Olika socioekonomiska faktorer som utbildning, inkomst, Älder, familjestatus och kön har betydelse för individens hÀlsa och hur individen sjÀlv producerar i sin hÀlsa. HÀlsa bÄde efterfrÄgas och produceras av individen, för att kunna göra detta efterfrÄgas varor och tjÀnster pÄ marknaden som ingÄr i individens nyttofunktion. För att kunna köpa varorna krÀvs att en del av tiden fördelas till marknadsarbete och en del till hushÄllsproduktion. Inom ramen för hushÄllsproduktion produceras hÀlsan. Effektiviteten i produktionen av hÀlsa pÄverkas bland annat av hur mycket utbildning individen har.

MÄl - Att spara 1 GWh underhÄllsenergi pÄ Karlshamsverket.Metod - Att lokalisera de största energisÀnkorna pÄ kraftverket, göra mÀtningar eller uppskattningar pÄ hur mycket energi dessa förbrukar, för att dÀr efter ge förslag pÄ tekniska ÄtgÀrder, med tillhörande ekonomiska berÀkningar som ska reducera energiförbrukningen..

Syftet med denna uppsats var att utreda hur en individ i Äldern 20-30 som Àr ensamstÄende och utan barn ska lÀgga upp sitt sparande. Vi jÀmförde teorier inom omrÄdet och ekonomiska rÄdgivares förslag pÄ sparande för att se om rÄdgivarna rÄder den valda Äldersgruppen i riktning mot att agera sÄ ekonomiskt som möjligt. Vi gjorde antagandet att individen har 30000 kronor tillgÀngliga för placering.De teorier vi valt att jÀmföra med Àr frÀmst Franco Modiglianis livscykelteori och en teori om investeringsstrategier i olika Äldrar. UtifrÄn dessa teorier och de förvÀntningar vi hade inför studien, formulerade vi ett frÄgeformulÀr. FormulÀret anvÀndes sedan som underlag vid de kvalitativa intervjuerna som genomfördes med ekonomiska rÄdgivare pÄ de tre storbankerna Nordea, SE-banken och Föreningssparbanken.

PÄ senare tid har det ekonomsiska arbetet i elitidrottsföreningar blivit allt viktigare i och med införandet av exempelvis elitlicensen för elitidrottsföreningar. AnvÀndningen av olika ekonomiska styrmedel har pÄgrund utav detta blivit en viktigare aspekt för dessa föreningar.Formella styrmedel kan beskrivas som de styrmedel som föreningarna anvÀnder nÀr de arbetar med de ekonomiska frÄgorna. DÀrför Àr denna studie inriktad mot just dessa styrmedel dÀr uppsatsen har som syfte att först definiera de formella styrmedlen för att sedan förklara innebörden och betydelsen av dem för föreningarna. Slutligen kommer uppsatsen försöka skapa en förstÄelse för hur föreningarna anvÀnder sig av dessa styrmedel i sin verksamhet.De formella styrmedel som denna studie beskriver Àr resultatplanering, kalkylering, budgetering, prestationsmÀtning, benchmarking, processtyrning och belöningssystem. Dessa styrmedel har sedan blivit anpassade sÄ att de passar in pÄ elitidrottsföreningar istÀllet för företag dÀr det kan skilja en del hur anvÀndningen ser ut.Resultatet av studien hÀmtas frÄn de telefonintervjuer som har gjorts med de olika elitidrottsföreningarna.

En vision om att vidga vyerna har fÄtt en jÀmtlÀndsk byggentreprenör att söka nya vÀgar, som lett dem mot fabrikstillverkade takstolar. Entreprenören har tidigare bestÀllt takstolar till sina projekt frÄn en producent i Norrbotten, dÄ de varit intresserade av ett lÀgre pris Àn de lokala producenterna kunnat lÀmna. Under en tid har de haft kontakt med en trÀvaruleverantör som kan erbjuda industrilokaler att hyra. NÀrheten till virket och de minimerade transporterna har varit attraktivt för en etablering.Studien vars resultat presenteras i den hÀr rapporten har Àmnat undersöka de ekonomiska kostnaderna för etablering av takstolsfabriken i Stugun. Samt att undersöka i vilket fall transporterna för ingÄende komponenter i en takstol kan minskas.

