Sök:

Sökresultat:

4363 Uppsatser om Ekonomiska utvärderingar - Sida 13 av 291

Den nya musikens ekonomiska förutsättningar : Hur överlever de mindre musikverksamheterna?

Uppsatsen kan kort sägas behandla den del av musikbranschen som innefattar oberoende skivbolag och minorbolag i Stockholm.Vi ser på de ekonomiska förutsättningarna som innefattar marknaden, bidrag och finansieringsformer och hur både musiker och publiken kan ses som innovatörer inom fältet.Fältet som vi valt att studera beskrivs som att aktörerna har det gemensamt att de alla sätter musiken i fokus och de kommersiella aspekterna kommer i andra hand. En annan central punkt är att drivkraften är att göra något som känns meningsfullt. Teorier som vi använt som referensram presenteras och jämförs med de intervjuer vi har genomfört. Utgångspunkten är pilotstudier och intervjuer med personer på skivbolag som får representera fältet genom att de även är musiker och producenter. Urvalet av intervjuobjekten är också gjort med hänsyn till att de ska presentera olika genrer inom ett fält som avgränsas utifrån ett ekonomiskt perspektiv..

Inställningar till Fotbolls-EM : Hur samhälleliga och ekonomiska effekter värderas av den svenska befolkningen på västkusten

Idrottsevenemang lyfts ofta fram som något som medför positiva ekonomiska effekter för destinationen som arrangerar det. Regeringen fattade dock beslut om att inte arrangera fotbolls-EM 2016 och denna studie berör allmänhetens uppfattning av den här typen av arrangemang. Närmare bestämt är det övergripande syftet med föreliggande studie att studera boende på den svenska västkustens inställning till ett Fotbolls-EM i Sverige. För att uppnå denna målsättning kommer följande forskningsfrågor att besvaras:Vilken inställning har invånare på den svenska västkusten till ett Fotbolls-EM i Sverige?Vilka positiva konsekvenser ser de att detta kan ge för samhälle och ekonomi?Vilka negativa effekter ser de att detta kan ge för nationen?Studiens teoretiska ramverk kretsar kring sportturism och de komponenter som ingår i detta forskningsfält.

The State and Non-profit Organizations

Denna studie undersöker vilka strategier fyra organisationer från den ideella sektorn använder sig av för att hantera sitt samarbete med staten. Studien tar sitt avstamp i Staffan Johanssons teori om hur påtvingar ideell sektorn ett homogeniseringstryck. Genom att undersöka olika egenskaper hos den ideella sektorn, såsom ideologi, ekonomiska förutsättningar och möjligheten att vara me och påverka undersöks hur organisationerna uppfattar sin roll i samarbetet. Studien visar att ideologin och de ekonomiska förutsättningarna spelar avgörande roll för hur organisationerna kan strukturera både sig själva som organisation liksom deras arbete. I relationen till staten framstår det som viktigt att resursberoendet inte är allt för ensidigt för att organisationerna skall kunna hålla på sin särart och styra sin organisation i en självvald riktning..

Ekonomistyrning av projekt med fokus på kostnadsanalys: en studie av Gestamp HardTech

Syftet med detta arbete är att identifiera och analysera de kostnader som fångas upp för projektstyrningen vid Gestamp Hardtech. Ett delsyfte är att ge förslag på vad som kan förbättras vid projektstyrningen. Ekonomistyrning i projekt handlar om att med ekonomiska medel planera, styra och följa upp projekts ekonomiska aktiviteter. En viktig del av ekonomistyrning är analys och uppföljning. Fallstudien belyser kostnadsanalys och kalkylering i projekt.

Arbetsmotivation : - en studie om vad akademiker samt icke akademiker motiveras av i sitt arbete

Att uppna? goda ekonomiska resultat a?r na?got de flesta fo?retag arbetar fo?r. En faktor som visat sig pa?verka det ekonomiska resultatet a?r de ansta?lldas arbetsmotivation. Vanligt fo?rekommande a?r att fo?retag har fo?rutbesta?mda motivationsfaktorer pa? arbetsplatsen och tar da?rmed inte ha?nsyn till vad som motiverar den enskilda individen.

