I denna uppsats granskar jag ett kapitel ur Roger Fjellströms bok Den goda skolan dÀr han behandlar kommunitarismen och för en argumentation kring vad denne teori skulle kunna fÄ för konsekvenser för skolvÀsendet, frÀmst den fostrande aspekten. För att tydliggöra min granskning av detta har jag delat upp Fjellström argumentation i en tes och tre huvudargument. Tesen testas i första hand genom att jag granskar och bemöter Fjellströms tre huvudargument var för sig i.Fjellström menar att en kommunitaristisk skola löper stor risk att bli en skola som enbart anpassar barn och unga efter den föreliggande gemenskapen vilken denna Àn Àr. I min granskning av hans tre huvudargument visar jag dock att de vilar pÄ en för snÀv uppfattning om kommunitarismens idéer och dÀrför inte ger stöd Ät hans tes..

UtslÀpp av vÀxthusgaser Àr idag ett stort globalt miljöproblem. Majoriteten av nationer och fristÄende forskare Àr överens om att detta mÄste förÀndras, problemet kommer i diskussionen om hur detta ska göras och vem som ska stÄ för kostnaderna. Den hÀr rapportens syfte Àr att analysera de mest frekventa grundprinciperna för rÀttvis fördelning som tas upp i de globala miljöförhandlingarna. DÀrefter utreds utfallen dessa principer skulle ge upphov till om de applicerades Är 2005 pÄ de medlemslÀnder i Europeiska Unionen som anslöt före Är 2004. Vidare avgrÀnsas studien till att enbart behandla tilldelning av utslÀppsrÀtter samt utslÀpp av koldioxid.

Kina har i mÄnga Är varit ledande inom textil produktion och landets ekonomiska tillvÀxt har ökat för varje Är som gÄr. Trots krisen 2008 lyckades Kina hÄlla landets ekonomi i schack medan andra av vÀrldens stora nationer gick in i en djup kris (Baocheng 2010, ss. 215-226). Under de senaste Ären har det Àven framkommit hur Kinas exploaterade industri har bidragit till den förödande miljöförstöring som rÄder i landet. Kina har i mÄnga Är varit Sveriges största importland av textilier.

Uppsatsen ger historiska perspektiv och ekonomiska analyser av samband mellan ekonomisk utveckling och ojÀmlikhet. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr tvÄ artiklar av Oded Galor och Omer Moav som utarbetat formella modeller för analys av ojÀmlikhetens inverkan pÄ tillvÀxten, med betoning pÄ humankapitalets ökade betydelse i ekonomins senare utvecklingsstadier. Den empiriska undersökningen som författarna gör i artikeln ?Das Human- Kapital: A Theory of the Demise of the Class Structure? för England, Àr mallen för uppsatsen. Resultaten av den empiriska studien för Sverige ligger i linje med Galor och Moavs slutsatser för England men ett sÀrskilt svenskt utvecklingsmönster spÄras..

The aim of this paper is to analyze aid, grouped into sectors, and its effect on growth in developing countries, to find out which type of aid has had the most positive effect on growth. We compiled a regression analysis based on panel data over 81 developing countries from 1975-1999. In our first regression we considered and group countries by institutional quality, in the other we considered and group countries after regional differences. As a measure on institutional quality we used the KKZ-index. The principal aim of this paper was to find out what kind of aid is the most efficient in its influence on growth in LDC?s.

Milj?omr?det har sedan 1970-talet blivit ett att allt viktigare politikomr?de inom den Europeiska unionen (EU). En f?ruts?ttning f?r att EU:s ambiti?sa milj?politik ska realiseras ?r att medlemsstaterna s?kerst?ller att nationella akt?rer i praktiken implementerar milj?lagstiftningen. Den Europeiska kommissionens officiella statistik visar dock att det finns problem i den praktiska implementeringen av EU:s milj?lagstiftning.

Vi lever i ett förÀnderligt samhÀlle som för tillfÀllet prÀglas av en ekonomisk kris, en kris som pÄverkat lÀnder vÀrlden över, dÀribland Sverige. Denna instabilitet i det ekonomiska klimatet har medfört att förutsÀttningarna för verksamma organisationer liksom dess ledare har förÀndrats. Som ledare har man till uppgift att pÄ ett effektivt sÀtt leda företaget och de underordnade, nÄgot som inte alltid Àr ett lÀtt Ätagande. För en verksam ledare Àr en ekonomisk kris som denna sÄlunda inte en faktor som underlÀttar.Vi har under uppsatsens gÄng haft som syfte att bidra till ökad förstÄelse för om och i sÄdana fall hur den ekonomiska krisen inverkat pÄ ledarskapet inom finansbranschen.För att uppnÄ det ovannÀmnda syftet har vi valt att intervjua fyra ledare, varav tre mellanchefer samt en överordnad ledare.  Vid valet av respondenter anvÀnde vi oss av ett slumpmÀssigt urval. De genomförda intervjuerna Àr uppbyggda pÄ ett semistrukturerat vis.

