsen Àr att G4+1-gruppen, som Àr en internationell sammanslutning av olika normgivare, kommit med ett förslag till ny leasingredovisningsnorm. Innebörden i förslaget Àr att leasing skall aktiveras i balansrÀkningen. Uppsatsen inleds med leasinghistorik och en redogörelse av motiv för företagen att anvÀnda sig av leasing som finansieringsform. DÀrefter följer en redogörelse för de teoretiska resonemang som förslaget grundar sig pÄ.

Att vara ute i naturen och utöva friluftsliv Àr bra för bÄde kropp och sjÀl och kan generera stora hÀlsovinster hos befolkningen. DÀrför Àr det extra viktigt att man planerar för friluftsliv sÄ det kan anvÀndas av befolkningen sÄ ofta de vill och att det erbjuder olika slags aktiviteter och miljöer som passar sÄ mÄnga individer som möjligt. Denna studie fokuserar pÄ att undersöka hur en organisation arbetar utifrÄn prioritering, effektivitet och hÄllbarhet för att frÀmja en kommuns friluftsliv. Tre personer som arbetar med att planera och genomföra projekt för att frÀmja friluftslivet har deltagit i studien genom att stÀlla upp pÄ intervjuer samt delat med sig av relevanta dokument som underlÀttat datainsamlingen. Organisationen som undersöks i denna studie heter Billingens ekonomiska förening och den arbetar för att frÀmja friluftslivet i Skövde kommun.

Varje Är befinner sig cirka 95 000 barn pÄ sjukhus i Sverige. För att kunna möta dessa barn pÄ en adekvat nivÄ samt att kunna vara korrekt i sin profession krÀvs det att sjuksköterskor besitter stor kunskap och respekt inom sitt omrÄde. Barn kan uppleva att de har en minskad kontroll över sin verklighet nÀr de har blivit sjuka och hamnar i en ny miljö. Avsaknaden av kontroll och osÀkerhet kan leda till ovisshet samt oförutsÀgbarhet. OsÀkerheten bidrar till en kÀnsla av att mista greppet om situationen barnen befinner sig i.

Ideella organisationer befinner sig i ett förÀnderligt klimat dÀr de stÀndigt utsÀtts för nya utmaningar. För att bemöta dessa utmaningar samt anpassa sig efter den rÄdande utvecklingen har föreningar börjat anamma styrmedel och tankesÀtt frÄn företagsvÀrlden, sÄ kallad företagisering. Studien inriktar sig pÄ hur en extern reglering kan pÄverka ideella fotbollsföreningars organisation. Genom kvalitativa intervjuer kommer studien fram till att denna reglering innebÀr flertalet organisatoriska effekter för berörda föreningar. Resultatet pÄvisar att fotbollsföreningar kan ses som en blandform av förening och företag dÀr en företagisering bÄde Àr pÄbörjad samt i nutid Àr en pÄgÄende process.