Historiskt sett har miljöfrÄgor inte varit av nÄgon större vikt inom politiken och har dÀrför inte heller varit sÀrskilt aktuella pÄ den politiska agendan. I de fall dÀr miljöfrÄgor har diskuterats och varit en del av den politiska agendan har det frÀmst handlat om hur miljöresuser skulle kunna utnyttjas bÀttre i syfte att maximera den ekonomiska vinningen. Sedan ungefÀr tre Ärtionden tillbaka har detta dock kommit att förÀndras. I takt med globaliseringen och den tekniska utveckligen har insikten om den nÀra kopplingen mellan ekonomiska, sociala och miljöfrÄgor fÄtt större genomslag och blivit allt mer framtrÀdande pÄ den politiska dagordningen. Denna koppling fick sitt stora genombrott med Brundtlandrapporten dÀr uttrycket hÄllbar utveckling myntades.

Det finns inte nÄgra utryckliga bestÀmmelser i EG-fördraget om harmonisering eller samordning av den direkta beskattningen inom unionen. Eftersom en mindre förmÄnlig skatterÀttslig behandling kan verka hÀmmande pÄ viljan att utföra grÀnsöverskridande transaktioner, kan nationella direkta skatteregler dock i praktiken utgöra hinder för gemenskapens mÄlsÀttning att upprÀtta en öppen och effektiv inre marknad. I avsikt att avvÀrja begrÀnsningar för den fria rörligheten inom unionen driver EG-domstolen den gemenskapsrÀttsliga utvecklingen pÄ omrÄdet framÄt genom en pragmatisk tillÀmpning av de grundlÀggande friheterna. Medlemsstaterna har i stort sett accepterat domstolens ingripanden, trots att den direkta beskattningen Àr ett omrÄde dÀr medlemmarna mer Àn annars vill vÀrna om sin rÀtt till sjÀlvbestÀmmande. FrÄgan Àr dock mer kontroversiell för medlemsstaterna nÀr det gÀller tillÀmpningen av den fria rörligheten för kapital i enlighet med artikel 56.1 EGF, vilken Àr den enda fördragsfrihet som Àr tillÀmplig Àven i förhÄllande till tredje land.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som pÄverkat acceptansen hos anvÀndare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att anvÀndarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter pÄ ett bra och lÀtt sÀtt. Studien har gjorts utifrÄn anvÀndarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning pÄ ett flertal kommuner dÀr anvÀndarna anvÀnder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur anvÀndarnas upplevda acceptans pÄverkas av faktorerna delaktighet, anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar Àven information och utbildning.Resultatet frÄn undersökningen visade att delaktigheten ökade anvÀndarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde dÀremot dras mellan acceptans och faktorerna anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, dÄ resultatet frÄn de bÄda grupperna inte visade nÄgon mÀrkbar skillnad..

I en pÄgÄende globalisering, skapas fler och fler unioner eller liknande handelsavtal, dÀr syftet Àr att frÀmja den egna regionen och dess markand. Möjligheterna Àr enorma för företagen inom dessa regioner, dÄ alla barriÀrer Àr borta och landsgrÀnserna utsuddade. Detta skapar Àven hÄrdare konkurrens och aktörer frÄn andra delar av vÀrlden vill komma in pÄ dessa marknader och ta del av vinsterna. Det snabbaste och enklaste sÀttet att ta sig in pÄ marknaderna Àr genom förvÀrv, dÄ befintliga etablerade företag köps upp. FrÄgan Àr huruvida dessa regioners marknader reagerar, dÄ ett företag som kommer utifrÄn regionen köper upp ett företag inom regionen eller om förvÀrvet sker inom regionen.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om det finns nÄgon mÀtbar skillnad i den abnormala avkastningen vid grÀnsöverskridande förvÀrv, som kan hÀrledas till uppköparens ursprung.