För att skapa en effektiv och konkurrenskraftig kapitalmarknad har Europeiska Unionen beslutat om en gemensam redovisningsstandard som trÀdde i kraft Är 2005. IAS 39 Àr en standard för redovisning och vÀrdering av finansiella instrument. Enligt denna ska finansiella instrument vÀrderas till verkligt vÀrde och vÀrdeförÀndringar ska pÄverka det redovisade resultatet eller eget kapital. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om IAS 39 har skapat en mer rÀttvisande bild av företagets finansiella stÀllning till dess intressenter samt hur revisorernas arbetssÀtt har anpassats. Efter den empiriska undersökningen bestÄende av fyra intervjuer med revisorer kan uppsatsförfattarna konstatera att det föreligger delade meningar huruvida en mer rÀttvisande bild har skapats.

FörvÀntningsgapet kan definieras som en skillnad mellan vad kunderna förvÀntar sig av revisorn och vad denne faktiskt levererar. Gapet har funnits lika lÀnge som revisionen men har uttalat varit ett problem sedan 1970-talet. DÄ revisionen till viss del kan sÀgas vara efterfrÄgestyrd idag har mÄnga revisionsbyrÄer genomgÄtt ett omstÀllningsarbete som innebÀr att stora satsningar har gjorts pÄ tjÀnsterna redovisning, skatterÄdgivning och affÀrsrÄdgivning. BÄde i stora och smÄ företag uppstÄr ibland situationer dÀr uppdragsgivaren och uppdragstagaren har olika förvÀntningar pÄ tjÀnsterna som köps in. Detta beror mÄnga gÄnger pÄ en brist i kommunikationen och nÀr förvÀntningarna inte infrias och förvÀntningsgapet uppstÄr uttrycks besvikelsen vanligtvis i form av invÀndningar mot prissÀttningen.

Uppsatsen behandlar demokratibegreppets konstruktion i ett urval artiklar ur Dagens Nyheters EU-debatt. Med ett diskursanalytiskt angreppssÀtt studeras hur de olika begreppen demokrati, EU och Europa tillskrivs innebörder i artiklarna och hur de relateras till varandra. UtgÄngspunkten Àr socialkonstruktivistisk och poststrukturalistisk och pekar pÄ samband mellan framstÀllningarna av de olika begreppen och förstÄelserna av de fenomen de beskriver.I analysen presenteras ett antal diskurser som urskiljts som styrande vÄra förestÀllningar om de olika begreppen. Dessa handlar om hur EU och Europa framstÄr som utbytbara och som utgörande en sorts sjÀlvklar gemenskap, om demokrati och andra vÀrdens önskvÀrdhet samt om EU som en hjÀlte med ansvar för demokratin och för Europa. HÀr problematiseras framstÀllningen och förestÀllningen av och om demokrati, EU och Europa som sjÀlvklart ÄtrÄvÀrda begrepp, vars önskvÀrdhet ? och sammanhörighet ? inte gÄr att ifrÄgasÀtta.

År 2005 inleddes förhandlingar med Turkiet gĂ€llande medlemskap i Europeiska Unionen, detta efter en synnerligen lĂ„ng process av anpassningar frĂ„n den turkiska sidan. I den svenska riksdagen jublades det frĂ„n höger till vĂ€nster dĂ„ man enligt egen utsago lĂ€nge varit en förkĂ€mpe för Turkiets inkorporering i den europeiska gemenskapen. Slutligen skulle Turkiet, detta stora muslimska land i öst en gĂ„ng ansett som ett av de största hoten mot VĂ€sterlandet bli en del av detsamma; men kan man i realiteten bli det? Ser VĂ€sterlandet i allmĂ€nhet och Sverige i synnerhet verkligen pĂ„ Turkiet som pĂ„ vilket annat land som helst, eller bĂ€r orden inom diskursen pĂ„ djupt rotade förestĂ€llningar om landet? Det Ă€r detta som studien utifrĂ„n ett teoretiskt ramverk bestĂ„ende av Edward Saids Orientalism och den postkoloniala teoribildningen Ă€mnar behandla; kan man i den svenska politiska diskursen kring Turkiet finna spĂ„r av förestĂ€llningar hemmahörande i kolonialismen och orientalismen?Turkiet har inte ett lika tydligt kolonialt förflutet som mĂ„nga andra lĂ€nder; inte heller har Sverige nĂ„gon djupt gĂ„ende historia av kolonialism pĂ„ det direkta viset. Att dĂ„ applicera teorier tydligt förknippade med och sprungna ur kolonialismen som maktfenomen pĂ„ dessa lĂ€nder kan te sig nĂ„got avigt; denna uppsats menar motsatsen.

