Vilket rÀttssystem har enligt folkrÀtten företrÀde vid konflikt mellan folkrÀtten frÄn FN, Europakonventionen och gemen-skapsrÀtten, betrÀffande giltigheten av sÀkerhetsrÄdets resolutioner för bekÀmpande av den internationella terrorismen, i förhÄllande till mÀnskliga rÀttigheter?SÀkerhetsrÄdets resolutioner har Àndrat karaktÀr nÀr det gÀller att bekÀmpa vÀrldens terrorism. Genom sÄ kallade intelligenta sanktioner Àr sÀkerhetsrÄdets mÄl nu att frysa egendom för enskilda individer och företag, utan att de drabbade har nÄgon rÀtt till rÀttvis rÀttegÄng, efter att dessa svartlistats som knutna till terroristorganisationer. Svartlistningen sker pÄ mer eller mindre godtyckliga grunder som inte finner stöd inom folkrÀttens regler om jus cogens och sÀkerhetsrÄdet har förklarat att i kampen mot terrorismen Àr det nu tillÄtet att med alla medel slÄ tillbaka hot mot fred och sÀkerhet.MÀnskliga rÀttigheter utvecklades inom FN och dess stadga tillkom före Europakonventionen och torde i princip ha företrÀde framför konventionen och Europadomstolens praxis, vid tillÀmpning av principen lex posterior derogat priori.Dock har det tillskapats ett rÀttssystem av nytt slag (sui generis) inom gemenskaps-rÀtten, med ett starkare skydd för mÀnskliga rÀttigheter; i synnerhet egendomsrÀtten och rÀtten till rÀttvis domstolsprövning. Vid tillÀmpning av principen lex specialis legi generali derogat, torde dessa regler ha företrÀde framför de generella reglerna frÄn FN.EG-domstolens förstainstansrÀtt har i fallet Somaliasvenskarna (T-306/01) förklarat sig sjÀlv och unionen som bunden av FN:s stadga och sÀkerhetsrÄdets resolutioner och dÀrmed Äsidosatt egendomsskyddet och rÀtten till rÀttvis rÀttegÄng för unionsmedborgare.I fallet gÄr rÀtten emot tidigare praxis frÄn EG-domstolen, genom att förklara unionen som bunden av FN-stadgan och genom att tilldela EU-rÄdet en kompetens som inte stÄr att utlÀsa i fördragen.En orovÀckande frÄga Àr vilka rÀttigheter som kommer att inskrÀnkas framledes.

Den europeiska identiteten har blivit en viktig del i EU:s ambitioner att skapa ett större förtroende hos medborgarna. Genom att betona de humanistiska vĂ€rderingarna, den vĂ€stliga kristenheten och den liberala demokratin konstruerar EU en europeisk identitet, dĂ€r "Turken" sedan lĂ€nge varit Europas "Andre" vars egenskaper har Ă€ndrats i takt med Europas förutsĂ€ttningar.Turkiet har, trots att det i Ă„r Ă€r tjugo Ă„r sedan de ansökte om fullvĂ€rdigt medlemskap, fortfarande inte blivit medlemmar i EU. Även om de förelegat politiska och ekonomiska hinder för Turkiet sĂ„ har man de senaste Ă„ren haft en positiv utvecklingstrend. Denna uppsats undersöker hur Turkiets medlemsförhandlingar till EU och den debatt som kringgĂ€rdat förhandlingarna kan förstĂ„s i förhĂ„llande till skapandet av den europeiska identiteten. Genom att undersöka bland annat tal och uttalanden av centrala aktörer i EU kan vi identifiera hur en diskurs som lyfter upp vissa vĂ€rden som Ă€r grundade pĂ„ en viss historisk och kulturell utveckling har blivit gĂ€llande.

Utvidgningen av Europeiska unionen medför att allt fler aktörer mÄste samarbeta i syfte att uppnÄ och utveckla en stark och gemensam europeisk marknad för varor, tjÀnster, personer och kapital. I och med att antalet lÀnder i gemenskapen ökar uppstÄr ocksÄ allt större klyfter mellan sÄ vÀl medlemsstaternas sociala förhÄllanden som nationella lagstiftning. Detta innebÀr att mer komplexa förhÄllanden vÀxer fram som krÀver allt större anpassning hos de enskilda medlemsstaterna, vilket genererar problem. Det ligger varken i Europeiska unionens eller i medlemsstaternas intresse att den fria rörligheten medför nÄgra större ekonomiska problem för arbetsmarknadens aktörer. I Vaxholmskonflikten har dock problemet med nationella skillnader aktualiserats utan att den nationella domstolen anser sig kunna finna en gemenskapsrÀttsligt godtagbar lösning.

