Sedan kommunismens fall i Polen har utvecklingen i landet gĂ„tt mycket fort. Med övergĂ„ngen till en marknadsekonomi följde en vĂ„g av nystartade företag. Även utlĂ€ndska aktörer har varit ivriga att investera i Polen, inte minst svenska företag. Drygt 15 Ă„r efter kommunismens fall har landet utvecklats till att bli en fullgod partner i den europeiska gemenskapen och utbytet mellan Polen och andra lĂ€nder, dĂ€ribland Sverige, har blivit Ă€nnu viktigare. Det svensk-polska utbytet har i allmĂ€nhet men speciellt pĂ„ det ekonomiska planet aktualiserat behovet av en ekonomisk fackordordbok mellan svenska och polska.

De centrala delarna i denna studie Àr föreningens ekonomiska nytta för medlemmen, problem med vagt definierade ÀganderÀtter samt nytta förknippad med sociala och ideologiska faktorer, som i detta arbete benÀmns ?icke-ekonomiska faktorer?. Dessa delar analyseras med hjÀlp av ett antal teorier, som frÀmst Àr transaktionskostnadsteori, agent- och ÀganderÀttsteori samt institutionell teori. Resultatet av studien visar att en stor del av Lyckeby StÀrkelsens försÀljning har sitt ursprung i de vidareförÀdlande bolagen, vilket betyder att de innehar en vÀsentlig betydelse för medlemmens nytta av föreningen. Av studien framgÄr ocksÄ att de omsÀttningsbara leveransrÀtternas relativt höga marknadsvÀrde i slutÀndan leder till att endast de mest effektiva odlarna med den högsta rÄvarukvaliteten blir kvar i föreningen, vilket bidrar till en positiv utveckling av det kooperativa företaget. EnkÀtundersökningen resulterade i att pÄvisa att Lyckeby StÀrkelsens organisationsmodell, med en sluten medlemskrets och omsÀttningsbara andelar, gör att annars vanligt förekommande problem i lantbrukskooperativa företag minskar eller försvinner helt. Det framkom ocksÄ att medlemmarna i Lyckeby StÀrkelsen sÀtter ett stort vÀrde pÄ den sociala gemenskap och det kontaktnÀt som föreningen ger upphov till.

Kemikaliehanteringen hÀnger samman med flera av vÄr tids största miljöhot. EU har i flera Är arbetat för att fÄ till stÄnd en sammanhÄllen och gemensam lagstiftning pÄ kemikalieomrÄdet och detta arbete Àr nu i slutfasen. En omröstning angÄende det nuvarande förslaget kommer att hÄllas i Europaparlamentet den 13 december. REACH, som stÄr för Registration Evaluation and Authorization of Chemicals, kommer pÄ mÄnga sÀtt att innebÀra en skÀrpning av kemikalieregleringen inom unionen. Det finns dock stridsfrÄgor, den kanske allra största gÀller substitutionsregelns utformning i förslaget.

Vatten Àr inte en vanlig vara och bör dÀrför inte heller betraktas som en sÄdan. Dess avgörande egenskaper och svÄra hantering gör att kraven pÄ vÀlfungerande institutioner Àr stora, men gör ocksÄ den ekonomiska analysen mer komplicerad. Traditionella, ekonomiska lösningar pÄ externaliteter och effektivitetsproblem gÄr inte alltid att ena med de rÀttvise- och moralaspekter som uppkommer nÀr det handlar om ett mÀnskligt basbehov. Den hÀr uppsatsen redogör för den institutionella problematik som uppkommer vid vattenhantering i urbana omrÄden. För att sÀtta problematiken i ett verkligt sammanhang, anvÀnds Mexiko City som fallstudie och dÀrefter undersöks huruvida den mexikanska staten kan anses ha lyckats med stadens vattenhantering eller inte.

SÄ som miljön ser ut idag och med de stÀndiga pÄminnelserna om farliga koldioxidutslÀpp, tyckte vi att det var intressant att Kristianstad Kommun ville ha hjÀlp att berÀkna om det var kommersiellt lönsamt att börja odla bladvass. Vi har genomfört vÄr uppsats med tanke pÄ att fÄ en överblick över hur den svenska bioenergimarknaden ser ut idag och att ocksÄ ta fram en kalkyl över de kostnader och intÀkter en kommersiell bladvassodling kan generera. För att nÄ fram till vÄrt syfte var vi givetvis tvungna att sÀtta oss in i Àmnet, och detta skedde genom en mÀngd datainsamling av olika slag, litteratur-, rapport-, och artikelstudier samt intervjuer.VÄrt insamlade material kunde vi sedan applicera pÄ vÄr teori. För att vi skulle fÄ nÄgot att jÀmföra med har vi ocksÄ gjort likadana ekonomiska kalkyler för salix och rörflen. Salix, rörflen och bladvass Àr tre relativt likvÀrdiga energigrödor, dÀrför valde vi just dessa för jÀmförelse.