Kina i Afrika: Bistånd eller ekonomiskt samarbete? : En jakt på förklaringar av Kinas ökande närvaro i den Afrikanska kontexten

Det råder en intensiv debatt vad de alltmer tilltagande utvecklingspartnerskapen mellan Kina och afrikanska stater är ett utryck för och kan förklaras. Syftet är att nå närmare en rimlig förklaring. Frågeställningarna är huruvida det är bistånd eller utvecklingssamarbete i ekonomiska termer som kan observeras. Och hur kan man på basis av relevanta antaganden hos Ekonomisk Nationalism samt Marxism/beroendeteori förklara den kinesiska verksamheten utifrån dess orsaker, form samt konsekvenser. Metoden för denna forskningsuppgift har varit att utifrån tidigare forskning som källor samt de teoretiska antagandena finna relevanta indikatorer i linje med syftet.Slutsatserna är att det primärt är statens (Kinas) eller eliters intressens som styr. För säkra sin egen utveckling bedriver Kina en resurs- och marknadsorienterad approach. Men det kan också vara den ekonomiska och politiska eliten ? i Kina samt i Afrika -som strävar efter bibehållandet av maktpositioner och en ökad ackumulation av kapital. De kinesiska instrumenten/medlen tar villkorande former som faciliterar fortsatt kinesiska intressenters närvaro; genom frånvaron av politiska men närvaron av ekonomiska konditionaliteter.

Vilka ungdomar är det som tar SMS-lån och varför?

SMS-lån är ett samhällsproblem där olika aktörer är inblandade. Utifrån treforskningsmetoder; kvantitativ- och kvalitativ undersökning samt innehållsanalys av tidningsartiklarna, har synsättet på fenomenet vidgats. Undersökningspopulationen som består av unga SMS-låntagare mellan 18-25 år, var en väldigt svår grupp att nå. Av allt att döma berodde detta på att de är en utsatt och sårbar grupp med ekonomiska svårigheter. SMS-lånet är ett snabbt och lättillgängligt lån vilket stärker ungdomarnas tendens att agera utifrån begär, som i enlighet med Maslows motivationsteori saknar en kognitiv förbindelse.

Hållbarhetsredovisningens funktioner: innehållsanalys av Vattenfalls och SCAs hållbarhetsredovisning

Hållbarhetsredovisning är ett relativt nytt sätt att redovisa på och har hittills varit ett frivilligt redovisningsverktyg som företagen kan använda sig av. En hållbarhetsredovisning tar upp ett företags ekonomiska, sociala och miljömässiga resultat. Dagens miljötänkande och jordens temperaturförändring gör att kunder, leverantörer och andra intressenter ställer högre krav på företag än vad de gjort tidigare. Högre krav innebär att företag bör ha en hållbarhetsredovisning där de kan visa resultatet av sitt ekonomiska, sociala och miljömässiga arbete. En undran som uppstod var om hållbarhetsredovisningen har ett vidare ändamål än att visa upp företagens ekonomiska, sociala och miljömässiga arbete.

Investeringar i medicinsk teknik : Investeringskalkyler och investeringsbeslut

Sjukvården lever med knappa resurser och investeringar i medicinsk teknik binder mycket kapital under en längre tid, vilket har ökat behovet av systematiska och noggranna utvärderingar av investeringarnas konsekvenser, både ekonomiska och icke-ekonomiska.Huvudsyftet med studien var att undersöka hur investeringsbedömningar inom sjukvården görs, och vilken roll ekonomiska utvärderingar har vid investeringsbeslut. Delsyftet var att utarbeta en investeringskalkyl och bedöma kostnadseffektiviteten för införandet av ett nytt undersökningsmetod för hjärtdiagnostik på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge (Cardiotom).Utgångspunkten i undersökningen finns i investeringsteori och hälsoekonomisk teori som därför presenteras i uppsatsen. En redogörelse av tidigare forskning både inom sjukvården och inom andra branscher ges, för att läsaren skulle kunna jämföra utfallet i den här studien med de andra studierna i ämnet.Som undersökningsmetod valde författarna att kombinera intervjuer med en enkätundersökning och på det sättet få en samlad bild av kalkyleringens betydelse och övrig problematik kring lönsamhetsbedömningen vid investeringar i medicinsk teknik.Resultatet av studien tyder bland annat på att investeringskalkyler spelar fortfarande ett begränsad roll vid investeringsbeslut, samt att dess betydelse kan komma att öka i samband med att kraven på kvantitativ utvärdering av samhällsekonomisk nytta ökar.Investeringsbedömningen av införandet av Cardiotom visar att investeringen är lönsam och utifrån kalkylens utfall, där hänsyn till patientnyttan också tagits med, borde genomföras..