Den hÀr studien Àr genomförd under vÄren 2013 av tvÄ studenter vid Handelshögskolan i UmeÄ. Problem & SyfteStudien undersöker vilken vÀrderingsmetod bolag inom verkstadsindustrin som redovisar enligt IFRS bör anvÀnda vid vÀrdering av sina anlÀggningstillgÄngar, för att mot en investerare uppvisa den mest rÀttvisande bilden över sin ekonomiska stÀllning vid utfÀrdandet av ekonomiska rapporter. Studiens problem lyder redovisar bolag inom verkstadsindustrin vÀrdet av anlÀggningstillgÄngar pÄ, ur en investerares synvinkel, det mest rÀttvisande sÀttet med hÀnsyn till IAS 1 p. 9 och 15. Bakgrunden till det Àr att tidigare forskning frÀmst behandlat vÀrderingsmetodernas för och nackdelar samt hur de anvÀnds inom fastighetsbranschen. Metod & TeoriStudien hÄller en positivistisk kunskapssyn dÄ vi Àmnar att se hur verkstadsindustrin vÀljer att vÀrdera sina anlÀggningstillgÄngar och utifrÄn teorin se till om det Àr det bÀsta sÀttet ur en investerares perspektiv. Studien anvÀnder en grundteori presenterad i metodkapitlet, utöver det anvÀnds kompletterande teori som författarna tagit fram genom en systematisk litteraturgenomgÄng. Praktisk MetodStudien inleder med att undersöka frÄgestÀllningen genom en förstudie som kontrollerar hur verkstadsindustrin vÀljer att vÀrdera sina anlÀggningstillgÄngar.

Ansvarstagande i företag har fÄtt ökad uppmÀrksamhet i och med utvecklingen av begreppet Corporate Social Responsibility (CSR). Intressenter har idag större förvÀntningar pÄ företags ekonomiska, sociala och miljömÀssiga ansvarstagande. Risken med CSR Àr att företag inte gör operationella bidrag mot samhÀllsproblem utan endast ser detta som ett sÀtt att öka sin vinst genom att förbÀttra företagets image. PÄ senare tid har begreppet Socialt Entreprenörskap utvecklats dÀr det frÀmsta mÄlet Àr det sociala och inte det ekonomiska. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur representanter för elbolag yttrar de ekonomiska, sociala och miljömÀssiga ansvarstaganden i deras respektive verksamheten.

Investeringar i utlandet blir allt vanligare och mÄnga svenska fondförvaltare erbjuder sina kunder olika utlÀndska fonder. Vid internationella investeringar tittar man ofta pÄ den ekonomiska tillvÀxten i de olika lÀnderna. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur stor pÄverkan den ekonomiska tillvÀxten har pÄ aktieavkastningen. PÄ grund av saknade observationer i data ger den empiriska undersökningen inga klara resultat, nÀr jag korrigerar för detta fÄr jag ett negativ samband men fÄr dÄ med ett litet stickprov. De tidigare studierna visar Àven pÄ ett negativt samband.

The European Union is seen as democratic, and one of the criteria for a democratic decision process is that it must be fully transparent for the citizens. That is the only way for them to make their own decisions about political issues, and it is only possible as long as the citizens have access to relevant and reliable information. However, this is not always the case within the European Union, since it is often difficult to get a hold of different documents of the institutions, and since the civil servants to a great extent are forbidden to give away any information..

Det Àr en stÀndigt pÄgÄende debatt om huruvida belöningssystem fungerar som motivationsinstrument eller inte. MÄnga, frÀmst inom den psykologiska skolan, Àr kritiska till belöningssystem, trots detta finns de i alla organisationer. Kan denna förekomst förklaras av att det finns en annan skola, den ekonomiska, som Àr det dominerande synsÀttet hos företag? Syftet med denna uppsats Àr att stÀlla den psykologiska skolans motivationsuppfattning emot den ekonomiska i en analys, och utifrÄn denna se om det gÄr att dra slutsatsen att det ekonomiska tankesÀttet Àr det som dominerar och dÀrmed ge en förklaring till varför belöningssystem förekommer som motivationsverktyg i ett företag. För att kunna utreda detta har vi valt att göra en fallstudie pÄ företaget Tempur och dess sÀljare, samt tagit hjÀlp av teorier ur sÄvÀl den psykologiska motivationsuppfattningen, Maslow och Herzberg, som den ekonomiska, economic man.

