Sökresultat:
4600 Uppsatser om Ekonomiska och monetära unionen - Sida 20 av 307
Harmonisering av redovisningsregler: drivkrafter och hinder ur svenska normbildares perspektiv
Skillnaderna i redovisningspraxis i Europa har varierat sÄ pass att det nÀstan varit omöjligt att göra jÀmförelser mellan företag, utan att göra betydande förÀndringar i den finansiella rapporten. Detta har skapat en internationell process för att harmonisera redovisningspraxis i Europa. I harmoniseringsprocessen förekommer det bÄde drivkrafter och hinder. Exempel pÄ drivkrafter kan vara investerare, multinationella företag och regeringar, medan exempel pÄ hinder kan vara nationalism och sprÄk. Syftet med uppsatsen har varit att fÄ en förstÄelse hur de svenska normbildarna ser pÄ dessa drivkrafter och hinder som pÄverkar harmoniseringsprocessen.
Ekonomistyrning av projekt med fokus pÄ kostnadsanalys: en studie av Gestamp HardTech
Syftet med detta arbete Àr att identifiera och analysera de kostnader som fÄngas upp för projektstyrningen vid Gestamp Hardtech. Ett delsyfte Àr att ge förslag pÄ vad som kan förbÀttras vid projektstyrningen. Ekonomistyrning i projekt handlar om att med ekonomiska medel planera, styra och följa upp projekts ekonomiska aktiviteter. En viktig del av ekonomistyrning Àr analys och uppföljning. Fallstudien belyser kostnadsanalys och kalkylering i projekt.
Sjukgymnastik vid stressrelaterad ohÀlsa
Det har skett en kraftig ökning av den stressrelaterade ohÀlsan under 1990- talet i Sverige och inom Europeiska Unionen. Syftet med litteraturstudien var att undersöka vilka behandlingar som anvÀnds inom sjukgymnastik vid stressrelaterad ohÀlsa, samt behandlingarnas effekter pÄ upplevd stress och reaktioner pÄ stress. Litteratursökningen utfördes i databaserna AMED, Cinahl, PubMed, PEDro och SweMed+. Artiklarna skulle vara publicerade mellan Är 2000 och januari 2007 pÄ engelska eller de nordiska sprÄken. Sökningen resulterade i 26 artiklar.
Arbetsmotivation : - en studie om vad akademiker samt icke akademiker motiveras av i sitt arbete
Att uppna? goda ekonomiska resultat a?r na?got de flesta fo?retag arbetar fo?r. En faktor som visat sig pa?verka det ekonomiska resultatet a?r de ansta?lldas arbetsmotivation. Vanligt fo?rekommande a?r att fo?retag har fo?rutbesta?mda motivationsfaktorer pa? arbetsplatsen och tar da?rmed inte ha?nsyn till vad som motiverar den enskilda individen.
Kina i Afrika: BistÄnd eller ekonomiskt samarbete? : En jakt pÄ förklaringar av Kinas ökande nÀrvaro i den Afrikanska kontexten
Det rÄder en intensiv debatt vad de alltmer tilltagande utvecklingspartnerskapen mellan Kina och afrikanska stater Àr ett utryck för och kan förklaras. Syftet Àr att nÄ nÀrmare en rimlig förklaring. FrÄgestÀllningarna Àr huruvida det Àr bistÄnd eller utvecklingssamarbete i ekonomiska termer som kan observeras. Och hur kan man pÄ basis av relevanta antaganden hos Ekonomisk Nationalism samt Marxism/beroendeteori förklara den kinesiska verksamheten utifrÄn dess orsaker, form samt konsekvenser. Metoden för denna forskningsuppgift har varit att utifrÄn tidigare forskning som kÀllor samt de teoretiska antagandena finna relevanta indikatorer i linje med syftet.Slutsatserna Àr att det primÀrt Àr statens (Kinas) eller eliters intressens som styr. För sÀkra sin egen utveckling bedriver Kina en resurs- och marknadsorienterad approach. Men det kan ocksÄ vara den ekonomiska och politiska eliten ? i Kina samt i Afrika -som strÀvar efter bibehÄllandet av maktpositioner och en ökad ackumulation av kapital. De kinesiska instrumenten/medlen tar villkorande former som faciliterar fortsatt kinesiska intressenters nÀrvaro; genom frÄnvaron av politiska men nÀrvaron av ekonomiska konditionaliteter.
Vilka ungdomar Àr det som tar SMS-lÄn och varför?
