Bakgrund: Ekonomiska rapporter tas ofta fram av slentrian i smÄ företag och smÄföretagare har mÄnga gÄnger svÄrt att förstÄ informationen som finns i de ekonomiska rapporterna och anvÀnder den inte heller som underlag för sitt beslutsfattande. De förlitar sig hellre pÄ intuition och fingertoppskÀnsla. Vi menar att smÄföretagare borde bli mer medvetna om hur de kan dra nytta av de ekonomiska rapporterna. Syfte: Syftet Àr att ge ett bidrag till diskussionen kring rapportanvÀndning i smÄ företag. Med bidrag menar vi dels att utreda vilka ekonomiska beslut som fattas i smÄ företag dels vilka variabler som kan vara avgörande för i vilken utstrÀckning ekonomiska mÄnadsrapporter anvÀnds som beslutsunderlag.

Inför bildandet av Ekonomiska och MonetÀra Unionen, EMU, infördes ett antal regler eller konvergenskrav för att fÄ deltaga och införa den gemensamma valutan euro. Syftet var att sÀkerstÀlla att de deltagande lÀnderna hade en nÄgorlunda likartad ekonomisk utveckling. Efter intrÀdet övertas penningpolitiken av den gemensamma centralbanken ECB, medan finanspolitiken Àven fortsÀttningsvis kommer att ligga hos de enskilda nationerna. För att förhindra att ett land bedriver en kortsiktig och alltför expansiv finanspolitik i strid med unionens gemensamma intresse infördes stabilitets- och tillvÀxtpakten. Denna stipulerar ett antal regler för finanspolitiken gÀllande budgetsaldo och statsskuld.Följer de deltagande lÀnderna dessa regler?I uppsatsen studeras motiven för reglerna och den faktiska utvecklingen under EMU:s första tio Är.

Det svenska samhÀllet Àr i hög grad invÀvt i vÀrlden utanför. Det som Àr viktigt hos oss Àr ofta lika viktigt hos andra. VÀrlden har blivit mindre samtidigt som medvetenheten om vÀrlden som en enhet har vuxit. För Sveriges del har det varit den Europeiska unionen som stÄtt i centrum för diskussionen om den nya vÀrlden. Medlemskapet i EU har fÄtt det svenska samhÀllet att delta i ett nytt regel- och idésystem, vilket har lett till omfattande konsekvenser och förÀndringar.

AbstractThe aim with this essay has been to investigate if Sweden?s attitude against the European Union has changed expressed in the statement of government policies, during the years 1988-1998. In the prolongation I want to see if the policies can be seen as examples of agenda-setting.My comprehensive objective is: In which way is the change of the Swedish attitude towards the European Union expressed in the statement of government policies during 1988-1998 shown?My other objectives are: In which ways describes the statements the integrations process in Europe generally?In which ways does the integrations process influences Sweden in generally?In which ways does the integrations process influences Sweden?s relations against the European Union?I have used qualitative text analysis as method in my essay to find the answers to the questions. I have classified a number of opinions, found in the policies, summarized under my three objectives.The result of my essay was shown that the changed not can be found in the policies and they are examples of agenda-setting.

1999 överenskom den Europeiska Unionen om Helsinki Headline Goal (HHG). ?HHG? gav ett antalförmÄgor för krishantering som Unionen skall disponera 2003. Denna uppsats analyserar huröverenskommelsen om ?HHG? pÄverkat Storbritanniens, Tysklands och Frankrikes strategi ochförsvarsmaktsstruktur.

NÀr Sverige anslöt sig till den Europeiska Unionen blev EG-rÀtten en del av den svenska rÀtten. Ett av dagens viktigaste mÄl för EU Àr skyddet av miljön. För att skydda den biologiska mÄngfalden inom unionen har EU beslutat om att medlemsstaterna ska utse skyddsvÀrda naturomrÄden. Meningen Àr att dessa naturomrÄden ska skapa ett nÀtverk av skyddsvÀrd natur, sÄ kallade Natura 2000-omrÄden. I dessa omrÄden gÀller speciella skyddskrav.