För att minska utslÀppen av koldioxid har lÀnderna inom den europeiska unionen enats om att införa ett system för handel med utslÀppsrÀtter. Handelssystemet infördes 2005 och skall i sin första period pÄgÄ fram till 2007. Genom att systemet Àr marknadsbaserat sÄ bestÀms priset pÄ utslÀppsrÀtter genom utbud och efterfrÄgan pÄ marknaden. Företag som inte innehar tillrÀckligt med utslÀppsrÀtter mÄste sÄledes köpa utslÀppsrÀtter av andra företag som sÀljer utslÀppsrÀtter pÄ marknaden. I en tidigare studie anses miljökrav likt handel med utslÀppsrÀtter vara av strategisk natur för företag.

SmÄ aktiebolag har ofta lite resurser och företagarna har dÄ sjÀlva ansvaret för deras bolags riskhantering. En enskild risk kan fÄ stora negativa konsekvenser för smÄ bolag och det Àr dÀrför viktigt att företagarna arbetar med riskhantering. En revisor kan vara vÀrdefull och exempelvis bidra med nya synvinklar gÀllande vilka risker bolaget stÄr inför. Att ett bolag anses legitimt Àr viktigt för att det ska kunna bedriva sin verksamhet framgÄngsrikt. Ett sÀtt att uppnÄ legitimitet mot kreditgivare Àr genom att skicka signaler till dem.

 diskuterats flitigt, sĂ„vĂ€l pĂ„ det nationella planet som pĂ„ EU-nivĂ„. Trenden pekar pĂ„ ettbyggande dĂ€r allt större vikt lĂ€ggs vid den byggda miljöns energiprestanda. Redan idagslĂ€get finns flera exempel pĂ„ hus med ett mycket lĂ„gt energibehov, och antaletlĂ„genergihus vĂ€xer för varje Ă„r.I skrivande stund ligger kraven pĂ„ bostĂ€ders specifika energianvĂ€ndning pĂ„ 110 kWh/m2Ă„r i Stockholm, men redan till nĂ€sta Ă„r finns förslag pĂ„ att minska motsvarande siffra till90. Energimyndigheten genomför just nu ett arbete med att tolka EU:s direktiv om sĂ„kallade NĂ€ra nollenergihus och de preliminĂ€ra resultaten indikerar att kravnivĂ„n för köptenergi kommer hamna kring 55 kWh/m2 Ă„r, vilket Ă€r i nivĂ„ med de rekommendationersom i dag Ă„terfinns i FEBY:s Kravspecifikation för Passivhus.Med utgĂ„ngslĂ€ge i ett uppfört lĂ„genergihus i Henriksdalshamnen i Stockholm har vi iarbetet analyserat olika energieffektiviserande Ă„tgĂ€rders inverkan pĂ„ effekt- ochenergibehov. Även de ekonomiska aspekterna förknippade med Ă„tgĂ€rderna har studeratsmed hjĂ€lp av en modell för livscykelkostnader.ÅtgĂ€rderna studerades inledningsvis individuellt för att ge en bild av hur stor pĂ„verkan dehar var för sig.

Samarbetet inom Europeiska Unionen har inneburit ett alltmer integrerat Europa. Skapandet av den inre marknaden, en marknad utan handelshinder och med fri ro?rlighet fo?r varor, personer, tja?nster och kapital, inneba?r att privatpersoner och fo?retag i stort ska vara ofo?rhindrade att ro?ra sig o?ver landsgra?nserna. Ett bolag etablerat i en medlemsstat kan exempelvis ha intresse av att flytta till en annan medlemsstat. Av princip kan tyckas att EU-ra?tten, med ha?nvisning till etableringsfriheten, ska mo?jliggo?ra en sa?dan allokering utan att bolaget ifra?ga tvingas utsta? na?gon negativ sa?rbehandling.

Inför detta arbete hade vi en förvÀntad leverans att utgÄ ifrÄn, en stor del av dessa förvÀntningar lÄg i att redogöra för anvÀndningen av adresserings- och identifieringsteknik inom Sandvik SMT?s (Sandvik Materials Technology, affÀrsomrÄde inom Sandvik AB) lagerytor. Under arbetets gÄng har dock strukturen förÀndrats och denna rapport kom att bygga mer pÄ utformingen och styrningen av ett lager. För att pÄ ett effektfullt sÀtt visa pÄ, hur ett lager under optimala förhÄllanden utformas och styrs sÄ tog vi litteraturen till hjÀlp och utformade en modell som vi sedan anvÀnt i vÄrt arbete. Syftet med detta examensarbete kom dÀrför att handla om att skapa en modell för att utforma och styra lager inom industriell verksamhet.Modellen tar upp de faktorer som Àr viktiga för utformning och styrning av befintliga lagerytor eller nya lagerytor som skapas.