Syftet med uppsatsen var att beskriva och förklara hur svenska börsnoterade koncernbolag redovisar utgifter för Forskning och Utveckling i sin Ärsredovisning för 2006.Problemet med denna redovisning Àr att den framtida ekonomiska nyttan Àr svÄr att mÀta pÄ ett tillförlitligt sÀtt, detta kan skapa svÄrigheter att visa upp den verkliga bilden av ett företags resultat och stÀllning.Genom att undersöka hur bolagen redovisar, har vi fÄtt svar och eventuella motiveringar till bolagens val att antingen tillgÄngs- eller kostnadsredovisa sina FoU-utgifter. Vi valde att göra en kvantitativ undersökning av bolagen pÄ Stockholmsbörsens Large Cap-lista och skapade dÀrefter egna tabeller och diagram som skulle vara lÀttöverskÄdliga för lÀsaren. Av de resultat vi funnit kan vi bÄde se likheter och skillnader mellan bolagen och branscherna, och vi kan dra slutsatsen att bolagen redovisar utgifter för Forskning och Utveckling som immateriella tillgÄngar Àven som dom Àr otydliga med hur det gÄtt tillvÀga nÀr hur de bedömt förmÄgan att skapa framtida ekonomiska fördelar..

Uppsatsen syftar att analysera WTO:s tvistlösningsmekanism utifrÄn FSC/ETI-tvisten mellan EU och USA. Den avser vidare att redogöra för eventuella politiska och ekonomiska konsekvenser av handelsdispyten. FSC/ETI-tvisten har pÄgÄtt sedan 70-talet och handlar om förbjudna exportsubventioner i den amerikanska skattelagstiftningen. Mot bakrund av tillÀmpningen av exportsubventioner redogör analysen innebörden av Subventionsavtalet samt problematiken mellan medlemslÀndernas WTO-Ätaganden och deras nationella suverÀnitet. Resultatet av analysen Àr att FSC/ETI-tvisten har skapat politiska spÀnningar mellan EU och USA och den har pÄverkat förhandlingsbalansen i övriga handelsfrÄgor mellan parterna som förts fram till WTO:s tvistlösningsorgan.

Abstract I fokus för detta arbete stĂ„r frĂ„gan om förhĂ„llandet mellan de medborgerliga och politiska samt de ekonomiska, sociala och kulturella rĂ€ttigheterna i relation till diskussionen om den allmĂ€nna förklaringen 1948 och vĂ€rldskonferensen om de mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna i Wien 1993. BĂ„de de teoretiska och praktiska aspekterna av detta förhĂ„llande uppmĂ€rksammas, till exempel med avseende pĂ„ definition av rĂ€ttigheter, deras funktion och sĂ„ vidare, samt de diskussioner som fördes under formuleringen av den allmĂ€nna förklaringen och Wienkonferensen. SĂ€rskild vikt lĂ€ggs vid att förstĂ„ dessa diskussioner i det politiska sammanhanget av Öst-VĂ€st konflikten samt Nord-Syd konflikten..

Sedan Sverige blev medlem i den Europeiska Unionen 1995 har integrationen inom EU pÄverkat den svenska förvaltningen allt mer. Syftet med vÄr uppsats Àr dÀrför att belysa vilka förÀndringar som skett inom den svenska myndigheten pÄ grund av EU-medlemskapet över tid och knyta an dessa förÀndringar till europeiseringsdebatten. För att möjliggöra detta har vi valt att undersöka hur NaturvÄrdverket och Kemikalieinspektionen pÄverkats av EU-medlemskapet över tid. Vi gör en tidsjÀmförelse genom att utgÄ ifrÄn tvÄ tidigare undersökningar av EU:s pÄverkan pÄ den svenska myndigheten frÄn 1998 och 2000. De omrÄden vi studerar Àr pÄverkan, styrning och samordning samt organisation.