I detta arbete unders?ks ?gonr?relser p? tavlan Terrassen vid Sainte Adresse (1867) av Claude Monet, med hj?lp av en stokastisk modell som simulerar hur betraktarens blick f?rflyttas p? tavlan. Modellen baseras p? ?gonr?relsedata fr?n 20 f?rs?kspersoner som observerade tavlan i tre minuter, d?r modelleringen begr?nsats till de f?rsta 30 sekunderna. I analysen anv?nds sackader och fixeringar f?r att beskriva ?gonr?relser.

Den hÀr studien Àr genomförd under vÄren 2013 av tvÄ studenter vid Handelshögskolan i UmeÄ. Problem & SyfteStudien undersöker vilken vÀrderingsmetod bolag inom verkstadsindustrin som redovisar enligt IFRS bör anvÀnda vid vÀrdering av sina anlÀggningstillgÄngar, för att mot en investerare uppvisa den mest rÀttvisande bilden över sin ekonomiska stÀllning vid utfÀrdandet av ekonomiska rapporter. Studiens problem lyder redovisar bolag inom verkstadsindustrin vÀrdet av anlÀggningstillgÄngar pÄ, ur en investerares synvinkel, det mest rÀttvisande sÀttet med hÀnsyn till IAS 1 p. 9 och 15. Bakgrunden till det Àr att tidigare forskning frÀmst behandlat vÀrderingsmetodernas för och nackdelar samt hur de anvÀnds inom fastighetsbranschen. Metod & TeoriStudien hÄller en positivistisk kunskapssyn dÄ vi Àmnar att se hur verkstadsindustrin vÀljer att vÀrdera sina anlÀggningstillgÄngar och utifrÄn teorin se till om det Àr det bÀsta sÀttet ur en investerares perspektiv. Studien anvÀnder en grundteori presenterad i metodkapitlet, utöver det anvÀnds kompletterande teori som författarna tagit fram genom en systematisk litteraturgenomgÄng. Praktisk MetodStudien inleder med att undersöka frÄgestÀllningen genom en förstudie som kontrollerar hur verkstadsindustrin vÀljer att vÀrdera sina anlÀggningstillgÄngar.

AbstractThe aim of this thesis is to examine Interreg as an instrument for regional policy in the European Union. Interreg is an initiative designed to strengthen economic and social cohesion throughout the European Union by fostering balanced development through cross-border, transnational and interregional cooperation. But how does it work in practise? Three main questions are asked to answer this:How well does the implementation in the programmes work?How does the programme management look and how well does it work?What degree of efficiency does Interreg show in financial and physical effectiveness?With evaluation and implementation as theories the questions are answered together with a qualitative method. The conclusions that can be drawn is that Interreg strengthen European unions economic and social cohesion in form of integration and regional development that in many ways make it easier to travel and trade over the borders.

The purpose of this study is to make a close and critical scrutiny of the EU Lisbon Strategy and the assumption of `sustainable growthÂŽ. A basic question is to clarify what is meant by `sustainabilityÂŽ in the economic and the environmental dimension respectively, and also, to analyse the meaning of `sustainable growthÂŽ. Secondly, I try to investigate the relationship between the economical and environmental dimensions of the strategy. Are the goals of the dimensions compatible and mutually supporting or are they conflicting? By illuminating these issues the study moves towards a final set of questions: What are the arguments that encourage or counteract the Lisbon assumption of `sustainable growthÂŽ? Is the European Union approaching `sustainable growthÂŽ looking at different economical and ecological indicators? What are the prospects for the Lisbon Strategy as a way towards global `sustainable developmentÂŽ?.

Syftet med uppsatsen Ă€r att ta reda pĂ„ vilka ekonomiska stöd det finns att söka som hantverkare och konsthantverkare och vilka organisationer som hjĂ€lper till med detta. Metoden bestĂ„r av en kvalitativ litteraturstudie. Även intervjuer har berikat arbetes innehĂ„ll. Intervjuerna har varit semistrukturerade och haft ett frĂ„geschema som följts. Intervjuerna har en del kompletterande frĂ„gor som gĂ„r in djupare pĂ„ en eller ett par av de ekonomiska stöden som organisationen har.