SammanfattningResurseffektivisering Àr ett omrÄde som kommer att spela en allt mer större roll i framtida samhÀllen bÄde pÄ grund av ekonomiska orsaker men ocksÄ pÄ grund av klimatförÀndringarna samt den begrÀnsade tillgÄngen pÄ energiresurser. Energieffektivisering Àr en del av detta omrÄde med tanke pÄ att energikonsumtionen blir allt större och större. Energipriset gÄr inte att pÄverka men kostnaden gÄr det att pÄverka genom att kartlÀgga energiförbrukningen och dÀrefter vidta lÀmpliga ÄtgÀrder. Fastighetssektorn Àr en bransch dÀr det finns stora anledningar att titta pÄ energikonsumtionen dÄ de stÄr för ca 40 % av samhÀllets energiförbrukning i Sverige.(Energimyndigheten, 2012)Inom fastighetsbranschen kan man energieffektivisera pÄ mÄnga olika sÀtt och det finns en uppsjö av olika lösningar vilka tillÀmpas efter behov och möjligheter. Det allternativ man vÀljer beror av hur kartlÀggningen av fastigheten som ska energieffektiviseras ser ut.

The purpose of this essay is to evaluate how the big changes in prices are effecting pigproduction. My calculations show how much there will be left for interests and amortisation. I?ve chosen not to calculate the costs of buildings. The condition from the beginning is a production of pork with 10.000 pigs per year. Instead of buying piglets, I?ve calculated on breeding them and for that purpose I will need 440 sows. I?ve investigated the working hours and given examples of how to decries these. My conclusion is that with the prices we have to day, pork production is a hard business..

SammanfattningUppsatsens syfte Ă€r att utreda om Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) tillgodoser försiktighetsprincipen och EU-rĂ€ttens krav vid riskbedömningar i Natura 2000-Ă€renden. Elva svenska rĂ€ttsfall har analyserats och fyra fall frĂ„n EU-domstolen. Följande frĂ„gor besvaras;-       hĂ€nvisar domstolen till begreppet gynnsam bevarandestatus?-       gĂ„r det att utlĂ€sa ur MÖD:s domskĂ€l om försiktighetsprincipen har tillĂ€mpats?Natura 2000-regleringen baseras pĂ„ tvĂ„ EU-direktiv och syftar till att bevara och skydda den biologiska mĂ„ngfalden inom unionen. Medlemsstaterna Ă„lĂ€ggs dĂ€rför att upprĂ€tta skyddsomrĂ„den för de arter och livsmiljöer som Ă€r listade i bilagor till direktiven.

Bakgrund: SjukvÄrden beskrivs som oerhört komplex och genom bland annat utveckling av ny och dyr teknik, som i sin tur genererar bÀttre vÄrd, gör det svÄrt för sjukhus att hÄlla sin budget. En controller har en fundamental roll i en organisations ekonomistyrning och ska med hjÀlp av diverse styrmedel styra och kontrollera sÄ att verksamheten drivs mot ekonomiska mÄl.Syfte: Syftet med uppsatsen var att beskriva och analysera hur en controller inom sjukvÄrden anvÀnder ekonomiska styrmedel för att nÄ ekonomisk mÄluppfyllelse samt skapa en förstÄelse för hur en controller hanterar balansgÄngen mellan ekonomisk mÄluppfyllelse och vÄrdkvalité.Metod: Uppsatsen Àr formad med en kvalitativ forskningsdesign. En flerfallstudie har anvÀnts som forskningsstrategi dÀr den empiriska datan Àr insamlad genom ostrukturerade intervjuer med anstÀllda vid tvÄ sjukhus i SmÄland, lÀnssjukhuset i Kalmar och centrallasarettet i VÀxjö. Det teoretiska avsnittet Àr byggt med data som insamlats frÄn litteratur och vetenskapliga artiklar som varit tillgÀngliga via Linnéuniversitetets bibliotekskatalog.Slutsats: De resultat som framkommer av studien pÄvisar att en controllerns anvÀndning av styrmedel tenderar att fokusera pÄ ekonomisk mÄluppfyllelse. Genom anvÀndning i större utstrÀckning av de styrmedel som Àr under utveckling finns möjligheter för controllern att Àven pÄverka vÄrdkvalité..

Problem UtgÄngspunkten för kvalitetskontrollen Àr EG-kommissionens rekommendation av den 15 november 2000 om kvalitetssÀkring av lagstadgad revision i Europeiska unionen och tar sikte pÄ alla kvalificerade revisorer som Àr ledamöter av FAR respektive SRS och deras tillÀmpning av god revisionssed och god revisorssed. De större byrÄerna har ofta ett byrÄinternt kvalitetskontrollsystem och FAR/SRS utför granskning av detta och substansgranskningen av enskilda revisorer görs av kollegiala kontrollanter. Hos en mindre revisionsbyrÄ finns sÀllan nÄgot internt kvalitetskontrollsystem utvecklat. FAR/SRS kontrollanter utför dÄ substansgranskning av revisorns arbete genom hela revisionsprocessen. Efter utförd kvalitetskontroll avger kontrollanten en rapport till den aktuella byrÄn och till KvalitetsnÀmnden medan en kollegial kontrollant rapporterar till kontorschefen.