Bakgrund:MÄnga svenska ideella idrottsföreningar, oavsett nivÄ, har idag ekonomiska svÄrigheter. VolontÀrarbete samt bidrag frÄn kommun och stat Àr av stor vikt för föreningarnas överlevnad. Samtidigt har idrottsföreningars verksamhet blivit mer komplex vilket innebÀr större krav pÄ den ekonomiska kunskapen inom föreningarna.Syfte:Skapa förstÄelse för föreningars ekonomiska situation samt att belysa vikten av ett ekonomiskt kunnande inom föreningslivet, genom att lyfta de mÄlsÀttningar, strategier och ekonomiska styrmedel som anvÀnds i dagslÀget.Metod:Rapporten utgÄr frÄn en flerfallstudie av fyra ideella idrottsföreningar. En kvalitativ forskningsmetod med en abduktiv ansats har anvÀnts. Vid insamling av empiriskt material har semistrukturerade intervjuer har genomförts.Resultat:I studien har framdagats att bÄde reella och symboliska mÄlsÀttningar anvÀnds, samt bÄde ekonomiska och icke ekonomiska.

I en vÀrld dÀr individer möts av mÀngder av ekonomiska begrepp och ekonomisk information dagligen har forskning visat att mÀnniskor har svÄrt att engagera sig och ha den förstÄelse som krÀvs för att hantera sin egen privatekonomi. Begreppet ?Financial Literacy? nÀmns ofta som en förklaring till mÀnniskors olika kunskapsnivÄ och förstÄelse. I mÀnniskors yrkesmÀssiga roll tas denna förmÄga ofta för given vara uppfylld. Denna uppsats har undersökt ekonomiska kunskaper och ekonomisk förstÄelse hos enskilda nÀringsidkare, en företagsform dÀr privatekonomin och nÀringsverksamhetens ekonomi Àr nÀra sammankopplade.

En studie om hastighetsbegrÀnsningar i banöverbyggnaden och kontakledningsystemet pÄ VÀstkustbanan Helingborg - Lund..

Uppsatsens syfte Àr att belysa sambandet mellan ekonomiska begrepp som anvÀnds i de noterade företagens Ärsredovisningar och deras ekonomiska utveckling. Vi har genomfört en kvalitativ dokumentstudie utifrÄn 30 Ärsredovisningar frÄn tio olika företag. Den teoretiska grunden bestÄr av kommunikationsteori, förtroende samt tidigare forskning kring Àmnet. Empirin som uppsatsen bygger pÄ har tagits fram efter analys av Ärsredovisningarnas innehÄll i den skrivna texten. DÄ vi undersökte ?bra? och ?dÄliga? företags kommunikation i Ärsredovisningarna kunder vi se ett tydligt samband mellan företagens ekonomiska utveckling och de begrepp som anvÀndes i Ärsredovisningen..

Avsikten med uppsatsen Àr att undersöka vilka handelseffekter Sveriges intrÀde i EU 1994 har medfört pÄ handeln av frukt och grönsaker. Vi har Àven undersökt hur intrÀdet har pÄverkat handeln med tredje land. Med hjÀlp av Trumans metod har vi analyserat frukt och grönsaker pÄ aggregerad samt disaggregerad nivÄ. Analyserna samt diskussionerna som förs i uppsatsen utgÄr ifrÄn handelsomfördelning och handelsalstring, vilka Àr de tvÄ handelseffekter metodens sex olika utfall pÄvisar. DÄ vi studerade en tullunions uppkomst och dess konsekvenser pÄ handeln förvÀntade vi oss en handelsalstring inom unionen samt en handelsomfördelning gentemot tredje land.

Det har lÀnge varit kÀnt att stÄlkonsumtionen har en stor betydelse för samhÀllsutvecklingen. En ökad stÄlkonsumtion betraktas ofta som en indikator pÄ ekonomisk utveckling. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur Kinas stÄlkonsumtion förhÄller sig till den snabba ekonomiska utvecklingen och i vilken inriktning gÄr sambandet, dvs. Àr det den ekonomiska utvecklingen som driver stÄlkonsumtionen eller vice versa. Undersökningen omfattar perioden mellan 1970 och 2011.