Uppsatsen syftar till att belysa det allmÀnna pensionssystemets ekonomiska incitament till förlÀngt arbetskraftsdeltagande. Vidare undersöks huruvida pensionssystemet Àr försÀkringsmÀssigt. För att synliggöra de ekonomiska incitamenten görs en jÀmförelse med det gamla pensionssystemet. Det allmÀnna pensionssystemets ekonomiska incitament belyses med följande ekonomiska mÄtt: pensionsförmögenhet, förmÄnsvÀrde, toppvÀrde och ersÀttningskvot. Valet mellan pension och ökat konsumtionsutrymme ÄskÄdliggörs i en nyttofunktionsmodell.

Vilket rÀttssystem har enligt folkrÀtten företrÀde vid konflikt mellan folkrÀtten frÄn FN, Europakonventionen och gemen-skapsrÀtten, betrÀffande giltigheten av sÀkerhetsrÄdets resolutioner för bekÀmpande av den internationella terrorismen, i förhÄllande till mÀnskliga rÀttigheter?SÀkerhetsrÄdets resolutioner har Àndrat karaktÀr nÀr det gÀller att bekÀmpa vÀrldens terrorism. Genom sÄ kallade intelligenta sanktioner Àr sÀkerhetsrÄdets mÄl nu att frysa egendom för enskilda individer och företag, utan att de drabbade har nÄgon rÀtt till rÀttvis rÀttegÄng, efter att dessa svartlistats som knutna till terroristorganisationer. Svartlistningen sker pÄ mer eller mindre godtyckliga grunder som inte finner stöd inom folkrÀttens regler om jus cogens och sÀkerhetsrÄdet har förklarat att i kampen mot terrorismen Àr det nu tillÄtet att med alla medel slÄ tillbaka hot mot fred och sÀkerhet.MÀnskliga rÀttigheter utvecklades inom FN och dess stadga tillkom före Europakonventionen och torde i princip ha företrÀde framför konventionen och Europadomstolens praxis, vid tillÀmpning av principen lex posterior derogat priori.Dock har det tillskapats ett rÀttssystem av nytt slag (sui generis) inom gemenskaps-rÀtten, med ett starkare skydd för mÀnskliga rÀttigheter; i synnerhet egendomsrÀtten och rÀtten till rÀttvis domstolsprövning. Vid tillÀmpning av principen lex specialis legi generali derogat, torde dessa regler ha företrÀde framför de generella reglerna frÄn FN.EG-domstolens förstainstansrÀtt har i fallet Somaliasvenskarna (T-306/01) förklarat sig sjÀlv och unionen som bunden av FN:s stadga och sÀkerhetsrÄdets resolutioner och dÀrmed Äsidosatt egendomsskyddet och rÀtten till rÀttvis rÀttegÄng för unionsmedborgare.I fallet gÄr rÀtten emot tidigare praxis frÄn EG-domstolen, genom att förklara unionen som bunden av FN-stadgan och genom att tilldela EU-rÄdet en kompetens som inte stÄr att utlÀsa i fördragen.En orovÀckande frÄga Àr vilka rÀttigheter som kommer att inskrÀnkas framledes.

Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka om det finns ekonomiska incitament att individer vĂ€ljer ekonomiskt bistĂ„nd framför lönearbete. Detta har gjorts i form av en fallstudie bestĂ„ende av typfamiljer dĂ€r det ekonomiska lĂ€get mellan ekonomiskt bistĂ„nd och lönearbete jĂ€mförs. Typfamiljerna har valet mellan ekonomiskt bistĂ„nd och lĂ„glönearbete. Även en jĂ€mförelse av ett arbete med medellön har gjorts för att visa individers lĂ„ngsiktiga incitament att ta ett lĂ„glönearbete. De individer som oftast har lĂ„ngsiktiga incitament Ă€r den yngre befolkningen dĂ€rför att de har just börjat sin arbetskarriĂ€r.

?African Solutions to African Problems? Àr en av Afrikanska Unionens nya ledord. Denna vilja om att ta mer ansvar för den afrikanska kontinenten och kunna agera som en sÀkerhetsaktör har resulterat i en ny sÀkerhetsdoktrin. För att kunna agera som aktör pÄ den internationella arenan krÀvs att vissa förutsÀttningar existerar enligt en modell framtagen av Gunnar Sjöstedt. Dessa strukturella och institutionella förutsÀttningar kommer i denna studie att undersökas för att analysera huruvida AU kan agera som sÀkerhetsaktör.