Syftet med uppsatsen Àr att studera ekonomistyrning i smÄföretag, dÀr företagsledaren och Àgaren Àr samma person och hur företagsledaren styr företaget med hjÀlp av ekonomistyrningen. Vi Àr ocksÄ intresserade av att undersöka vilken roll den externa konsulten har för det mindre företagets ekonomistyrning. Vi har dÀrför medvetet valt att studera företag som Àr olika i det avseendet att de sköter ekonomin inom företaget i olika omfattning. För att försÀkra oss om att företaget har nÄgon form av utvecklade rutiner för ekonomistyrning har vi undersökt etablerade företag. Uppsatsen bygger pÄ en fallstudie av fyra företag samt tvÄ redovisningsbyrÄer.

En harmonisering av redovisningsregler hÄller just nu pÄ att ske i Europa. International Accounting Standards Board, IASB, har utvecklat en standard som ska medför att redovisningen av finansiella instrument ska vara lika och Europaparlamentet har godkÀnt den för anvÀndning inom unionen. Standarden Àr IAS 39 och frÄn och med den första januari 2005 Àr koncerner som Àr noterade pÄ en börs tvungna att redovisa och vÀrdera sina finansiella instrument efter denna. IAS 39 behandlar redovisning och vÀrdering för alla finansiella tillgÄngar och skulder och Àr sÄledes mycket omfattande. Mot bakgrund av detta blev syftet i denna studie att undersöka vad svenska företag tycker Àr positivt respektive negativt med det nya sÀttet att redovisa finansiella instrumenten, samt varför de tycker som de gör.

CSR Àr en fras som företagen ofta slÀnger sig med idag, och de skryter ofta om hur de tar ansvar för miljön och sociala aspekter. Vad hÀnder med företagens CSR-program nÀr de genomgÄr en ekonomisk kris?Vi kommer att i en kvalitativ fallstudie att undersöka hur Nordix, ett stort svenskt industriföretag, har klarat den senaste ekonomiska krisen och hur deras CSR-program förÀndrades mellan Ären 2006 och 2012.. Företaget slogs av krisen i slutet av 2008, sÄ med den tidsperioden fÄr vi ett perspektiv hur tillstÄndet var innan, under och efter krisen. Studien syftar till att besvara om, och i sÄ fall hur, ett företag förÀndrat sitt CSR-arbete i samband med den nÀmnda krisen?Vid vÄr analys av det insamlade materialet, som bestod av Ärsrapporter och intervjuer, anvÀnde vi oss av Visser och Porter & Kramer för att förklara hur CSR förÀndras och hur det borde förÀndras.

Medlemskapet i EU har för de stater som valt att deltaga inneburit en inskrÀnkning av suverÀniteten, dvs sjÀlvbestÀmmanderÀtten, pÄ flera omrÄden. Syftet med denna uppsats Àr att studera hur detta medlemskap har pÄverkat medlemsstaternas suverÀnitet pÄ direktbeskattningsomrÄdet. I vÄr studie har vi utgÄtt ifrÄn frÄgestÀllningarna om vem som har befogenhet att harmonisera medlemsstaternas nationella lagstiftningar pÄ detta omrÄde, vilken inverkan EG-domstolen (EGD) och de gemenskapsrÀttsliga principerna har pÄ suverÀniteten samt vilken möjlighet medlemsstaterna har att rÀttfÀrdiga lagstiftning som strider mot gemenskapsrÀtten.Den kanske viktigaste grundstenen i den Europeiska Unionen Àr skapandet av den gemensamma marknaden. Enligt fördraget om upprÀttandet av den Europeiska Gemenskapen krÀver en fungerande gemensam marknad att alla hinder för nyttjandet av de grundlÀggande friheterna tas bort. För att detta mÄl ska uppnÄs krÀvs enligt fördraget bl a att de nationella direktbeskattningslagstiftningarna harmoniseras i den utstrÀckning det Àr nödvÀndigt.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida det i praktiken rÄder religionsfrihet i Turkiet. Metoden som jag anvÀnt mig av Àr det kvalitativa fallstudiet. Intervjuer har skett med tvÄ företrÀdare frÄn den kristna minoritetskyrkan i Turkiet. Fallstudiet Àr deskriptivt. Djupintervjuerna tolkas fenomenologiskt.