The aim of this study is to describe and analyze how the European union relates to the different dimensions of abortion. What kind of problem is abortion and whose right is it? Does difference framings of the problem enable different solutions?By analyzing debates from the European parliament through Carol Lee Bacchis method ?What?s the problem approach? I have come to see that different representations of a problem changes the problem it self. This emphasis that a problem is a problem in one context, but not in an other.Depending on the work of, among others, Barbara Hobson and Ailbhe Smyth I have focused upon the European union as a economical project, leaving social issues to national competence. This makes the EU a patriarchal project that fails to guarantee women?s rights.

Inför bildandet av Ekonomiska och MonetÀra Unionen, EMU, infördes ett antal regler eller konvergenskrav för att fÄ deltaga och införa den gemensamma valutan euro. Syftet var att sÀkerstÀlla att de deltagande lÀnderna hade en nÄgorlunda likartad ekonomisk utveckling. Efter intrÀdet övertas penningpolitiken av den gemensamma centralbanken ECB, medan finanspolitiken Àven fortsÀttningsvis kommer att ligga hos de enskilda nationerna. För att förhindra att ett land bedriver en kortsiktig och alltför expansiv finanspolitik i strid med unionens gemensamma intresse infördes stabilitets- och tillvÀxtpakten. Denna stipulerar ett antal regler för finanspolitiken gÀllande budgetsaldo och statsskuld.Följer de deltagande lÀnderna dessa regler?I uppsatsen studeras motiven för reglerna och den faktiska utvecklingen under EMU:s första tio Är.

Den hÀr uppsatsen mÄl Àr att undersöka om ekonomiska sanktioner Àr ett försvarbart utrikespolitiskt medel. Sanktioners effektivitet utreds genom en kvantitativ studie av sanktioner utfÀrdade av FN och en kvalitativ studie av fallet Sydafrika. Uppsatsen konstaterar att ekonomiska sanktioner Àr ineffektiva och kostsamma och gÄr dÀrefter över till att diskutera dem i normativ analys och försöker sedan utreda vilka fördelar som kan identifieras och erbjuder konstruktiv kritik av ekonomiska sanktioner. En positiv faktor som identifieras Àr den psykologiska pÄverkan som sanktioner har pÄ en inhemsk motstÄndrörelse för att visa omvÀrldens stöd. Slutligen konstateras att smarta sanktioner och vapenembargon kan vara komplimenterande ÄtgÀrder, men inte uppfyller sina mÄl utan hÄrd bevakning..

I takt med att den svenska arbetsmarknaden blir allt mer globaliserad, individualiserad och flexibel stÀlls nya krav pÄ fackföreningarnas tjÀnster. FrÄn att under en lÄng tidsperiod ha kunnat vila pÄ den svenska partsmodellens goda rykte, talas det nu om att fackföreningarna mÄste anta en ny roll och nya strategier för att överleva pÄ arbetsmarknaden. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur fackföreningar inom tjÀnstemannasektorn diskursivt konstruerar sin roll pÄ arbetsmarknaden samt legitimerar sin verksamhet. Materialet som har anvÀnts har bestÄtt av handlingsprogram och videor frÄn TjÀnstemÀnnens Centralorganisation och dess tvÄ största medlemsförbund Unionen och Vision. PÄ materialet har vi utfört en diskursanalys dÀr Foucaults diskursbegrepp har stÄtt som teori.

Inför bildandet av Ekonomiska och MonetÀra Unionen, EMU, infördes ett antal regler eller konvergenskrav för att fÄ deltaga och införa den gemensamma valutan euro. Syftet var att sÀkerstÀlla att de deltagande lÀnderna hade en nÄgorlunda likartad ekonomisk utveckling. Efter intrÀdet övertas penningpolitiken av den gemensamma centralbanken ECB, medan finanspolitiken Àven fortsÀttningsvis kommer att ligga hos de enskilda nationerna. För att förhindra att ett land bedriver en kortsiktig och alltför expansiv finanspolitik i strid med unionens gemensamma intresse infördes stabilitets- och tillvÀxtpakten. Denna stipulerar ett antal regler för finanspolitiken gÀllande budgetsaldo och statsskuld.Följer de deltagande lÀnderna dessa regler?I uppsatsen studeras motiven för reglerna och den faktiska utvecklingen under EMU:s första tio Är.