Genom intrÀdet i Europeiska Unionen fick Sverige ett helt nytt ansvar. Den nationella lagstiftningenska lÀmna företrÀde till EU-rÀtten och de nationella domstolarna ska tolka ochtillÀmpa EU-rÀtten korrekt i den svenska lagstiftningen. För att detta ska kunna uppnÄs skalojalitetsprincipen tillÀmpas i medlemsstaterna för att sÀkerstÀlla att EU-rÀtten har ett effektivtgenomslag pÄ nationell nivÄ. DÄ de nationella domstolarna har svÄrigheter med tolkningenoch tillÀmpningen av EU-rÀtten ska man rÄdfrÄga EU-domstolen genom artikel267 FEUF, begÀran om förhandsavgörande för vÀgledning, detta för att EU-rÀtten ska tolkasoch tillÀmpas enhetligt. EU-domstolen Àr det rÀttskippande organ som ska sÀkerstÀllaatt lag och rÀtt följs samt skapa och uveckla prejudikat som bidrar till rÀttsutvecklingen iunionen.

Vilket rÀttssystem har enligt folkrÀtten företrÀde vid konflikt mellan folkrÀtten frÄn FN, Europakonventionen och gemen-skapsrÀtten, betrÀffande giltigheten av sÀkerhetsrÄdets resolutioner för bekÀmpande av den internationella terrorismen, i förhÄllande till mÀnskliga rÀttigheter?SÀkerhetsrÄdets resolutioner har Àndrat karaktÀr nÀr det gÀller att bekÀmpa vÀrldens terrorism. Genom sÄ kallade intelligenta sanktioner Àr sÀkerhetsrÄdets mÄl nu att frysa egendom för enskilda individer och företag, utan att de drabbade har nÄgon rÀtt till rÀttvis rÀttegÄng, efter att dessa svartlistats som knutna till terroristorganisationer. Svartlistningen sker pÄ mer eller mindre godtyckliga grunder som inte finner stöd inom folkrÀttens regler om jus cogens och sÀkerhetsrÄdet har förklarat att i kampen mot terrorismen Àr det nu tillÄtet att med alla medel slÄ tillbaka hot mot fred och sÀkerhet.MÀnskliga rÀttigheter utvecklades inom FN och dess stadga tillkom före Europakonventionen och torde i princip ha företrÀde framför konventionen och Europadomstolens praxis, vid tillÀmpning av principen lex posterior derogat priori.Dock har det tillskapats ett rÀttssystem av nytt slag (sui generis) inom gemenskaps-rÀtten, med ett starkare skydd för mÀnskliga rÀttigheter; i synnerhet egendomsrÀtten och rÀtten till rÀttvis domstolsprövning. Vid tillÀmpning av principen lex specialis legi generali derogat, torde dessa regler ha företrÀde framför de generella reglerna frÄn FN.EG-domstolens förstainstansrÀtt har i fallet Somaliasvenskarna (T-306/01) förklarat sig sjÀlv och unionen som bunden av FN:s stadga och sÀkerhetsrÄdets resolutioner och dÀrmed Äsidosatt egendomsskyddet och rÀtten till rÀttvis rÀttegÄng för unionsmedborgare.I fallet gÄr rÀtten emot tidigare praxis frÄn EG-domstolen, genom att förklara unionen som bunden av FN-stadgan och genom att tilldela EU-rÄdet en kompetens som inte stÄr att utlÀsa i fördragen.En orovÀckande frÄga Àr vilka rÀttigheter som kommer att inskrÀnkas framledes.