SkadestÄndsrÀtten Àr en viktig del av det juridiska systemet och berör rÀtten till ersÀttning för skador som orsakats av nÄgon annan och regleras i SkadestÄndslagen (1972: 207). Lagen har sÄvÀl en preventiv som en reparativ rÀttsverkan. Den preventiva funktionen bestÄr i att förhindra de skador som ger upphov till skadestÄndsskyldighet. Det reparativa syftet uppnÄs genom att skadevÄllaren mÄste ersÀtta den uppkomna skadan.Jag har valt att redogöra för personskador, med inriktning mot ideella skador. Den som har blivit drabbad av en personskada, kan rikta ansprÄk mot den som har vÄllat skadan, under förutsÀttningen att denne varit oaktsam eller vÄrdslös.

MÀnniskor har alltid haft en pÄverkan pÄ sin omgivning. Med en stÀndigt ökande befolkning och stÀndigt stigande konsumtion av naturresurser har pÄverkan blivit allt större. Naturen har besvarat utvecklingen med global uppvÀrmning och degraderande biodiversitet, vilket har resulterat i ett uppvaknande miljöengagemang. Brundtlandrapporten introducerade 1987 begreppet hÄllbar utveckling. Den hÄllbara utvecklingen krÀver en koordination av samhÀllets olika aktörer.

PÄ senare Är har sjukskrivningarna ökat och kostnaderna dÀrmed skjutit i höjden. För att bromsa denna utveckling krÀver nu regeringen företagen/organisationerna pÄ ett ökat direktansvar för det egna företagets sjukskrivningar (till skillnad frÄn det kollektiva ansvar som tidigare prÀglat omrÄdet). Som en följd av de ökade sjukskrivningarna och direktansvaret sÄ har bÄde företagens och samhÀllets intresse för hÀlsoekonomi ökat. Ekonomer har lÀnge pÄpekat hur kostnaderna för sjukskrivning varierar mellan olika individer och dÀrmed förklarat de olika yrkesgruppers skiljda sjukskrivningstal med variationer av incitamentet för ?fusk?.

HÄllbarhetsredovisning Àr ett frivilligt Ätagande för företag och Àr en vidareutveckling av miljöredovisningen. Redovisningen ges i flera dimensioner för att skapa en starkare grund och trovÀrdighet samt för att ge en helhetsbild. Denna redovisning utgör miljörelaterade, etiska och sociala förhÄllanden samt den ekonomiska utveckling som Àr knuten till dessa. Parallellt med att miljö- och hÄllbarhetsredovisningspraxis utvecklades under 1990-talet och början av 2000-talet har allt fler modeller, rekommendationer och riktlinjer lanserats av olika organisationer och individer. Till skillnad frÄn den finansiella redovisningen finns det ingen uttömmande lagstiftning för hur ekonomiska, miljömÀssiga samt sociala och etiska aspekter ska redovisas.

En kraftig expansion inom Perstorp Components de senaste Ären, har inneburit att anvÀndningen av emballage ökat och dÀrmed ocksÄ emballagekostnaderna. MÄlsÀttningen med föreliggande studie har varit att undersöka om det Àr möjligt att reduceraemballagekostnaderna genom att införa internemballage.Arbetet delades in i tre faser. Den första var en identifikationsfas dÀr dagens flöden skulle kartlÀggas. DÀrefter analyserades flödena och slutligen jÀmfördes olika emballagealternativ för att utröna vilka alternativ som var mest fördelaktiga.Det vanligast förekommande emballaget i dag kommer frÄn Volvo Transport, som hyr ut emballage. Utöver emballage frÄn Volvo Transport anvÀnds pallar av olika slag, pÄ vilka vanligtvis lÄdor av wellpapp placeras.Samtliga flöden som Àr större Àn 450 m3 per Är, samt mindre flöden som kan inkluderas i de större, analyserades för att undersöka möjligheterna till reduktion av kostnaderna genom införande av internemballage.