"Jag vill ju bara att dom ska bli bra människor" : En kvalitativ studie om la?rares arbete med och tankar om skolans va?rdegrund

Syftet med fo?ljande kvalitativa studie a?r att med hja?lp av intervjuer underso?ka la?rares arbete med och tankar om skolans va?rdegrund na?r det kommer till demokrati, fostran, ett ma?ngkulturellt samha?lle och ja?mlikhet. Fra?gesta?llningarna inkluderar a?ven en avsikt att studera hur undervisningen ga?r till, om denna enbart a?r planerad eller om de intervjuade la?rarna vittnar om icke planerade la?rsituationer. Metoden som anva?nds a?r semistrukturella intervjuer som sammansta?lls, transkriberas och analyseras genom att applicera Deweys teorier om intelligent action pa? resultatet.

Förändringar i bankers och riskkapitalisters bedömningsprocesser efter ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten

Under en längre tid har det pågått en diskussion i Sverige om revisionsplikten skaavskaffas eller ej. I mars 2008 kom ett statligt utredningsförslag som visar att 96 procent av alla aktiebolag kommer att undantas från revisionsplikten. Revisionen är ett verktyg som används för att kvalitetssäkra företagets ekonomiska information gentemot dess finansiärer. Banken och riskkapitalbolag är finansiärer som typiskt sett tittar mycket på företagets ekonomiska information, medan affärsänglar tittar mer på andra faktorer. Föregående resonemang ledde oss fram till vår problemformulering; ?Hur kommer banker och riskkapitalisters bedömningsprocesser att påverkas av ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten??.

Läroboken i samhällskunskap - ett tidsdokument

I Skollagen lyfter man fram skolans ansvar att tillgodose eleverna med material som behövs för att de ska kunna medverka i en tidsenlig undervisning. I mitt möte med skolor och undervisning för grundskolans senare år, i ämnet samhällskunskap, upplever jag att läroboken har ett föråldrat innehåll. Med detta menas att böckerna uppger information som snabbt och ofta förändras. Syftet med denna uppsats är att genom att göra en läromedelsanalys av läroböcker som används på grundskolans senare år, för att undersöka hur situationen ser ut. Innehåller läroböckerna i allt för stor omfattning information som gör att de åldras fortare än nödvändigt.

Kärt barn har många namn : Om HR-funktionens många roller

Inledning:Flertalet organisationer har idag kommit att identifiera sina medarbetare som den viktigaste resursen, detta har lett till att allt ho?gre krav sta?lls pa? HR-funktioner/personalavdelningar. Att de ska tillfredssta?lla ba?de medarbetarna och organisationernas behov fo?r att pa? sa? vis bidra till att organisationen na?r framga?ng. Under de senare a?ren har ma?nga personalavdelningar fo?ra?ndrats till HR-funktioner med mer strategiska inriktningar, o?verga?ngen har medfo?rt oklarheter kring HR-funktionens roller, vilket i ma?nga fall har lett till att HR-funktionens fulla potential inte nyttjas samt att deras arbete begra?nsas.Syfte:Att o?ka kunskapen kring HR-funktionen och dess tillskrivna roller, skapa en medvetenhet och fo?rsta?else fo?r de oklarheter som existerar kring dessa.

Att konstruera en utforskandemiljö : -för matematik och teknik

Det ha?r a?r en rapport da?r konstruktionen av en Utforskandemiljo? fo?r matematik och teknik beskrivs. Vi har utformat en Utforskandemiljo? med varierande material fo?r ett kollaborativt utforskande inom a?mnesomra?dena matematik och teknik, samt ett kompletterande multimodalt arbetsmaterial i form av korta filmer som ska ha en introducerande och inspirerande verkan. Va?rt sa?tt att ta?nka om kunskap och la?rande utga?r fra?n ett konstruktionistiskt perspektiv och barnen som i fo?rsta hand ska fa? ta del av utforskandemiljo?n a?r i a?ldern ett till tre a?r.

De ekonomiska resursernas betydelse : En kvalitativ studie om hur gymnasierektorer uppfattar användandet, uppdelningen och betydelsen utav de ekonomiska resurserna i gymnasieskolan för lärare och elever

I denna uppsats granskar jag ett kapitel ur Roger Fjellströms bok Den goda skolan där han behandlar kommunitarismen och för en argumentation kring vad denne teori skulle kunna få för konsekvenser för skolväsendet, främst den fostrande aspekten. För att tydliggöra min granskning av detta har jag delat upp Fjellström argumentation i en tes och tre huvudargument. Tesen testas i första hand genom att jag granskar och bemöter Fjellströms tre huvudargument var för sig i.Fjellström menar att en kommunitaristisk skola löper stor risk att bli en skola som enbart anpassar barn och unga efter den föreliggande gemenskapen vilken denna än är. I min granskning av hans tre huvudargument visar jag dock att de vilar på en för snäv uppfattning om kommunitarismens idéer och därför inte ger stöd åt hans tes..

<- Föregående sida 13 Nästa sida ->