SMS-lÄn Àr ett samhÀllsproblem dÀr olika aktörer Àr inblandade. UtifrÄn treforskningsmetoder; kvantitativ- och kvalitativ undersökning samt innehÄllsanalys av tidningsartiklarna, har synsÀttet pÄ fenomenet vidgats. Undersökningspopulationen som bestÄr av unga SMS-lÄntagare mellan 18-25 Är, var en vÀldigt svÄr grupp att nÄ. Av allt att döma berodde detta pÄ att de Àr en utsatt och sÄrbar grupp med ekonomiska svÄrigheter. SMS-lÄnet Àr ett snabbt och lÀttillgÀngligt lÄn vilket stÀrker ungdomarnas tendens att agera utifrÄn begÀr, som i enlighet med Maslows motivationsteori saknar en kognitiv förbindelse.
HÄllbarhetsredovisningens funktioner: innehÄllsanalys av Vattenfalls och SCAs hÄllbarhetsredovisning
HÄllbarhetsredovisning Àr ett relativt nytt sÀtt att redovisa pÄ och har hittills varit ett frivilligt redovisningsverktyg som företagen kan anvÀnda sig av. En hÄllbarhetsredovisning tar upp ett företags ekonomiska, sociala och miljömÀssiga resultat. Dagens miljötÀnkande och jordens temperaturförÀndring gör att kunder, leverantörer och andra intressenter stÀller högre krav pÄ företag Àn vad de gjort tidigare. Högre krav innebÀr att företag bör ha en hÄllbarhetsredovisning dÀr de kan visa resultatet av sitt ekonomiska, sociala och miljömÀssiga arbete. En undran som uppstod var om hÄllbarhetsredovisningen har ett vidare ÀndamÄl Àn att visa upp företagens ekonomiska, sociala och miljömÀssiga arbete.
Implementering av IAS 40 : En studie av effekterna av IAS-standarden pÄ onoterade fastighetskoncerner
 Problem: Dagens höga frekvens av grÀnsöverskridande handel krÀver homogena regelverk inom mÄnga olika omrÄden, Àven inom redovisning. I arbetet med att försöka harmonisera medlemslÀndernas redovisningsprinciper beslutade EuroparÄdet att alla börsnoterade företag inom Europeiska Unionen frÄn den 1 januari 2005 skall följa IASB: s regelverk, IAS/IFRS, vid upprÀttandet av koncernredovisningen. Motiven bakom beslutet var att för-söka erhÄlla en ökad transparens av information och att öka jÀmförbarheten mellan företag inom unionen, vilket i sig skulle underlÀtta för investerare och verka för en vÀlfungerande kapitalmarknad. En av skillnaderna med att tillÀmpa IAS/IFRS istÀllet för de svenska reglerna som blir vÀldigt tydlig för fastighetsbolagen Àr att förvaltningsfastigheter ska vÀrderas antingen till verkligt vÀrde enligt IAS 40 alternativt anskaffningsvÀrde minus komponentav-skrivningar. I det svenska regelverket ska redovisning ske till anskaffningsvÀrde minus ackumulerade avskrivningar enligt RR 24.
Abort ? mÀnsklig rÀttighet? Nej, mord! - En diskursanalys av abortmotstÄndet i EU
Syftet med min uppsats Àr att undersöka de konservativa krafter som verkar i Europeiska Unionen. För att göra det har jag valt att studera hur de argumenterar mot abort. Mina frÄgestÀllningar berör de teman jag funnit vara utmÀrkande i argumentationen: synen pÄ kön, framförallt kvinnan; synen pÄ sexualitet; vad man egentligen menar med rÀtten till liv, vems rÀtt man menar; maktförhÄllandet mellan individ och samhÀlle samt den mellan religion och vetenskap, vad vÄr lagstiftning ska grundas pÄ enligt dessa. Materialet bestÄr av citat frÄn beslutsfattare och andra som kretsar runt dessa i EU-parlamentet. Jag har anvÀnt mig av diskursanalys, en socialkonstruktionistisk metod dÀr fokus ligger pÄ hur vi konstruerar vÄr verklighet genom hur vi kategoriserar och pratar om den.
Investeringar i medicinsk teknik : Investeringskalkyler och investeringsbeslut
SjukvÄrden lever med knappa resurser och investeringar i medicinsk teknik binder mycket kapital under en lÀngre tid, vilket har ökat behovet av systematiska och noggranna utvÀrderingar av investeringarnas konsekvenser, bÄde ekonomiska och icke-ekonomiska.Huvudsyftet med studien var att undersöka hur investeringsbedömningar inom sjukvÄrden görs, och vilken roll ekonomiska utvÀrderingar har vid investeringsbeslut. Delsyftet var att utarbeta en investeringskalkyl och bedöma kostnadseffektiviteten för införandet av ett nytt undersökningsmetod för hjÀrtdiagnostik pÄ Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge (Cardiotom).UtgÄngspunkten i undersökningen finns i investeringsteori och hÀlsoekonomisk teori som dÀrför presenteras i uppsatsen. En redogörelse av tidigare forskning bÄde inom sjukvÄrden och inom andra branscher ges, för att lÀsaren skulle kunna jÀmföra utfallet i den hÀr studien med de andra studierna i Àmnet.Som undersökningsmetod valde författarna att kombinera intervjuer med en enkÀtundersökning och pÄ det sÀttet fÄ en samlad bild av kalkyleringens betydelse och övrig problematik kring lönsamhetsbedömningen vid investeringar i medicinsk teknik.Resultatet av studien tyder bland annat pÄ att investeringskalkyler spelar fortfarande ett begrÀnsad roll vid investeringsbeslut, samt att dess betydelse kan komma att öka i samband med att kraven pÄ kvantitativ utvÀrdering av samhÀllsekonomisk nytta ökar.Investeringsbedömningen av införandet av Cardiotom visar att investeringen Àr lönsam och utifrÄn kalkylens utfall, dÀr hÀnsyn till patientnyttan ocksÄ tagits med, borde genomföras..