Ekonomiska kriser genomgÄr i regel tre faser, en akut fas, en vÄrdfas samt en rehabili-teringsfas. Thailand befinner sig nu i efterdyningarna av den tredje fasen och frÄgan Àr hur ÄterhÀmtningen frÄn den ekonomiska krisen 1997 med facit i hand egentligen har gÄtt och om man hade kunnat pÄverka utvecklingen genom att handla pÄ ett annorlun-da sÀtt. Förtroendet för en ekonomi kan mÀtas pÄ flera olika sÀtt, det mest konkreta Àr att titta pÄ hur mycket utlÀndska direktinvesteringar landet attraherar, och hÀr kan man i Thailands fall tydligt se hur förtroendet försÀmrades för att sedan gradvis för-bÀttras. De inhemska invÄnarnas syn pÄ den ekonomiska framtiden kan ses exempelvis i sparande, investeringar, lönelÀget och konsumtion medan statens förtroende för ekonomin Äterspeglas i offentliga investeringar i infrastruktur, utbildning etc. Det Àr exempel pÄ de parametrar som uppsatsen kommer att behandla för att visa att förtro-endet för den thailÀndska ekonomin brast ordentligt pÄ grund av den ekonomiska kri-sen i slutet pÄ 1990-talet..

LivsmedelsbistÄnd har en möjlighet att ta hand om den akuta hungern hos mÀnniskor medan de kan koncentrera sig pÄ att ta sig ur fattigdomen. Trots sin lilla andel av vÀrldshandeln Àr det livsmedelsbistÄndet som kan ha en direkt inverkan pÄ folk beroende pÄ sin karaktÀr i form av mat. Syftet med uppsatsen Àr att analysera vilka faktorer som pÄverkat livsmedelsbistÄndet frÄn Europeiska Unionen till Afrika söder pÄ Sahara mellan Ären 1988 och 2000. UtifrÄn teori och litteratur pÄ omrÄdet har en testbar kvantitativ modell byggts upp som ett försök till att förklara ifall livsmedelsbistÄndet frÄn EU till Afrika söder pÄ Sahara pÄverkas av faktorer i mottagarlÀnderna, faktorer i givarlÀnderna eller andra faktorer. Det visar sig att givandet av livsmedelsbistÄnd under perioden har skett frÀmst utifrÄn mottagarnas behov.

NÀr finanskrisen drabbade vÀrlden 2008 ? 2009 intervenerade mÄnga lÀnder pÄ kapitalmarknaderna. Syftet var att rÀdda inhemska banker och finansiella institutioner frÄn att försÀttas i konkurs. LÀnderna ville minska riskerna för att det skulle leda till spridningseffekter inom det övriga finansiella systemet. MÄnga lÀnder förde dessutom en vÀldigt expansiv finanspolitik i syfte att rÀdda inhemska arbetstillfÀllen.

En exploatering bör genomföras till rÀtt kvalité och till rÀtt kostnad. Kommunen har ett budget- och samordningsansvar för de ÄtgÀrder som Àr nödvÀndiga för genomförandet av en detaljplan. TjÀnstemÀn pÄ Göteborg kommuns exploateringsavdelning har framhÄllit svÄrigheter nÀr det gÀller hanteringen av ekonomiska bedömningar i planprocessen vilket resulterat i höga exploateringskostnader som grovt överstigit de kalkyler som upprÀttats under planarbetets gÄng.Syftet med detta arbete har varit att konkretisera och jÀmföra rutiner gÀllande administration och hantering av ekonomiska bedömningar i planprocessens tidiga skeden genom att undersöka hur motsvarande verksamheter i olika kommuner arbetar. Underlaget till arbetet Àr baserat pÄ intervjuer med tjÀnstemÀn pÄ motsvarande verksamheter i Göteborg, Malmö och Stockholm. Material har Àven inhÀmtats frÄn handlingar och övrigt arbetsmaterial.Resultatet av undersökningen visade att ekonomiska bedömningar och kalkyler har olika upplÀgg och ges olika betydelse i olika kommuner.

I detta arbete har en studie om kunskapsutbytet mellan mentorer och adepter genomförts. De medverkande i studien Àr alla mentorer och adepter som har meverkat i ett mentorskapsprojekt som riktade sig till personalvetarstudenter. Studenterna parades slumpmÀssigt ihop med yrkesverksamma mentorer frÄn arbetslivet. Syftet med vÄr studie var att ta reda pÄ effekterna av ett mentorskapsprojekt i form av vilket kunskapsutbyte som skedde och kan ske mellan adepter och mentorer. Detta genom att ta reda pÄ mentorernas och adepternas egna uppleverlser kring deras kunskapsbidrag samt den kunskap de sjÀlva ha fÄtt genom mentorskapsrelationen.