FörÀndringar i bankers och riskkapitalisters bedömningsprocesser efter ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten
Under en lÀngre tid har det pÄgÄtt en diskussion i Sverige om revisionsplikten skaavskaffas eller ej. I mars 2008 kom ett statligt utredningsförslag som visar att 96 procent av alla aktiebolag kommer att undantas frÄn revisionsplikten. Revisionen Àr ett verktyg som anvÀnds för att kvalitetssÀkra företagets ekonomiska information gentemot dess finansiÀrer. Banken och riskkapitalbolag Àr finansiÀrer som typiskt sett tittar mycket pÄ företagets ekonomiska information, medan affÀrsÀnglar tittar mer pÄ andra faktorer. FöregÄende resonemang ledde oss fram till vÄr problemformulering; ?Hur kommer banker och riskkapitalisters bedömningsprocesser att pÄverkas av ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten??.
Europeiska Unionen- en demokrati? : En studie om demokratins utbredning och utveckling inom EU:s institutioner.
The purpose of this thesis is to study the level of democracy within the European Union (EU). To do so the following issues were examined: How the EU works and the efforts it has made to improve levels of democracy; and the degree to which the EU fulfils the criteria set by Robert Dahl in his theory of polyarchy.The study is based on a qualitative text analysis. The focus of the analysis is documents released by the EU that can be connected to democracy, and human and fundamental rights. The theory of polyarchy proposed by Robert Dahl and Joseph Schumpeter?s theory of democracy are the principal theories applied.
LÀroboken i samhÀllskunskap - ett tidsdokument
I Skollagen lyfter man fram skolans ansvar att tillgodose eleverna med material som behövs för att de ska kunna medverka i en tidsenlig undervisning. I mitt möte med skolor och undervisning för grundskolans senare Är, i Àmnet samhÀllskunskap, upplever jag att lÀroboken har ett förÄldrat innehÄll. Med detta menas att böckerna uppger information som snabbt och ofta förÀndras.
Syftet med denna uppsats Àr att genom att göra en lÀromedelsanalys av lÀroböcker som anvÀnds pÄ grundskolans senare Är, för att undersöka hur situationen ser ut. InnehÄller lÀroböckerna i allt för stor omfattning information som gör att de Äldras fortare Àn nödvÀndigt.
Turkiet : Att vara eller att inte vara - Medlem av den Europeiska Unionen
This thesis aims at studying the European Union?s actions against applicant states. In this case Turkey has been chosen as a variable, because of its unique applying accession.Turkey is a country which has been applying for a membership of the European Union since 1989 and Turkey is the only state which has been searching for membership for more than twenty years. Turkey has been given a lot of critic of not fulfilling the political criteria of the Copenhagen criteria?s.
EU och Migrationen -En Normativ Studie
Den hÀr politisktfilosofiska texten syftar till att undersöka den normativa problematiken kring migration i den Europeiska Unionen. För att göra det pÄ bÀsta sÀtt har tvÄ primÀra frÄgestÀllningar stÀllts. Den första (Vilka normativa vÀrderingar finns det att ta hÀnsyn till i migrationsfrÄgan?) Àr en normativ argumentationsanalys som syftar till att gÄ pÄ djupet och försöka ringa in alla de premisser som gÀller för öppna visavi stÀngda grÀnser samt de konsekvenser som kan följa av respektive sakförhÄllande.Den andra delen av uppsatsen syftar till att reda ut vilka normativa premisser som ligger till grund för de EU-beslut som tas i migrationsfrÄgor, men huvudsakligt fokus pÄ utomeuropeisk immigration.Slutsatsen i arbetet Àr dels att migration Àr en synnerligen komplex frÄga dÀr man mÄste ta hÀnsyn till en mÀngd vitt skilda etiska och praktiskpolitiska premisser som ofta stÄr i direkt motsatsförhÄllande, dels att EU: s migrationspolicys i hög grad styrs av partikulÀra moraliska vÀrderingar..